Kapitel 42 Chapter 42

Flykten

Åtta dar efter Klara Gullas hemkomst stod hon och hennes mor en morgon nere på Borgs brygga, färdiga att resa sin väg för alltid. Eight days after Klara Gulla's return, she and her mother stood one morning down at Borg's pier, ready to leave for good. Den gamla Kattrina var klädd i hatt och präktig klädeskappa. Hon skulle följa med dottern ner till Malmö och bli en fin stadsfru. Aldrig mer skulle hon behöva träla för födan. Never again would she have to slave for food. Hon skulle få sitta med händerna i kors i en soffa och ha det lugnt och sorgfritt alla sina återstående dagar.

Men trots allt detta goda, som väntade henne, hade visst Kattrina aldrig känt sig så eländigt olycklig, som när hon stod där på bryggan. Klara Gulla måtte allt ha märkt något, för hon började fråga henne om hon var rädd för sjön. Och så gav hon sig till att förklara för henne, att det inte var något farligt, fastän det blåste så, att folk knappt kunde hålla sig kvar på bryggan. Hon var ju sjövan, Klara Gulla, så hon visste vad hon talade om. She was a sailor, Klara Gulla, so she knew what she was talking about.

– Det här är ju inga vågor, sa hon till mor sin. Jag ser allt, att han går vit, men jag skulle inte vara rädd å ro över honom i vår gamla ekstock. I see everything, that he goes white, but I would not be afraid to row over him in our old oak log.

Klara Gulla frågade inte efter stormen, utan stannade kvar på bryggan. Klara Gulla did not ask about the storm, but remained on the bridge. Men Kattrina gick in i det stora godsmagasinet för att inte bli alldeles sönderblåst och kröp undan i ett mörkt hörn bakom ett par packlårar. But Kattrina went into the big warehouse to avoid being blown to bits and crept away into a dark corner behind a pair of packing cases. Här ämnade hon stanna, ända tills ångbåten kom, för hon ville inte gärna råka någon av sockenfolket, innan hon gav sig i väg. Sie hatte die Absicht, hier zu bleiben, bis der Dampfer kam, denn sie wollte vor ihrer Abreise keinen der Gemeindemitglieder treffen. På samma gång tänkte hon, att det var väl aldrig rätt, det hon gjorde, eftersom hon skämdes för att visa sig för folk.

En sak kunde hon ta sig fri för. One thing she could get away with. Hon följde inte med Klara Gulla av någon lust efter vällevnad, utan endast och allenast därför, att händerna svek henne. Sie ging mit Klara Gulla nicht aus dem Wunsch heraus, gut zu leben, sondern nur, weil ihre Hände sie im Stich ließen. She did not go with Klara Gulla out of any desire for happiness, but only because her hands failed her. Vad annat kunde hon göra, när hon kände, att de höll på att bli så dåliga, att hon inte kunde spinna mer?

Hon såg klockar Svartling komma in i magasinet, och hon bad till Gud, att han inte måtte få se henne och komma fram och fråga vart hon tänkte resa. Hur skulle hon kunna tala om för honom, att hon ämnade fara ifrån Jan och stugan och allt det gamla?

Hon hade gjort ett försök att få det så ställt, att de skulle få bo kvar i Skrolycka, hon och Jan. Sie hatte versucht, es so einzurichten, dass sie in Skrolycka bleiben konnten, sie und Jan. She had tried to make it so that they could stay in Skrolycka, she and Jan. Om dottern bara hade skickat dem lite pengar, en tioriksdaler i var månad kanske, så hade de ju kunnat reda sig något så när. Hätte die Tochter ihnen nur ein wenig Geld geschickt, vielleicht eine zehnstellige Summe pro Monat, hätten sie damit auskommen können. If the daughter had only sent them some money, perhaps a ten-franc note every month, they would have been able to get by. Men det hade inte varit lönt att tala med Klara Gulla om den saken. Aber es hätte sich nicht gelohnt, mit Frau Gulla darüber zu sprechen. Hon ville inte ge dem ett öre, om inte Kattrina följde med henne. Sie würde ihnen keinen Penny geben, es sei denn, Kattrina würde sie begleiten. She would not give them a penny unless Kattrina went with her.

Kattrina förstod nog hur det hängde ihop. Ich glaube, Kattrina hat den Zusammenhang erkannt. Klara Gulla sa inte nej av elakhet. Klara Gulla hat nicht aus Trotz nein gesagt. Klara Gulla did not say no out of spite. Men nu hade hon hyrt rum och ställt i ordning åt bägge föräldrarna. But now she had rented a room and made arrangements for both parents. Hon hade glatt sig åt den stunden, då hon skulle få visa dem hur hon hade tänkt på dem och arbetat för dem. Och hon ville åtminstone ha en av dem med sig, så att hon skulle få någon lön för allt sitt besvär. And she wanted to have at least one of them with her, so that she would get some pay for all her trouble.

Säkert var det Jan, som hon mest hade tänkt på, när hon redde till hemmet, för hon hade ju varit så särskilt god vän med far sin förr i världen, men honom tyckte hon nu att hon omöjligt kunde ta med sig. Sicherlich hatte sie auf der Heimreise am meisten an Jan gedacht, der ihrem Vater in der Vergangenheit ein so guter Freund gewesen war, aber sie spürte, dass sie ihn unmöglich mitnehmen konnte.

Det var just i detta, som hela olyckan låg. It was precisely in this, that the whole misfortune lay. Klara Gulla hade fattat en sådan motvilja för sin far. Klara Gulla hatte eine Abneigung gegen ihren Vater entwickelt. Klara Gulla had taken such a dislike to her father. Hon kunde rakt inte stå ut med honom. Sie konnte ihn einfach nicht ausstehen. Inte fick han tala med henne om Portugallien, inte om hennes rikedom och makt, ja, hon kunde knappt tåla att se honom gå klädd i kejsardoningen. Er durfte mit ihr nicht über Portugal sprechen, nicht über ihren Reichtum und ihre Macht; ja, sie konnte es kaum ertragen, ihn in kaiserlichem Ornat zu sehen. He was not allowed to talk to her about Portugal, not about her wealth and power; indeed, she could hardly bear to see him wearing the imperial dress. Han var ju lika glad åt henne i alla fall och ville jämt vara i hennes närhet, men hon bara flydde honom, och Kattrina var viss om att det var för att slippa se honom, som dottern inte hade stannat hemma mer än en knapp vecka. Er mochte sie genauso gern und wollte immer in ihrer Nähe sein, aber sie lief einfach vor ihm weg, und Kattrina war sich sicher, dass ihre Tochter nur deshalb nicht länger als eine Woche zu Hause geblieben war, um ihn nicht zu sehen. He was just as fond of her anyway, and always wanted to be near her, but she just avoided him, and Kattrina was sure that it was to avoid seeing him that her daughter had not stayed at home for more than a week.

Nu kom också Klara Gulla in i magasinet. Och hon var inte rädd för klockar Svartling, hon, utan hon gick genast fram för att språka med honom. And she was not afraid of Mr. Svartling; she went straight to him to talk to him. I de första orden, som hon sa till honom, berättade hon, att hon nu skulle resa hem till sitt och att Kattrina skulle följa med henne.

Klockarn frågade då, som man ju kunde veta att han skulle göra, vad hennes far sa om den saken. Der Page fragte daraufhin, wie es sich gehört, was ihr Vater zu der Angelegenheit sagte. The bellman then asked, as one could know he would, what her father said about the matter. Och likaså lugnt, som skulle hon ha talat om en främmande, berättade Klara Gulla hur hon hade ordnat för Jan. And just as calmly, as if she were talking about a stranger, Klara told Gulla how she had arranged for Jan. Hon hade hyrt in honom hos Lisa, sonhustrun till den gamla notbindarn. Sie hatte ihn zusammen mit Lisa, der Frau des Sohnes des alten Musikers, angeheuert. She had hired him with Lisa, the son's wife of the old musician. Lisa hade byggt sig ett nytt hus efter Ol'Bengtsas död, och hon hade en kammare ledig, där Jan kunde bo.

Klockar Svartling hade ett sådant ansikte, att det inte visade mer av hans tankar, än han ville att det skulle visa, och det höll sig alldeles orörligt, medan han talade med Klara Gulla. Klockar Svartling had such a face that it showed no more of his thoughts than he wanted it to show, and it remained quite motionless while he talked to Klara Gulla. Men nog visste Kattrina i alla fall vad han tänkte, han, som var som en far för hela socknen. But at least Kattrina knew what he was thinking, who was like a father to the whole parish. ”Varför ska en gammal man, som har både hustru och dotter i livet, behöva komma till främmande? Lisa är en snäll människa, men hon kan ju ändå aldrig ha sådant tålamod med honom som hans egna.” Det tänkte han. Lisa ist ein netter Mensch, aber sie kann nie so geduldig mit ihm sein wie er selbst." Das dachte er. Lisa is a nice person, but she can never be as patient with him as his own." So he thought. Och det gjorde han rätt i att tänka.

Kattrina såg helt hastigt ner på sina händer. Kattrina suddenly looked down at her hands. Hon kanske allt bedrog sig själv ändå, när hon skyllde på dem. Vielleicht hat sie sich ja doch etwas vorgemacht, als sie ihnen die Schuld gab. Maybe she was deceiving herself after all, when she blamed them. Den riktiga orsaken till att hon övergav Jan var nog den, att dottern var henne för mäktig. The real reason she abandoned Jan was probably that her daughter was too powerful for her. Hon var inte i stånd att sätta sig upp mot henne.

Klara Gulla stod alltjämt och talade med klockarn. Klara Gulla stand immer noch da und sprach mit dem Pagen. Nu berättade hon för honom hur de hade måst smyga sig hemifrån, för att Jan inte skulle få veta, att de for.

Detta hade varit det värsta av alltsammans för Kattrina. This would have been the worst of all for Kattrina. Klara Gulla hade skickat bort Jan i ett ärende till en handelsbod långt uppe i Bro socken, och så snart han var gången, hade de packat koffertarna och gett sig av. Klara Gulla had sent Jan away on an errand to a shop far up in Bro parish, and as soon as he had left, they had packed their trunks and left. Kattrina hade känt sig som en tjuv och en illgärningsman, när hon på detta sätt smög sig hemifrån, men Klara Gulla hade sagt, att det var tvungen sak. Om fadern hade fått veta något om resan, så hade han hellre lagt sig framför kärran för att bli överkörd, än han hade låtit dem fara. If the father had known anything about the journey, he would have preferred to lie down in front of the cart to be run over, rather than let them go. – Ja, nu skulle Lisa stå och ta emot honom, när han kom hem, och hon skulle nog försöka trösta honom, men bra svårt var det ändå att tänka på hur illa han skulle ta det, när han fick veta, att Klara Gulla hade rest ifrån honom. - Ja, Lisa würde ihn in Empfang nehmen, wenn er nach Hause kam, und sie würde wahrscheinlich versuchen, ihn zu trösten, aber es war schwer vorstellbar, wie schlecht er sich fühlen würde, wenn er erfuhr, dass Klara Gulla ihn verlassen hatte. - Yes, now Lisa would be there to receive him when he came home, and she would probably try to comfort him, but it was hard to think how badly he would feel when he found out that Klara Gulla had left him.

Klockar Svartling stod så tyst och hörde på Klara Gulla. Kattrina började just undra om han var nöjd med det, som han fick veta, då han helt plötsligt tog Klara Gullas hand och sa med stort allvar: Kattrina was just beginning to wonder if he was satisfied with what he was told, when he suddenly took Klara Galla's hand and said with great seriousness:

– Ja, eftersom jag är Klara Gullas gamla lärare, så säger jag nu min mening rentut. Klara Gulla vill resa ifrån en plikt, men det är inte sagt, att det lyckas. Klara Gulla wants to leave a duty, but it is not said that she succeeds. Jag har sett andra, som ha försökt göra på samma sätt, men det har hämnat sig. I have seen others who have tried to do the same, but it has backfired.

Kattrina reste sig och drog ett andetag av lättnad, när hon hörde detta. Det var just de orden, som hon själv hade velat säga dottern.

Klara Gulla svarade ganska saktmodigt, att hon inte visste hur hon skulle ställa på annat sätt. Inte kunde hon ta en galen människa med sig till en främmande stad, och inte kunde hon själv stanna kvar i Svartsjö. Det hade Jan sörjt för. Jan had made sure of that. När hon gick förbi en gård, kom barnen utspringande och ropade ”Kejsarinna” efter henne, och vid kyrkan i söndags hade folk varit så ivriga att få se henne, att de hade hållit på att springa omkull henne. When she passed a farm, the children came running out and shouted "Empress" after her, and at church on Sunday people had been so eager to see her that they had almost run her over.

Men klockarn höll ändå på sin mening. But the watchmaker still held on to his opinion.

– Jag förstår, att det kan vara svårt, sa han, men det har varit ett sådant samband mellan dej å din far. Du ska inte tro, att du kan hugga av det så lätt.

När detta var sagt, gick de båda två ut ur magasinet, och Kattrina följde efter dem. Having said this, the two of them went out of the warehouse, and Kattrina followed them. Hon hade ändrat mening och ville nu gärna tala med klockarn, men innan hon gick fram till honom, ställde hon sig att se uppåt backen. Sie hatte es sich anders überlegt und wollte nun mit dem Wachmann sprechen, doch bevor sie sich ihm näherte, schaute sie den Hügel hinauf. She had changed her mind and now wanted to talk to the watchman, but before she approached him, she stood looking up the hill. Hon kände på sig, att Jan snart måste vara där. She felt that Jan must be there soon.

– Är ni rädd för att far ska komma? - Are you afraid that father will come? frågade då Klara Gulla och gick från klockarn bort till modern. Klara asked Gulla and walked from the clock to her mother.

– Rädd! sa Kattrina. Jag bara ber te Gud, att Jan måtte hinna hit, innan jag är rest. I just pray to God that Jan may get here before I leave. Hon samlade allt sitt mod och fortsatte: Det känns, vet du, som om jag skulle ha gjort någe ont. She mustered all her courage and continued: "It feels, you know, as if I had done something bad. Jag tror, att jag får lida för detta i hela mitt liv. I think I will suffer for this all my life.

– Det säjer ni bara, för det att ni har måst sitta i mörker å elände i så många år, sa Klara Gulla. - Das sagen Sie nur, weil Sie so viele Jahre in Dunkelheit und Elend sitzen mussten", sagte Klara Gulla. - You only say that because you have had to sit in darkness and misery for so many years," said Klara Gulla. Det blir annat, när ni väl är härifrån. Die Dinge werden anders sein, wenn Sie gehen. Things will be different once you leave. – Far kan ju i alla fall omöjligt komma hit, när han inte vet, att vi har rest, la hon till. - Vater kann unmöglich hierher kommen, wenn er nicht weiß, dass wir gereist sind", fügte sie hinzu. - Father can't possibly come here if he doesn't know we've left," she added.

– Det ska du inte vara så säker på, sa Kattrina. Jan vet ändå vad han behöver veta. Jan still knows what he needs to know. Det har vart så mä'n, alltsen du blev borta för oss, å det har tatt te mä vart år. Das ist so, seit wir dich verloren haben, und es hat jedes Jahr zu viel Zeit gekostet. It's been that way ever since you were lost to us, and it's taken too long every year. Vår Herre tyckte väl, att sen han hade förlorat förståndet, måste han ge'n ett nytt ljus å lysa sej mä. Unser Herr dachte, da er den Verstand verloren hatte, müsse er ihm ein neues Licht geben, um sich selbst zu erleuchten. Our Lord thought that since he had lost his mind, he must give him a new light to illuminate himself.

Kattrina berättade nu med få ord för Klara Gulla om Lars Gunnarssons död och ett par andra händelser från de senare åren för att visa henne, att Jan var i syne, som det heter. Kattrina erzählte Klara Gulla nun in wenigen Worten von Lars Gunnarssons Tod und einigen anderen Ereignissen der letzten Jahre, um ihr zu zeigen, dass Jan in Sicht war, wie man sagt. Kattrina now told Klara Gulla in a few words about Lars Gunnarsson's death and a few other events from recent years to show her that Jan was in sight, as they say. Klara Gulla hörde på henne med stor uppmärksamhet. Förut hade Kattrina försökt att tala om för henne hur god Jan var mot flera fattiga gamla stackare, men det hade hon inte velat lyssna till. Zuvor hatte Kattrina versucht, ihr zu erklären, wie gut Jan zu einigen armen alten Menschen war, aber sie hatte nicht zuhören wollen.

Detta däremot tycktes hon bli så gripen av, att Kattrina började hoppas, att hon skulle få andra tankar om Jan, ja, kanske till och med vända om hem, hon också.

Det var inte länge hon fick ha den förhoppningen kvar. She didn't keep that hope alive for long.

– Här, mor, har vi nu ångbåten! - Hier, Mutter, wir haben jetzt das Dampfschiff! utbrast Klara Gulla med glad röst. Nu går det nog bra för oss ändå, så att vi får komma i väg.

Kattrina fick tårar i ögonen, när hon såg ångbåten lägga till vid bryggan. Hon hade ämnat be klockar Svartling fälla ett gott ord för henne och Jan hos Klara Gulla, så att hon skulle låta dem stanna i deras gamla hem, men det blev det inte tid med. She had intended to ask bell-ringer Svartling to put in a good word for her and Jan at Klara Gulla, so that she would let them stay in their old home, but there was no time for that. Hon såg sig ingen utväg att slippa undan resan. She saw no way to escape the journey.

Båten måtte ha varit sent ute, för den hade en sådan brådska att komma åstad igen. The boat must have been late, because it was in such a hurry to get back on the road. Landgång hade den inte tid att lägga ut. Es hatte keine Zeit, die Gangway anzulegen. It didn't have time to put out a gangway. Ett par stackars resande, som skulle stiga av, blev nästan kastade upp på bryggan av sjöfolket. Ein paar arme Reisende, die gerade von Bord gehen wollten, wurden von den Seeleuten fast auf die Brücke geworfen. A couple of poor travelers, who were about to disembark, were almost thrown onto the bridge by the sailors. Klara Gulla fick Kattrina vid armen, en karl tog emot henne, och så var hon ombord. Hon grät och ville vända, men det gavs intet förbarmande. She cried and wanted to turn back, but there was no mercy.

Just som Kattrina hade kommit upp på däck, la Klara Gulla armen om henne liksom för att stödja henne.

– Kom, så går vi över te andra sidan! sa hon.

Men det var för sent. Den gamla Kattrina såg en karl komma springande utför backen, och hon kände igen honom också. Old Kattrina saw a man running down the hill, and she recognized him too.

– Det är Jan! sa hon.

Å, vad tar han sej nu te månntro? Oh, was wird er jetzt tun? Oh, what is he going to do now?

Jan stannade ytterst på bryggan. Han stod där liten och eländig. Han såg Klara Gulla på den bortdragande båten, och större förtvivlan och grämelse kunde inte ett ansikte uttrycka, än hans nu gjorde. Er sah Klara Gulla auf dem abfahrenden Schiff, und kein Gesicht könnte mehr Verzweiflung und Trauer ausdrücken als das seine. He saw Klara Gulla on the departing boat, and no face could express more despair and grief than his now did.

Men det behövdes inte mer, än att Kattrina såg honom, för att hon skulle få den kraft, som hon behövde, till att sätta sig upp mot dottern. Aber erst als Kattrina ihn sah, hatte sie die Kraft, sich gegen ihre Tochter zu wehren. But it only took Kattrina seeing him to give her the strength she needed to stand up to her daughter.

– Du får resa, du, sa hon, men jag stiger åv ve nästa brygga å går hem igen.

– Ni får göra, som ni vill, mor, sa Klara Gulla utledsen. - 'You may do as you wish, Mother,' said Klara Gulla wearily. Hon förstod väl, att detta kunde hon inte strida emot. She realized that she could not fight this. Kanske tyckte också hon, att de hade varit för grymma mot fadern. Vielleicht dachte sie auch, dass sie zu grausam zu ihrem Vater gewesen waren. Perhaps she also thought they had been too cruel to her father.

Men det gavs dem ingen tid till gottgörelse. But they were given no time to make amends. För andra gången ville Jan inte mista hela sitt livs glädje. Zum zweiten Mal wollte Jan die Freude an seinem Leben nicht verlieren. For the second time, Jan did not want to lose the joy of his life. Han gjorde ett språng från bryggan och kastade sig ner i sjön.

Kanske att det hade varit hans mening att simma fram till ångbåten, kanske han helt enkelt hade känt, att han inte stod ut med att leva längre. Perhaps it had been his intention to swim to the steamer, perhaps he had simply felt that he could not bear to live any longer.

Från bryggan höjdes höga rop, en båt sattes ut ögonblickligen, också den lilla lastångaren lade bi och skickade ut sin julle, men Jan hade sjunkit genast. Es gab laute Schreie vom Dock, ein Boot wurde sofort zu Wasser gelassen, und auch der kleine Frachtdampfer kam längsseits und schickte seine Beiboote aus, aber Jan war sofort gesunken. There were loud cries from the dock, a boat was launched immediately, and the small cargo steamer also tied up and sent out its jolly boat, but Jan had sunk at once. Han kom inte en gång tillbaka upp till vattenytan. He did not even come back to the surface of the water.

Kejsarkäppen och den gröna läderkasketten låg och flöt på vattnet, men kejsarn själv hade försvunnit, så tyst, så spårlöst, att om dessa klenoder inte hade legat där, skulle man knappt ha kunnat tro, att han var borta.