Avsnitt 8: Är svenska ett svårt språk? För vem? (1) Episode 8: Ist Schwedisch eine schwierige Sprache? Für wen? (1) Episode 8: Is Swedish a difficult language? For whom? (1) Episodio 8: ¿Es el sueco un idioma difícil? ¿Para quién? (1) Épisode 8 : Le suédois est-il une langue difficile ? Pour qui ? (1) Episodio 8: Lo svedese è una lingua difficile? Per chi? (1) Episódio 8: O sueco é uma língua difícil para quem? (1) Bölüm 8: İsveççe zor bir dil mi? Kimler için? (1)

Emil:

Så då säger folk så här, jag ska gå till Stockholm. Die Leute sagen also: "Ich fahre nach Stockholm". So people say, "I'm going to Stockholm". Les gens disent donc : "Je vais à Stockholm". Ja, nu bor du redan i Stockholm, men här säger de det. Nun, du lebst bereits in Stockholm, aber hier sagt man es. Well, you already live in Stockholm, but here they say it. Vous vivez déjà à Stockholm, mais c'est ici qu'on le dit. Jag ska gå till Frankrike. Ich werde nach Frankreich gehen. I will go to France. Oj, då måste du bli trött i benen, säger jag då. "Oh, deine Beine müssen müde sein", sage ich. "Wow, your legs must be getting tired," I say. "Oh, tes jambes doivent être fatiguées", dis-je.

\[Intro\]

Lysande lagom. Brillant, juste ce qu'il faut.

Emil:

Lysande lagom heter podden, välkomna. Det här är en podd om svensk kultur, svenska språket och om att lära sig svenska. Il s'agit d'un podcast sur la culture suédoise, la langue suédoise et l'apprentissage du suédois. Jag heter Emil Molander, lärare i svenska som andraspråk. My name is Emil Molander, a teacher of Swedish as a second language.

Sofi:

Och jag heter Sofie Tegseren Devoe, jag driver företaget Be Swedish som har kurser i svenska och svenskhet. Men temat idag alltså är, är svenska ett svårt språk och för vem? But the theme today is, is Swedish a difficult language and for whom?

Emil:

Man får ju höra ibland av folk att de säger så här, ja svenska som är så svårt. Man hört manchmal, dass Schwedisch so schwierig ist. You sometimes hear people say this, that Swedish is so difficult. On entend parfois dire que le suédois est si difficile. Hon har lärt sig svenska bra men det är ju ett väldigt svårt språk. Sie hat gut Schwedisch gelernt, aber es ist eine sehr schwierige Sprache. She has learned Swedish well, but it is a very difficult language. Elle a bien appris le suédois, mais c'est une langue très difficile. För det är många som tror det. Because many people think so. Parce que beaucoup de gens le pensent. Många svenskar som tror det, ja. Viele Schweden denken so, ja. Many Swedes think so, yes. Beaucoup de Suédois le pensent, oui. Ja, precis. Oui, exactement. Och jag tror det är därför också man, det där som vi kanske har tittat lite på. Und ich denke, deshalb haben wir uns das auch angeschaut. And I think that's also why you, the thing that we might have looked at a bit. Je pense que c'est la raison pour laquelle nous nous sommes également penchés sur cette question.

Sofi:

Men tror de verkligen det? But do they really think so? Mais le pensent-ils vraiment ? Ibland får jag uppfattning att de inte alls tror någonting överhuvudtaget men säger det bara för att liksom säga någonting. Manchmal habe ich den Eindruck, dass sie gar nichts glauben, sondern es nur sagen, um ihren Standpunkt zu vertreten. Sometimes I get the impression that they don't believe anything at all but just say it to make a point. Parfois, j'ai l'impression qu'ils ne croient en rien, mais qu'ils le disent simplement pour se faire valoir. Jag tror inte svenskar tror särskilt mycket alls om hur det är att lära sig svenska. Ich glaube nicht, dass die Schweden sehr viel darüber nachdenken, wie es ist, Schwedisch zu lernen. I don't think Swedes think very much at all about what it is like to learn Swedish.

Emil:

Nej, men om det är något de säger så slänger de väl ur sig det där liksom. Nein, aber wenn es etwas ist, was sie sagen, dann plappern sie es einfach so aus. No, but if it's something they say, they'll probably throw it out there. Ja, de kommer inte ihåg. Yes, they don't remember. Jag tror att det där är lite också varför man säger bra så fort någon har lärt sig säga hej. I think this is also why you say good as soon as someone has learned to say hello. Bara, åh fantastiskt, svenska som är så svårt. Just, oh fantastic, Swedish which is so difficult.

Sofi:

Jag har en egen teori att folk gärna säger det där. I have my own theory that people like to say that. För de tycker att folk, alltså icke-svenskar pratar så dålig svenska och de är ganska ovana. Because they think that people, non-Swedes, speak such poor Swedish and they are quite unaccustomed to it. Om man jämför med engelska till exempel. Engelska pratas ju på en massa olika sätt. English is spoken in many different ways. Det är inte bara i liksom Storbritannien och USA och Australien utan även i många före detta kolonier. It's not only in like the UK and the US and Australia but also in many former colonies.

Sofi:

Så man är ju van vid att det låter lite hur som helst. So you're used to it sounding a bit like anything else. Men på svenskarna är vi ju vana vid att det ska låta på ett väldigt visst sätt. But we Swedes are used to making things sound a certain way. Så när någon kommer med en liten brytning då verkar det, oj vad svårt det där verkar. So when someone comes up with a little accent, it seems, oh how difficult that seems.

Emil:

Ja precis, vi har inte haft lika lång träning kanske att höra olika varieteter av svenska. Yes, we haven't had as much practice perhaps in hearing different varieties of Swedish. Plus att svenska är ett språk som är mer kanske beroende av betoning och ton eller prosodi än engelskan är. Plus, Swedish is a language that is perhaps more dependent on emphasis and tone or prosody than English is. Så vi har liksom noggrannare öron. So we kind of have more careful ears.

Emil:

Det är ju skillnad på banan och banan för en svensk. There is a difference between the track and the track for a Swede. Det är ju väldigt stor skillnad. That's a very big difference. Men den typen av närliggande uttalsskillnader finns inte på engelska. But that kind of adjacent pronunciation difference does not exist in English.

Sofi:

Vad jag upplever eller vad jag får höra av de som lär sig svenska är att det är ganska lätt språk i början. What I experience or what I am told by those who learn Swedish is that it is a fairly easy language in the beginning. När man väl kommer igång. Once you get started. Den första nybörjarkursen känner man sig ganska trygg. The first beginner's course makes you feel quite confident. Ja men det här fixar jag på ett par månader och nu är jag nästan flytande efter ett par gånger. Yes, but I can do this in a couple of months and now I'm almost fluent after a couple of times. Men sen när man väl kommit in och börjat grotta ner sig i mer detaljer. But then once you get in and start digging into more details.

Sofi: Sofi:

Då upplevs svenskan som plötsligt mycket svårare än vad man trodde i början. Then the Swedish language is suddenly much more difficult than initially thought.

Emil: Emil:

Ja, det där har jag upplevt också. Yes, I have experienced that too. Det finns någon nivå där någon har lärt sig ganska mycket och tycker att nu kan jag svenska. There is some level where someone has learned quite a lot and thinks that now I know Swedish. Och sen när man börjar plugga lite mer då märker de att oj jag kan ingenting. And then when you start studying a little more, they realize that I don't know anything. Precis. Exactly. Ja men sådär är det. Yes, but that's how it is. Och jag tror att det där beror på ganska mycket att vi har en rätt så enkel grammatik jämfört med många andra språk. And I think this is largely due to the fact that we have a rather simple grammar compared to many other languages.

Emil:

Och framförallt det här med att vi inte böjer verben efter person. And especially the fact that we don't conjugate verbs by person. Utan det heter jag är, du är, han är, vi är, ni är. Instead it is called I am, you are, he is, we are, you are. Förr i tiden hette det ni är och vi är och. In the past it was called you are and we are and. Men det har vi tagit bort. But we have removed that. På engelska så är det ju svårare. I am, you are, he is. Och på många andra språk som tyska till exempel där är det ju nio olika former.

Emil:

Precis.

Sofi:

Och det är väldigt många olika. Jag menar franskan tror jag har 16 tempus plus att man böjer per person. I mean French I think has 16 tenses plus inflection per person. Det är ju flera hundra ord man ska lära sig för bara ett enda verb. There are hundreds of words to learn for just one verb.

Emil:

Ja, precis. Det är dels det. It is partly that. Och sen att vi inte heller har kasus det här med att substantiven också förändras. And then we also don't have the case that nouns also change. Som finskan har till exempel. Like Finnish, for example. Om du säger jag tittar på bordet. Då heter bordet en viss sak. Then the table is called a certain thing. Då heter det bord A till exempel. Then it is called table A, for example.

Emil:

Eller jag lägger pennan under bordet. Or I put my pencil under the table. Då heter det bord I.

Sofi:

Om bordet står i hallen då blir det bord U. If the table is in the hallway, it becomes table U.

Emil:

Ja, precis. Det där har vi ju inte utan vi har ju istället prepositioner på bordet, under bordet eller i hallen. We don't have that, but instead we have prepositions on the table, under the table or in the hallway.

Sofi:

Som visserligen är ganska svåra för många. Which are admittedly quite difficult for many. Jag känner att det finns många prepositioner på svenskan. Jag tycker att min man som är fransk det är liksom A på franska hela tiden. I think my husband, who is French, is like A in French all the time.

Emil:

Ja, precis. Men det är ofta så att antingen har ett språk många kasusformer som finskan. But it is often the case that either a language has many case forms like Finnish. Eller så har det många prepositioner som svenskan. Så det är antingen eller. So it is either one or the other. Man får välja där pest eller kola. Sie müssen sich zwischen Pest und Karamell entscheiden. You have to make a choice between plague and toffee. Men jag tror jag hellre väljer prepositioner faktiskt. Kasus tycker jag är skitjobbigt. Bara på tyska. Only in German.

Emil:

Där är det nominativ, aktiv och dativ man behöver bry sig om. There you need to worry about the nominative, active and dative. Men jag tycker det är skitjobbigt.

Sofi:

Men det är väl ungefär som svenskan också har sett ut. But that's pretty much what Swedish has looked like, too. För det är ju en poäng här också. Because there is a point here too. Svenskan har väl, vad ska man säga, blivit lättare. Swedish has become, what can I say, easier. Om man jämför med kanske om man skulle ha pluggat svenska för 300 år sedan tror jag. If you compare with maybe if you would have studied Swedish 300 years ago, I think.

Emil:

Ja, absolut. Och bara för 150 år sedan också tror jag det är lättare nu. And only 150 years ago too, I think it is easier now. Så det jag brukar säga det är så här att ni ska vara glada att ni lär er svenska nu och inte för 150 år sedan. Men sen om 100 år i framtiden kanske det är ännu lättare.

Emil:

För då behöver man inte bry sig om det och dem till exempel. Because then you don't have to worry about it and them, for example. Då skriver alla dem det och det. Then all of them write this and that. Ja just det. Men då kommer vi vara döda.

Sofi:

Vi vänder oss och vänder oss och grövar där över de grejerna. We turn around and turn around and pore over that stuff. Men varför är svenskan svårt då? Om man tänker att det är ett enkelt språk på grund av grammatiken. If you think that it is a simple language because of the grammar. Vad är det egentligen som gör det svårt?

Emil:

Ja, jag tror att det som är svårt är uttalet. Just det som vi var inne på det här med ljud, banan, banan och så vidare. Just as we were talking about sound, banana, banana and so on. Att vi betonar saker på, vi har olika betoningar. Det kan bli helt olika ord beroende på hur man betonar det. It can be a completely different word depending on how you emphasize it. Vi har många vokalljud. Vi har ju nio vokaler men de kan uttalas på 20-22 olika sätt.

Emil:

Beroende på om de är långa eller korta. Om ett ö följs av ett r till exempel så blir det ju ö istället. Det heter snö men det heter smör. Det är olika öljud. There are different beer sounds. Så det är mycket sånt här som man behöver fundera på. Så det är ju en sak.

Sofi:

Svårt också upplever många faktiskt. Ofta när man pratar om språk så är det att man ska producera språket. Often when we talk about language, we are talking about producing language. Man ska skriva, säga, prata och säga rätt sak. Men det är också det här med att vara receptiv och att lyssna. But it's also about being receptive and listening. Till exempel att förstå vad någon säger. Jag tror att svenskan, just den här hörförståelsen, ofta underskattas av många. I think that Swedish, this particular listening comprehension, is often underestimated by many people.

Sofi:

Det är väl lite relaterat till det här med betoning. Att vi pratar ganska snabbt när vi inte har de här betonande stavelserna som gör att det är svårt att hänga med i snacket. That we talk pretty fast when we don't have these stressed syllables that make it hard to keep up with the conversation.

Emil:

Ja, precis. Vi fokuserar väldigt mycket på de betonade orden. We focus very much on the emphasized words. Vi springer förbi de obetonade orden brukar jag säga. We run past the unstressed words, I say. När vi pratar så säger de små orden ganska fort. When we talk, the little ones say the words quite quickly. Vi säger hur är det med dig? We say how are you? Så det är dig som är det viktiga men hur är det med... So it's you that matters, but what about...?

Emil:

Då kan det inte vara så lätt att fatta hur det är med dig. Then it may not be so easy to understand how you are doing.

Sofi:

Det där reducerar vi också. We also reduce that. Vi tar bort flera av de här konsonanterna och smäller ihop det till ett mer... We remove several of these consonants and slam it together into a more...

Emil:

Ja, så det där gör vi hela tiden utan att vi tänker på. Yes, so we do that all the time without thinking about it. Som det jag sa nu, det där gör vi hela tiden utan att vi tänker på. Like I said, we do that all the time without thinking about it. Det där krumpas ihop. That's shrinking. Det låter som att det är ett enda ord för många nybörjare. It sounds like it's a single word for many beginners.

Sofi:

Precis. Och även de som har studerat ett tag men inte fokuserat på uttal och hörförståelse. And also those who have studied for a while but have not focused on pronunciation and listening comprehension.

Emil:

Ja, och många som har studerat utlandet kanske också som inte är vana vid att höra fritt tal så ofta. Yes, and many people who have studied abroad may also not be used to hearing free speech so often.

Sofi:

Och sen finns det ju de här hemska lärarna som pratar skriftspråk med sina kursdeltagare. And then there are those awful teachers who speak written language to their students. Ja, god morgon. Yes, good morning. Men det är inte så många.

Emil:

Ja, men precis. Både ja och nej tycker jag. Det är en jättevanlig fråga som jag ofta får när jag berättar att jag lär vuxna människor svenska. This is a very common question that I often get when I tell people that I teach Swedish to adults. Då säger de, jaha, från vilket språk då? Then they say, well, from what language?

Sofi:

Ja, men det tror de att man sitter och pratar på någon annan språk och berättar om svenskan. Yes, but they think that you sit and talk in another language and tell them about Swedish.

Emil:

Ja, precis. De tror att man pratar om svenska, att jag måste kunna arabiska om jag ska lära en arabiskt talande svenska. They think that we are talking about Swedish, that I have to know Arabic if I am going to teach an Arabic-speaking Swedish. Men det som jag alltid säger då är att det inte är så stor skillnad om den du lär svenska talar arabiska, grekiska, turkiska eller engelska. But what I always say is that it doesn't make much difference whether the person teaching you Swedish speaks Arabic, Greek, Turkish or English.

Emil:

Det är ändå samma språk man lär sig. It is still the same language you are learning. Men sen är det självklart att om du redan talar norska, danska eller tyska så har du väldigt många ord som är gemensamma med svenska. But of course, if you already speak Norwegian, Danish or German, you have a lot of words in common with Swedish. Det är mycket lättare att komma ihåg orden, bara en sån sak. It's much easier to remember the words, just like that.

Sofi:

Precis, men samtidigt, jag hade någon gång någon kille från Italien som hade bott flera år i Norge. Exactly, but at the same time, I once had a guy from Italy who had lived several years in Norway. Det var ju omöjligt att lära honom svenska, för han babblade på tillbaka på norska. It was impossible to teach him Swedish, because he babbled back in Norwegian. Jag fann mig lite alldeles för mycket i det. I got a little too caught up in it. Det kan ju också vara ett problem när det ligger för nära. It can also be a problem when it is too close.

Emil:

Ja, men det är sant. Jag har en sån kurshälttagare nu faktiskt som talar norska. Jag har bott några år i Norge och det är ju liksom norska allting. I have lived in Norway for a few years and everything is Norwegian. Jag förstår ju det mesta. I understand most of it. Det är liksom avancerade ord, men då kommer det in så här, ja, icke sånt. These are kind of advanced words, but then they come in like this, well, not like that.

Emil:

Nej, det heter eller hur. No, that's the name, isn't it? Det är ju väldigt mycket sånt där. There's a lot of that going on. Eller ok, ok. Det är mycket svårare att vänja sig och ändra ok till ok än att börja med något helt nytt. Getting used to and changing yoke to yoke is much more difficult than starting with something completely new. Det säger väl många såna här som gör karriär på att lära sig tio, tolv språk. That's what a lot of people say who make a career out of learning ten or twelve languages.

Emil:

Det är mycket svårare med snarlika språk än sådana som är vitt skilda. It is much more difficult with similar languages than with very different ones. Att separera dem alltså. Men det är självklart, om ditt första språk är koreanska och du kan inget annat språk, då är det helt nytt med svenska. But of course, if your first language is Korean and you don't know any other language, then Swedish is completely new. Då är det nya bokstäver, nya ord som inte låter som någonting som du säger på ditt första språk. Then there are new letters, new words that don't sound like anything you say in your first language.

Emil:

Men kan du då engelska däremot så är det ju massor av ord som är väldigt lika. But if you know English, there are lots of words that are very similar.

Sofi:

Precis, och det där brukar ju vara ganska svårt. Exactly, and that is usually quite difficult. Jag har en kinesisk kille just nu och han beskriver det. Från hans perspektiv så är ju svenska och engelska mer eller mindre samma. From his perspective, Swedish and English are more or less the same. Han har ju kunnat engelska kanske i 20 år. He has known English for maybe 20 years. Han har pluggat på engelska. Han kan engelska rätt bra och nu kan han även rätt svenska rätt bra. He knows English quite well and now he also knows Swedish quite well.

Sofi:

Men för honom är det där mer eller mindre samma sak. Skillnaden mellan de två språken är så otroligt minimal om man jämför med skillnaden mellan engelska och kinesiska. Så det är också lite i vägen för honom att om man ska säga hand eller hand So it's also a bit in the way for him that whether to say hand or hand

Sofi:

spelar det någon roll? does it matter? Han mixar ju ganska hejfritt där för det är ju ungefär samma ändå för honom. Er mischt sich da ganz gut ein, weil es für ihn sowieso ungefähr dasselbe ist. He mixes pretty smoothly there because it's pretty much the same for him anyway. Skillnaderna ser ju väldigt olika ut också beroende på från vilket håll man kommer. The differences are also very different depending on where you come from.