Kapitel 22 Kapitel 22 Chapter 22 Chapitre 22 Bölüm 22

PÅ LILJEBACKEN gör man ingen skillnad på söndagar. AUF LILJEBACKEN machen Sie sonntags keinen Unterschied. LILJEBACKEN makes no distinction on Sundays.

Förutom att det serveras fläskkarré med brunsås i matsalen. As well as serving pork loin with brown sauce in the dining room.

Och att vi är två man mindre i personalstyrkan. And there are two fewer staff members.

Det senare har att göra med att vi inte har några städ på helgen, The latter has to do with the fact that we have no cleaning at the weekend,

men döden tar liksom ingen hänsyn. but death seems to take no account.

Även om det är ytterst sällsynt, händer det emellanåt att vissa söndagseftermiddagar är lugna. Although extremely rare, it does occasionally be quiet on certain Sunday afternoons.

Svägerskorna kommer på besök. The sisters-in-law come to visit. Sönerna. Och ett och annat barnbarn. And the occasional grandchild.

Jag går fram och tillbaka i korridor C och mumlar text. I walk back and forth in corridor C muttering text. Jag har valt en dikt av Bruno K Öijer att söka med. I have chosen a poem by Bruno K Öijer to search with.

Den är väldigt poetisk. Andra delprovet består av en monolog. The second test consists of a monologue.

Du vet att nattens mask mitt anlete skyler, Av rodnad eljest blev min kind väl målad … Du weißt, dass die Nachtmaske mein Gesicht bedeckt. Von Rötung, sonst war meine Wange gut bemalt. Thou knowest that the mask of night hides my face, Or else my cheek was well painted....

»Hej Gullan, det är bara jag«, säger jag när jag stiger in i hennes lägenhet, som mer är som ett rum. "Hi Gullan, it's just me," I say as I enter her apartment, which is more like a room.

»Hej, kommer du, vad har du på hjärtat?« "Hey, come on, what's on your mind?"

Hon ligger på sin säng. Hennes väldiga kropp har flutit ut på det vinröda överkastet. Her huge body has spilled out onto the burgundy bedspread.

Jag tror att jag väckte henne. Ich glaube, ich habe sie aufgeweckt. Det låter så på hennes röst.

»Jag ville bara titta till dig.«

Hennes tänder ligger i vattenglaset på nattduksbordet.

Jag tycker inte om att se Gullan utan tänder. Tycker ännu mindre om att se hennes ljusrosa gom flyta runt i vatten.

»Gillar du dikter? Poesi och sånt?« Poetry and stuff?"

»Nä, inte så värst.« "Nah, not too bad."

Gullan försöker att sätta sig upp, men faller tungt tillbaka mot kudden igen.

Jag höjer upp sängen bakom ryggen, så hon kommer i sittande ställning. I raise the bed behind her back, so she gets into a sitting position. Hennes vita permanentlockar står åt alla håll. Ihre weißen permanenten Kappen stehen in alle Richtungen. Her white permanent curls stand in all directions.

Det väser om henne när hon andas. It whispers around her as she breathes.

»Jag kan nämligen en dikt som är väldigt bra.« "Because I know a poem that is very good."

»Jaså, det säger du.«

»Jag tänkte att jag skulle läsa den för dig.«

Gullan ler och tittar på mig med sina gammelögon som rinner lite. Gullan smiles and looks at me with her old eyes that water a little.

Det gör alla gammelögon.

Och gammelnäsor med för den delen. Und alte Nasen mit diesem Teil. Det är därför alla gamla har näsdukar under kudden och i fickan. That's why all old people have handkerchiefs under their pillows and in their pockets.

Jag tycker det är sorgligt att det rinner så hemskt om dem. Ich finde es traurig, dass es so schrecklich an ihnen ist.

»Okej, är du beredd?« frågar jag.

»Ja då, jag är beredd.«

Gullan rättar till håret med ena handen och gnor sig i ögonen. Gullan glättet ihr Haar mit einer Hand und reibt sich die Augen. Gullan straightens her hair with one hand and rubs her eyes.

Glasögonen har fortfarande inte kommit till rätta, men hon har en tid hos optikern på fredag. Die Brille wurde noch nicht repariert, aber sie hat am Freitag einen Termin beim Optiker.

Jag tar tre djupa andetag och samlar mig.

Jag kan Öijers dikt utantill. Är snabb på att memorera text.

du fick aldrig veta

att när du rest satt jag kvar that when you left I was sitting

vid avtrycket i gräset där du legat at the imprint in the grass where you have been lying

jag förde min hand I brought my hand

över det nedpressade gräset och det var over the crushed grass and it was

som om jag behövde och vårdade din frånvaro mer als ob ich deine Abwesenheit mehr brauchte und kümmerte as if I needed and cared for your absence more

än jag behövde och vårdade dej … than I needed and cared for you ...

Gullan applåderar. Dubbelhakan dallrar.

»Bravo, bravo!« säger hon, innan hon lutar sig tillbaka i sängen igen. "Bravo, bravo!" she says, before leaning back into bed again. Vad månne det bli av dig?« Was wird aus dir? « What will become of you?" Size ne olabilir?"

Plötsligt känns det som om jag och Gullan har något på gång tillsammans. Suddenly it feels like Gullan and I have something going on together.

Jag frågar om jag får ta den en gång till. Ich frage, ob ich es wieder nehmen kann.

»Det är klart«, svarar Gullan. »Ta den en gång till, vet ja.« "Nimm es noch einmal, weißt du." "Take it one more time, you know."

Jag känner instinktivt att jag måste berätta för Gullan om scenskolan. Om mina framtida planer. Om mitt kall. Über meine Berufung. About my vocation.

»Det kommer då inte bli några bekymmer för dig att komma in på den där teaterskolan. »Dann müssen Sie sich keine Sorgen mehr machen, in diese Theaterschule zu kommen. "There won't be any trouble for you to get into that theater school.

Det här gjorde du med bravur. You did this brilliantly. Men vi kommer sakna dig.

Du måste komma och hälsa på oss ibland.«

Jag blir djärv och frågar om hon skulle kunna tänka sig att spela Romeo och läsa Julias motrepliker. I get bold and ask if she would be willing to play Romeo and read Juliet's lines.

»Mer än gärna.«

Gullan sätter in sina tänder i munnen och drar en kam genom håret. Gullan puts her teeth in her mouth and runs a comb through her hair.

»Kan du hämta skålen som står i skåpet över diskhon, är du snäll? "Can you get the bowl that's in the cupboard over the sink, please? Vi kan behöva något som piggar upp.« Wir brauchen vielleicht etwas, um uns aufzuheitern. " We may need something to cheer us up."

Skålen är full med pensionärsgodis. The bowl is full of senior citizen treats. Punschpraliner, romerska bågar, chokladdoppade russin och lakritsbåtar. Schlagpralinen, römische Bögen, Rosinen mit Schokoladenglasur und Lakritzboote. Punch pralines, Roman arches, chocolate-dipped raisins and licorice boats.

»Varsågod, var nu inte rädd för att ta.« "Mach weiter, hab keine Angst zu nehmen." "Go ahead, don't be afraid to take."

»Tack, ska du ha«, säger jag samtidigt som jag halar upp stencilerna med Shakespeares text från min bussarongficka "Danke, sollten Sie", sage ich, während ich die Schablonen mit Shakespeares Text aus meiner Busarong-Tasche ziehe "Thank you," I say, as I pull the stencils with Shakespeare's text from my bus pocket

»Ska vi börja?« frågar jag och känner mig nervös.

»Ja, det är klart att vi ska börja«, svarar Gullan och föreslår att hon kan ha sin käpp som svärd. "Yes, it is clear that we are going to start," Gullan replies and suggests that she may have her cane as a sword.

»Men jag orkar nog inte stå upp«, tillägger hon. "But I don't think I can stand up," she adds.

Hon flåsar och rosslar och ser alldeles färdig ut redan innan vi har satt igång. She breathes and rustles and looks ready to go even before we start.

Jag inleder med Julias monolog. I start with Julia's monologue.

Texten sitter rätt bra nu. Der Text passt jetzt ziemlich gut. The text sits quite well now.

Jag levererar med passion och lidelse. I deliver with passion and passion. När det så småningom blir Gullans tur att läsa Romeos stickreplik kommer mitt första tvivel på om detta verkligen är någon bra idé. Als Gullan schließlich an der Reihe ist, Romeos Stichwort zu lesen, ist mein erster Zweifel, ob dies wirklich eine gute Idee ist. When it is eventually Gullan's turn to read Romeo's line, my first doubt is whether this is really a good idea.

Gullan läser innantill. Gullan liest aus dem Gedächtnis. Gullan reads from memory. Stakar sig. Staking itself.

Hon läser så långsamt att jag både tappar tempo och känsla. Hon andas tungt och hostar.

»Jag svär dig host, host vid den helga månen där host, host.« "Ich schwöre dir Husten, Husten am heiligen Mond, wo Husten, Husten."

Hon stannar upp, tittar på mig. She stops and looks at me.

»Skulle du kunna ge mig en lakritsbåt?«

Hon säger det mitt i repliken. Helt naturligt, som om Romeo helt plötsligt ber Julia om godis.

Jag sträcker fram karamellskålen, utan att tappa fokus, utan att säga någonting. I hold out the caramel bowl, without losing focus, without saying anything.

»Lakritsbåtar är min favorit.«

Hon tuggar och smaskar. She chews and nibbles. Löständerna glappar. Loose teeth are loose.

Så fortsätter hon: »Som över host, host trädens toppar host, host strör sitt silver.«

Det larmar. C2 blinkar displayen. Och jag måste avlägsna mig. Und ich muss gehen.

»Det här får vi göra om«, "Wir müssen das noch einmal machen", "Let's do this again",

säger Gullan och stoppar ytterligare några lakritsbåtar i munnen says Gullan and puts a few more licorice boats in her mouth.

»Inte visste jag att teater kunde vara så roligt.«

C2 är hundrafem år och den äldsta människa jag någonsin har träffat.

Hon är sängliggande. She is bedridden. Det vill säga att allt som sker i C2:s liv sker i hennes säng. That is, everything that happens in C2's life happens in her bed.

Leena med två e kallar henne Bomben.

C2 kommer en vacker dag att sprängas. C2 wird eines schönen Tages in die Luft gesprengt. C2 will one day be blown up.

Jag skulle göra vad som helst för att slippa vara med. Ich würde alles tun, um nicht involviert zu sein. I would do anything to get out of it. Man har upptäckt att hon har något fel på sin aorta, It has been discovered that she has something wrong with her aorta,

som gör att den slutligen kommer att brista. that will eventually cause it to break. Egentligen är det nog inte aortan i sig det är fel på. Actually, the aorta itself is probably not the problem.

Hon har nog snarare en sjukdom, där sjukdomsförloppet just slutar med ett pang bom, du är död. Sie hat wahrscheinlich eine Krankheit, bei der der Krankheitsverlauf nur mit einem Knallboom endet. Sie sind tot. She probably has a disease, where the course of the disease just ends with a boom boom, you're dead.

»Tjänarinnan«, ropar hon så fort jag har öppnat dörren. "Maid", she calls out as soon as I open the door. »Tjänarinnan är det du?«

Hon uttalar vartenda ord med en sådan överklassaccent som jag bara trodde förekom i svartvita filmer. She pronounces every word with an upper-class accent that I thought only existed in black and white movies.

»Tjänarinnan?«

C2 har på sig ett nattlinne med en stor nallebjörn på magen. Ovanför nallen står det Världens bästa mamma.

Det måste vara arvegods. Es müssen Erbstücke sein. It must be a legacy. C2 har nämligen inga barn. C2 has no children.

På Liljebacken ärver man dem som har dött. In Liljebacken werden die Verstorbenen geerbt. At Liljebacken, those who have died are inherited. Det är inget som de gamla vet om. It's not something the ancients know about.

Det är mer vips, och så ligger det några extra lakan, eller i det här fallet ett »nytt« nattlinne i garderoben. Es gibt mehr Vips und dann ein paar zusätzliche Laken oder in diesem Fall ein "neues" Nachthemd im Schrank. It's more vips, and then there are some extra sheets, or in this case a "new" nightgown in the closet.

Det finns en lånelåda i tvättstugan också, med diverse kvarlämnade kläder. There is a loan box in the laundry room too, with various clothes left behind.

C2:s vita hår är alltid uppsatt i en hård knut och hon har en mycket lång nacke. C2's white hair is always in a tight bun and she has a very long neck.

»Var har du hållit hus? »Wo hast du dein Haus aufbewahrt? "Where have you been? Det vankas kalas och vi har både det ena och det andra att styra med idag. Es gibt eine Party und wir müssen beide heute kontrollieren. There is a party and we have both to control today.

Självaste kungen kommer på besök.« The king himself comes to visit. «

»Oj«, svarar jag.

»Är droskan förspänd?« "Is the cab biased?"

»Ja, det tror jag nog.«

»Tror? Är den förspänd eller är den det inte?«

»Jo, den är förspänd.«

»Är steken klar?« "Ist der Braten fertig?" "Is the roast ready?"

Jag låtsas titta in i en ugn som inte finns.

»Om en liten stund.«

»Jag har så mycket att stå i. »Ich habe so viel zu stehen. "I have so much to do.

Och nu skulle jag behöva komma i kontakt med mina revisorer.« And now I would need to get in touch with my auditors."

»Men de är ju döda.«

Hon slår upp ena ögonlocket och tittar på mig. She opens one eyelid and looks at me.

Nej, hon tittar inte på mig, hon tittar rakt in i mig och hennes öga är förtvivlat. No, she's not looking at me, she's looking straight at me and her eyes are desperate.

»Vad är det du säger? Är de döda?«

Hon försöker att sätta sig upp i sängen,

men hon kommer inte så långt innan hennes huvud faller tillbaka på huvudkudden igen.

Hon tar sig för pannan, sväljer ljudligt. Sie kümmert sich um ihre Stirn, schluckt laut.

»Varför har ingen underrättat mig om detta tidigare? »Why has no one informed me of this before?

Varför kommer du med dödsbuden och inte min man? Why do you bring the death notices and not my husband?

Båda två dessutom. Both of them as well. Hur är det möjligt?

Och nu när kungen ska komma. Vad ska ers majestät säga?

Vad ska ers majestät säga?«

Hon tar ett djupt andetag och blundar, sedan öppnar hon ena ögonlocket igen: She takes a deep breath and closes her eyes, then opens one eyelid again:

»Raring, jag behöver ringa mina revisorer. "Honey, I need to call my accountants. Det rör sig om ett mycket brådskande ärende.« This is a very urgent matter."

»Jag sa ju precis att de är döda.«

»Kära barn vad är det du säger. Döda?«

Nu öppnar hon det andra ögonlocket också.

Hon försöker med all sin kraft att komma upp i sittande ställning i sängen.

Lyckas inte denna gång heller. Tillbaka på huvudkudden, stirrande tomt upp i taket. Back on the pillow, staring blankly at the ceiling.

»Å, å, å …«

Hennes röst mörknar. Her voice darkens.

»Aldrig ska sol den morgondagen se. Kom mörka natt. Svep in mig i en helvetesrök.« Wrap me in the smoke of hell."

C2 släpper inte blicken från taket.

»Kom ni andar som dödens tankar styr. "Komm, du Geister, die die Gedanken des Todes kontrollieren. "Come, you spirits who control the thoughts of death.

Vidriga, vidriga grymhet. Disgusting, disgusting cruelty. Fylld från hjässan ner till tårna.«

Jag blir rädd. Ich bekomme Angst. Hon ser otäck ut. Så tittar hon på mig och säger bestämt: So she looks at me and says firmly:

»Idag vill jag ha maten serverad i sängen. "Today I want to have my food served in bed. Jag tänker då rakt inte stiga upp.« Ich werde dann nicht aufstehen. « I am not going to get up."

Hon sluter återigen ögonen.

Jag tror först att hon somnar, men ena ögonlocket fälls upp som på beställning. Zuerst denke ich, dass sie einschläft, aber ein Augenlid faltet sich wie befohlen zusammen. At first I think she's falling asleep, but one eyelid folds up as ordered. İlk başta uykuya daldığını düşünüyorum ama bir göz kapağı sanki işaretle açılıyor.

»Å, raring, vad bra att du är här, jag hörde inte när du kom.

Jag behöver ringa till mina revisorer, självaste kungen kommer idag.« Ich muss meine Buchhalter anrufen, der König selbst kommt heute. «