Att bevara biologisk mångfald (1) Erhaltung der biologischen Vielfalt (1) Preserving biodiversity (1) Preservação da biodiversidade (1)

Hej, och varmt välkommen ska du vara Hello, and a warm welcome to you

till det femte programmet i samtalsserien "Hur vet vi det?!" for the fifth program in the discussion series "How do we know?!"

där forskare diskuterar ämnen som är aktuella och viktiga för vårt samhälle. where researchers discuss topics that are relevant and important to our society.

Det här är ett arrangemang av Naturvetenskapliga fakulteten This is an arrangement by the Faculty of Science

vid Göteborgs universitet och Folkuniversitetet gemensamt. at the University of Gothenburg and Folkuniversitetet jointly.

Jag heter Karin Klingenstierna och jag kommer att leda samtalet här. My name is Karin Klingenstierna and I will lead the conversation here.

Du ska få lyssna till forskare med spetskunskap och engagemang You will get to listen to researchers with cutting-edge knowledge and commitment

i den aktuella frågan. Du kan också själv vara med och påverka innehållet in the matter at hand. You can also participate and influence the content yourself

genom att skriva dina frågor i vår chatt. by writing your questions in our chat.

Så tar vi upp så många vi kan och hinner med mot slutet av programmet. So we take up as many as we can and have time to join towards the end of the program.

Dessutom är det så att vi kommer att lotta ut två sådana här muggar In addition, we will be raffling off two mugs like this

till den som skriver frågor i chatten. to whoever writes questions in the chat.

Vilka de två blir som vinner, det får ni veta sen när programmet är slut. You will find out who the two will be as winners after the program is over.

Så passa på att utnyttja den här möjligheten att vara med. So take advantage of this opportunity to join.

Upp till en miljon av världens uppskattningsvis åtta miljoner arter Up to a million of the world's estimated eight million species

växter och djur hotas av utrotning. plants and animals are threatened with extinction.

Växter och djur är också beroende av varandra för att överleva och trivas. Plants and animals also depend on each other to survive and thrive.

Så hur studerar man så komplexa och stora ekosystem, So how do you study such complex and large ecosystems,

och hur vet vi egentligen vad konsekvenserna blir? and how do we really know what the consequences will be?

Vi ska prata om att bevara biologisk mångfald We will talk about preserving biological diversity

och vi har två gäster i studion. and we have two guests in the studio.

Välkommen Lars Gamfeldt, Welcome Lars Gamfeldt,

universitetslektor i marinekologi och forskare vid Göteborgs universitet. university lecturer in marine ecology and researcher at the University of Gothenburg.

Lars forskar på orsaker och konsekvenser av förändringar i den biologiska mångfalden. Lars researches the causes and consequences of changes in biological diversity.

Välkommen säger vi också till Stina Weststrand, vetenskaplig intendent We also say welcome to Stina Weststrand, scientific superintendent

vid Göteborgs botaniska trädgård, disputerad inom systematisk botanik. at Gothenburg's botanical garden, PhD in systematic botany.

Härligt att ha er här. Great to have you here.

-Tackar. -Tackar. - Thank you. - Thank you.

Stina, vad är Göteborgs botaniska trädgård? Stina, what is Gothenburg's botanical garden?

Ja, den här botaniska trädgården, det är ju en väldigt grön plats, Yes, this botanical garden, it's a very green place,

dit man kan komma för rekreation och för inspiration. where you can come for recreation and inspiration.

Men det är inte bara en park, utan det finns mycket mer där under ytan. But it's not just a park, there's a lot more there beneath the surface.

Dels är det som ett stort levande museum In part, it is like a large living museum

med växer, en levande genbank. with grows, a living gene bank.

I stort sett varje växt vi har, har en historia, Pretty much every plant we have has a story,

en proveniens som vi brukar säga. a provenance as we usually say.

Så man kan följa den bakåt i tiden och se när den kom till trädgården och So you can follow it back in time and see when it came to the garden and

varifrån i världen den kommer och så vidare. where in the world it comes from and so on.

Så trädgården blir på ett sätt en forskningsinfrastruktur, So the garden becomes, in a way, a research infrastructure,

en kunskapshubb där flera olika professioner kan mötas: a knowledge hub where several different professions can meet:

forskare, besökare, allmänhet, pedagoger och så vidare. researchers, visitors, the public, educators and so on.

Härligt. Det göms mycket där, inte bara en plats för att promenera. Lovely. There is a lot hidden there, not just a place to stroll.

Precis, och går man i en botanisk trädgård ser man att alla växter har en skylt Exactly, and if you go to a botanical garden you will see that all plants have a sign

och den kan man dyka ner och läsa lite extra på and you can dive down and read a little extra on it

så får man ytterligare en dimension till exempel. so you get another dimension, for example.

Härligt. Lovely.

Lars, du forskar ju både på hav och skog. Lars, you do research on both the sea and the forest.

Så vilken fråga är det egentligen som din forskning vill besvara? So what question does your research really want to answer?

Två frågor skulle jag säga. Two questions I would say.

Dels hur ändras den biologiska mångfalden i världen just nu? Partly, how is biodiversity changing in the world right now?

Hur har den ändrats historiskt? How has it changed historically?

Och som du nämnde: Vad blir konsekvenserna And as you mentioned: What will be the consequences

för hur naturen fungerar när mångfalden ändras? for how nature works when diversity changes?

Vi pratar ju mycket om biologisk mångfald. We talk a lot about biodiversity.

Det är temat idag och ett begrepp som seglat upp. Ska vi ta och That is the theme today and a concept that has surfaced. Shall we take and

berätta vad det är? tell me what it is?

Biologisk mångfald är

variationer av liv på alla nivåer ute i naturen, variations of life at all levels out in nature,

från variationen av gener, variationer av arter, from the variation of genes, variations of species,

variationer av funktionella grupper som man pratar om, variations of functional groups that are talked about,

alltså kanske olika typer av däggdjur, so maybe different types of mammals,

variationer av hela ekosystem. variations of whole ecosystems.

Vi kan ha sjögräsängar, mangroveskogar, korallrev, sandbankar, We can have seagrass beds, mangrove forests, coral reefs, sandbanks,

allt sådant. Så det är variationer på alla nivåer i naturen. all that. So there are variations at all levels in nature.

Hur länge har vi pratat om biologisk mångfald? How long have we been talking about biodiversity?

Ja, åtminstone sedan 1992 Yes, at least since 1992

nere vid konferensen i Rio då många av världens länder ratificerade det som down at the conference in Rio when many of the world's countries ratified what

kallas för konventionen för biologisk mångfald. is called the Convention on Biological Diversity.

-Så det är ett etablerat begrepp? -Ja, det är det. -So it is an established concept? -Yes, it is.

-Absolut, ja. -Och biodiversitet som man också säger. -Absolutely, yes. -And biodiversity as they also say.

Stina, varför är biodiversitet viktigt? Stina, why is biodiversity important?

Man kan ju tänka att allting i naturen hänger ihop You might think that everything in nature is connected.

i en enda stor väv och är beroende av varandra. in one big web and are interdependent.

Man kan likna det lite vid exempelvis ett flygplan, You could compare it to an airplane, for example,

och när vi börjar rucka på flygplanet, ta bort muttrar, skruvar,

så vet vi inte heller riktigt när flygplanet kommer att krascha.

Det är samma sak med den här stora väven, den biologiska mångfalden.

Vi vet inte hur många bitar som kan försvinna innan den kollapsar

och det är det som gör det här så viktigt

att ha koll på och att förstå.

Man kan tänka på det dels som att vi människor,

vi är väldigt beroende av den här biologiska mångfalden.

En fråga som kan vara bra att ställa är så här:

Hur många växter...

Jag jobbar ju med växter så jag brukar ha växtfokus.

Hur många växter har du använt idag?

Och så börjar man tänka så här: Ja, jag vaknade och hade bomullslakan i sängen,

sen satte jag på mig kläderna. Huset jag bor i är trä, sen käkade jag mat.

Sen inser man att man är beroende av rent vatten, man andas syre och så vidare.

Det tar liksom aldrig slut. Mediciner.

Man brukar prata om ekosystemtjänster,

det som vi får av naturen. Men en annan väldigt viktig del i det här

med varför det är viktigt,

det är ju frågan om vad vi människor har för rätt

att sätta oss över allting och säga att den här arten inte har rätt att leva

och inte den här heller.

Den moraliska, etiska, aspekten i det här är också väldigt viktig.

-Så två spår kan man säga? -Ja.

Jättebra, just det där med att fråga sig vilka växter man har använt idag

-det ger ju perspektiv, tänker jag. -Precis.

Jag tänker ställa samma fråga till dig, Lars.

Varför är biodiversitet viktigt?

Det är ju precis det som Stina just sa att...

Jag håller med om båda perspektiven och inte bara med växter utan

med djur och svampar också.

Och då kommer man ju tillbaka till det att allting hänger ihop.

Så man kan tänka sig... Jag är ju marinbiolog då,

så att om vi pratade om växter innan,

så finns det ju växter i havet också. Jag ska rita några växter.

Jag är ju ingen Leonardo da Vinci men...

Om vi då som människan...

genom sin exploatering av naturen,

får utrota arter, så att arter försvinner från våra ekosystem.

Då får det konsekvenser för hur naturen fungerar.

-Det har vi redan varit inne på lite. -Ja.

Nu växer det fram fiskar och hav.

-Jag försöker rita något... -Ja, det ser vi.

med min begränsade förmåga här.

Men jag ska visa er då lite, kanske...

-Vi har lite olika arter här. -Ja, en krabba där.

-Precis, det såg ni redan. -Javisst.

Om man tänker så här att... Det kan vara i en sjö också, men det här är havet.

Vi har en mångfald av arter och det är det här som min forskning delvis handlar om:

Vad händer med hur havet fungerar

om vi människor genom vårt överfiske till exempel

eller med föroreningar får arter att försvinna?

Då kan man tänka sig att om alla arter fyller en funktion,

allting hänger ihop, som vi var inne på...

Det är det här som vi försöker bena ut nu. Şu anda anlamaya çalıştığımız şey de bu.

Vad händer när arter försvinner från naturen?

I den här bilden då, vad kan hända om man tar bort fiskarna till exempel?

Dels kan man tänka på oss människor, vi är alla olika.

Vi gillar att göra olika saker.

Om vi sitter runt ett julbord så äter jag inte upp äggen, men det kanske du gör.

Och jag äter köttbullar, men min mamma äter sillen.

Precis så är det med arterna i naturen, de gör olika saker och äter olika saker.

Om vi då utrotar dem, då blir det som hålrum i naturen.

Så då är det ingen som längre äter upp äggen eller köttbullarna kanske,

om det bara är vegetarianerna kvar.

Då blir det ett helt annat ekosystem.

Så det blir tomrum och saker och ting ändras, så det måste vi förstå.

Det här är ju en förhållandevis enkel och tydlig bild.

Det här med flygplanet är också väldigt tydligt.

Och i det fallet har vi i alla fall koll, det finns övervakningssystem

som talar om att det är någon mutter som är lös och då blinkar en röd lampa.

Men frågan är: Har vi har samma koll på naturen, Lars?

Nej.

Det är väl det enkla svaret.

Det finns så kallad miljöövervakning.

Sverige har ju som ett utvecklat land relativt väl utvecklad miljöövervakning,

men det är fortfarande nästan som enskilda...

Om man ser ett landskap framför sig så är det som enskilda blixtnedslag vi gör.

Så vi har bara koll på vissa bitar i landskapet.

Vi saknar den här övergripande kunskapen om...

Det bästa hade ju varit om vi kunde få hela satellitbilden och zooma in och

ha koll på hela landskapet. Vad händer med alla arter och så?

Dit behöver vi nog komma.

Är det någon miljö vi vet mer om än en annan?

Vad vet vi mest om i Sverige?

Vi vet ju mindre om vad som händer under ytan,

i havet till exempel, än vad vi vet på land, av naturliga skäl.

Vi ser ju direkt vad som händer på en gräsäng om vi går ut där.

Det är ju mycket svårare att titta under ytan.

Vi har generellt sett sämre koll på vad som händer i havet och i våra sjöar.

Okej.

Stina, vad vill du tillföra när det gäller vad vi har koll på?

Vad kan man mer säga?

Jag tänker på en väldigt viktig del av det här med att skaffa sig koll också.

Man pratar ganska mycket idag om medborgarforskning,

att ta hjälp av allmänheten för att skaffa sig koll på naturens status.

Och där finns det lite olika engagemang,

eller vad man ska säga, olika delar av det där.

En sådan som är en ganska stor plattform, det är ju Artportalen som finns,

där man kan rapportera in växter, djur, svampar, alla organismer helt enkelt.

Var man har sett dem, när, och hur mycket, och så vidare.

Det finns floraväkteri där man har koll på speciella arter,

hur de varierar över tid.

Faktiskt bara i slutet av förra veckan, Valborg och första maj,

är det varje år ett initiativ som kallas för Vårkollen,

som drivs av Naturens kalender.

Det innebär att allmänheten uppmuntras att, i hela Sverige,

rapportera in hur läget är med några vanliga vårblommor.

Hur utslagen är vitsippan hos dig? Beyaz çiçekler sizin bölgenizde ne kadar yaygın?

Och sälgen och så vidare, och då skaffar man ju också data från...

Ja, från modern tid men också tillbaka i tiden så att man kan se

hur våren ändrar sig. Man pratar om fenologi.

På så sätt får man data över tid så att sådana typer av rapporteringssystem

är också väldigt viktiga.

Absolut. Och min enskilda insats att ha koll på vitsipporna,

om jag tar mig mödan att rapportera, blir ju viktig då förstås.

-Precis. -Är intresset stort? Vet du det?

Är folk på tårna och vill bara med och bidra?

Ja.

Min uppfattning är att engagemanget för sådana här medborgarforskningsprojekt

ökar och även i olika åldrar.

Det är alltifrån skolprojekt till vuxna som är med.

Finns det inte något som heter Riksskogs- taxeringen där man tittar på skogen?

-Lars, är det inte så? -Jo, det finns det.

Man kan väl säga att skogen är det vi har bäst koll på.

Det har ju länge funnits ett stort intresse för skogen i Sverige.

Det är många som lever av skogen

så det finns mycket riktigt något som heter Riksskogstaxeringen där

man varje år är ute och kollar hur skogen ser ut

på tusentals provpunkter över hela Sverige.

Man mäter hur mycket träden har tillväxt.

På en del ställen mäter man undervegetationen, blommorna och så.

Och man mäter näringen och kolet i marken.

Man kollar på betningsskador av älg och sådant.

Det låter ju noggrant genomfört och så, men du nämnde också satelliter

som skulle kunna vara ett lyft för att få den här helhetskollen.

Ja, man måste koppla hela kedjan.

Man måste ha de här blixtnedslagen som jag pratade om

men sen måste man koppla det till...

för en mer heltäckande bild, alltså satellit, kanske flygövervakning.

Drönare kommer alltmer.