Avsnitt 10: Den flerspråkiga familjen: Hur gör man? (2) Episode 10: Die mehrsprachige Familie: Wie macht man das? (2) Episode 10: The multilingual family: How to do it? (2) Épisode 10 : La famille multilingue : comment faire ? (2) Episodio 10: La famiglia multilingue: come fare? (2) Episódio 10: A família multilingue: como é que se faz? (2) Эпизод 10: Многоязычная семья: как это сделать? (2) Bölüm 10: Çok dilli aile: Nasıl yapmalı? (2)

Och samtidigt vill min man inte att barnen ska lära sig kreol utan han vill att de ska lära sig riktig franska. And at the same time, my husband doesn't want the children to learn Creole, he wants them to learn real French. Y al mismo tiempo, mi marido no quiere que los niños aprendan criollo, quiere que aprendan francés de verdad. Aynı zamanda kocam çocukların Creole öğrenmesini istemiyor, gerçek Fransızca öğrenmelerini istiyor. För han ser någon slags nytta i det här. Because he sees some kind of benefit in this. Çünkü bunda bir tür fayda görüyor. Att franska är någonting man kan använda med den här lokala lilla dialekten eller vad man ska kalla det. Bu Fransızca, bu yerel küçük lehçeyle ya da adına ne derseniz deyin, kullanabileceğiniz bir şey. Inte ha något särskilt stort värde på marknaden. Not have much value on the market. Piyasada fazla değeri yok.

Jag kan förstå det där. Bunu anlayabiliyorum. Det är många som har det där nyttotänket med språk. Many people have this utilitarian approach to language. Pek çok insan dile karşı bu faydacı yaklaşıma sahiptir. Det härskar helt. It completely rules. Tamamen kurallara uygun. Det där kan man se på förvånansvärt många utländska föräldrar som har flyttat till Sverige som försöker att bara prata svenska med sina barn. You can see this in the surprising number of foreign parents who have moved to Sweden and try to speak only Swedish with their children. Bunu, İsveç'e taşınan ve çocuklarıyla sadece İsveççe konuşmaya çalışan yabancı ebeveynlerin şaşırtıcı sayısında görebilirsiniz. Vi har ju vet tyska föräldrar som försöker att nu pratar vi svenska med barnen så att de lär sig. Çocukların öğrenmesi için onlarla İsveççe konuşmamızı sağlamaya çalışan Alman ebeveynler tanıyoruz.

Fast de själva är dåliga på svenska. Although they themselves are poor in Swedish. Her ne kadar kendileri İsveççe konusunda fakir olsalar da. För man tycker att det är nyttoaspekter i allt. Because you think there are benefits in everything. Çünkü her şeyde bir fayda olduğunu düşünüyorlar. Och jag tycker nog att språk är mycket mer än så. Bence dil bundan çok daha fazlasıdır.

Vad mer kan man få ut av det då om det inte bara är nyttigt? What else can you get out of it if it is not only useful? Eğer sadece sağlıklı değilse başka ne elde edebilirsiniz?

Ett språk är ju liksom en... Språket är en hel värld. Dil bir dünya gibidir. Dil bütün bir dünyadır. Varje språk är en värld. Alltså olika språk har olika sätt att tänka. Yani farklı dillerin farklı düşünme biçimleri vardır. Jag har ett ganska roligt exempel på det. Bu konuda oldukça komik bir örneğim var. Till exempel om du ska illustrera... Örneğin, bir şey göstermeniz gerekiyorsa...

Om du försöker lära någon svenska så ska du säga framtid. If you are trying to teach someone Swedish, you should say future. Eğer birine İsveççe öğretmeye çalışıyorsanız, gelecek demelisiniz. Vad gör du för gester då? What kind of gestures do you make? Ne tür jestler yapıyorsunuz?

Då brukar jag alltid vifta med armarna åt samma håll som näsan pekar. Then I always wave my arms in the same direction as my nose is pointing. Sonra kollarımı her zaman burnumun gösterdiği yöne doğru sallarım.

null zero 無效的

Just det. Du pekar framåt. Geleceği işaret ediyorsun.

Framtid. Geleceğe. På svenska är det ganska naturligt för det heter ju fram också. In Swedish it's quite natural because it's also called fram. İsveççe'de bu oldukça doğal çünkü buna fram da deniyor. Men på engelska är det också future. Du skulle ändå peka framåt. You would still point to the future. Yine de geleceğe işaret edersiniz. Och tänka att det kommer sen. Ve daha sonra geleceğini düşünün. Men så är det inte på alla språk. Ancak bu durum tüm diller için geçerli değildir. Till exempel i Bolivia finns det ett språk som heter Aymara.

Där heter framtid bakom tid. It is called future behind time. Buna zamanın gerisindeki gelecek deniyor. Man pekar bakåt när man menar framtiden. Gelecek hakkında konuşurken geriye doğru bakarız. Tydligen på samma sätt i marocko på arabiska. Apparently the same way in Morocco in Arabic. Görünüşe göre Fas'ta da Arapça aynı şekilde. Framtiden ligger bakom en. Gelecek arkanızda. Och det är ju logiskt. And that makes sense. Ve bu mantıklı. För man kan ju inte se in i framtiden. Çünkü geleceği göremezsin. Och det som är bakom det kan du inte helst se. And what's behind it you can't really see. Ve arkasında ne olduğunu gerçekten göremezsiniz.

Okej, man tänker liksom att man åker någon slags tåg. Okay, you kind of think you're riding some kind of train. Tamam, bir çeşit trende seyahat ettiğinizi düşünüyorsunuz.

Eller något sånt. Ya da onun gibi bir şey. Jag vet inte om det är precis det de tänker. Tam olarak böyle mi düşünüyorlar bilmiyorum. Men det är som ett exempel på att olika språk ser världen på olika sätt. Ancak bu, farklı dillerin dünyayı nasıl farklı gördüğünün bir örneğidir. Och det finns ju även det här med att olika språk har många färger. Ayrıca farklı dillerin birçok rengi olduğu gerçeği de var.

Det där är väldigt intressant med turkos tycker jag. Bence bu turkuaz hakkında çok ilginç. Om det är turkos, blått eller grönt. İster turkuaz, ister mavi ya da yeşil olsun. Det har jag gjort ganska många tester hemma. Evde birkaç test yaptım. Att ha en t-shirt och fråga folk. Bir tişört giyip insanlara sormak. Jag har bott med folk från olika språk. I have lived with people from different languages. Farklı dillerden insanlarla birlikte yaşadım. Det har varit jätteintressant. När jag tycker att den här turkosa t-shirten är mer grön. Bu turkuaz tişörtün daha yeşil olduğunu düşündüğümde.

Så säger min engelska kompis att den är definitivt blå. My English friend says that it is definitely blue. Sonra İngiliz arkadaşım bunun kesinlikle mavi olduğunu söyledi. Det är ju språklig betingad. This is a linguistic condition. Elbette dilsel olarak koşullandırılmıştır.

När jag var i Costa Rica så sa jag så här. Kosta Rika'dayken şunu söylemiştim. 我在哥斯達黎加的時候說過這個。 Jaha, är skoluniformen blå här? Peki, burada okul üniforması mavi mi? Är det blå skjorta och blå byxor? Mavi gömlek ve mavi pantolon mu? Då sa de nej, det är inte blå skjorta. Det är ju ljusblå. Celeste, det är himmelsblå. Celeste, bu gök mavisi. Det är en annan färg, det är inte blå.

Ja, precis. Det är något jag skulle säga. Orange, när man menar röd.

Ja, men det är inte blått. Jag tycker att det är samma, fast ljusare. Det där är bara exempel. Det finns säkert andra sätt att tänka och se världen. Som skiljer sig i olika språk. Which differ in different languages. Det där är fantastiskt att kunna tänka på många olika sätt.

Det jag upptäcker med mina barn är att förstå vad ett språk är. What I discover with my children is to understand what a language is. Det jag pratade om när jag kunde finska, jag fattade inte vad som hände. What I talked about when I knew Finnish, I didn't understand what was happening. Men mina barn har så tidigt fått lära sig att de pratar franska. But my children have learned so early that they speak French. De vet att de pratar franska. När de hör en annan person som pratar ett annat språk så undrar de vad det är för språk. When they hear another person speaking another language, they wonder what language it is.

Så kan de redan sätta ord på det där. So they can already put that into words. Ofta säger de att det vill jag lära mig. They often say 'I want to learn that'. Det är klart att jag måste lära mig kinesiska, säger de när de hör någon prata. Of course I have to learn Chinese, they say when they hear someone speaking. Det finns en väldigt positiv inställning till språk, kultur och andra människor. There is a very positive attitude towards language, culture and other people. Det är inte så skrämmande som det kanske är för ett barn som har växt upp i en homogen och enspråkig miljö. It is not as scary as it might be for a child who has grown up in a homogeneous and monolingual environment.

I den bästa av världar är det ju det. In the best of all possible worlds, it is. Men det kan också vara så att det språk som du talar är ett lågstatusspråk. But it could also be that the language you speak is a low status language. När du kommer till skolan säger de att här pratar vi svenska med varandra. Håll tyst. Keep your mouth shut. Det kan också hända. Men det är underbart om språk är förknippat med något positivt. But it is wonderful if language is associated with something positive.

Jag kommer plötsligt bara att tänka på... Vi försöker uppmuntra våra barn att prata så mycket franska som möjligt. I och med att de är så mycket exponerade för svenskan på olika sätt. Because they are so much exposed to Swedish in different ways. Vad vi har som princip är att om man ska titta på någon skärm, What we have as a principle is that if you are going to look at any screen,

om man tittar på någon film eller spelar ett spel, då ska det vara på franska. Det är nyttan som kommer in. It is the benefit that comes in. Det finns något syfte med det. There is a purpose to it. Varje kväll tittar vi på Mumintrollen dubbat på franska. Sen hade mina barn varit hemma hos sina föräldrar. Då hade morfar kommit på något väldigt smart. Then Grandpa had come up with something very clever.

Vi tittar på en dator. We are looking at a computer. Vi streamar franska Mumintrollen. Men morfar hade tagit fram datorn och satt i en sladd in i tvn. But Grandpa had taken out the computer and plugged a cord into the TV. Sladden gjorde så att Mumintrollen pratade svenska. The cord made the Moomins speak Swedish.

Smart! Vilken bra sladd! Ibland är barn inte så smarta. Sometimes children are not so smart.

Nej! Precis, det ska vi också tänka på när man pratar om det här med tvåspråkighet. Exactly, we should also keep this in mind when talking about bilingualism. Det är inte så att det är några genier bakom. It's not like there are any geniuses behind it. Det är en ganska pragmatisk inställning till det.

En annan sak som jag tycker är bra med att kunna språk är att man får en annan världsbild. Man får en annan förståelse för språk. You get a different understanding of language. Språk är uppbyggda på olika sätt. Languages are structured in different ways. Jag kan en del tyska. I know some German.

Jag kan prata på. I can talk. Men jag tycker att tysk grammatik är ganska svår. Då är jag ändå språklärare själv och jag gillar verkligen grammatik. Jag försökte häromdagen sjunga Stilla natt på tyska. The other day I tried to sing Silent Night in German. Det är en tysk julsång och det är jultid nu. It's a German Christmas song and it's Christmas time now. Det går bra att sjunga det, men jag ska försöka förstå vad det betyder.

Den där är ju över hundra år gammal. Andra versen där. Second verse there. Jag försökte och försökte räkna ut. I tried and tried to figure out. Jag satt ganska länge och försökte komma på vad den betyder, men jag fattade inte. I sat for quite some time trying to figure out what it means, but I didn't get it. Så frågade min fru. Ja, men det där första ordet där, det är inte alls subjektet. Jag trodde att det första ordet som var herdar, det är herden som gör någonting. I thought the first word was shepherds, it's the shepherd who does something.

Nej, det var objektet. Det är någon som gör någonting mot de där herdarna. Someone is doing something to those shepherds. Det upptäcker man då när man har läst hela strofen. You discover this when you have read the whole stanza. Tyska kan ju ha väldigt långa meningar, väldigt bakvänd för mig ordfull. German can have very long sentences, very backwards for me wordy. Det finns liksom inga signaler på att det där skulle vara ett objekt, men det var det. There is no indication that this was an object, but it was.

Och så stod det D-ängel. And then it said D-angel. Det betyder ju ängeln. It means the angel. Ängeln? Nej, nej, nej. Det var änglarna. Det var plural. Just det, casus. Så att bara allt sånt där. So just all that stuff. Om jag hade haft tyska som första språk, eller om jag hade haft fler språk sen barnen, If I had German as my first language, or if I had more languages since the children,

då hade jag kanske fattat det där direkt. Det där är ju någonting som man får kanske då man lär sig språk som barn. This is something you might get when you learn languages as a child.

Även om man inte kan det fullt ut så har man ändå någon slags intuition. Even if you don't know it fully, you still have some kind of intuition. Man kan snabbt läsa av. It can be read quickly.

Precis, det där har man ju testat också på de som har lärt sig språket väldigt tidigt. De har lättare att se ett fel i språket. They are more likely to see an error in the language. De kan känna av att här är det någonting som är fel. They can sense that something is wrong here. Det kan man göra snabbare om man lärt sig språket tidigare.

Och så är det ju, tänker jag, när man är modersmålstalare. Ofta när man har en kurs med någon, när jag undervisar i svenska, då kan man ju höra direkt att någonting är fel. Och ofta hör jag att det är fel innan jag vet varför det är fel. And often I hear that it is wrong before I know why it is wrong. Det är liksom någonting helt annat än en analytisk kunskap.

Det passar inte in helt enkelt. It simply does not fit in. Och sen i och med att jag har jobbat med det här ett tag, då kan jag ganska snabbt hitta fel, eftersom jag antagligen har behövt fundera på det förut. Men ofta ser man ju samma sak om man hittar en helt vanlig modersmålstalare som pratar med en utländsk som gör något fel på svenska. But you often see the same thing if you find an ordinary native speaker talking to a foreigner who is doing something wrong in Swedish.

Då kan de ju väldigt, väldigt sällan förklara. Then they can very, very rarely explain. Och det kan vara ganska enkla saker som är skillnaden på hennes och sin, till exempel. And it can be quite simple things that are the difference between hers and his, for example. När ska det egentligen vara sin? When should it actually be theirs? Det kan man ofta och man kan uttrycka det korrekt, men man vet inte varför. You often can and you can express it correctly, but you don't know why. Och det är väl ungefär den typen av intuition som man får om man börjar med språket tidigt, kan jag tänka mig. And that's about the kind of intuition you get if you start with the language early, I imagine.

Jo, men absolut. Sen finns det ju en annan sak som kommer upp i sådana här Aftonbladet-rubriker och sånt ibland. Then there is another thing that comes up in these Aftonbladet headlines and such sometimes. Att flerspråkighet är bra för hjärnan. That multilingualism is good for the brain. Man blir smartare av det. Och det finns faktiskt visst stöd för det. And indeed there is some support for it. Det är inte bara sådana här tidningsanka.

Vet du vad stråptest är för någonting? Do you know what a radiation test is? Nej. Det är det här, du har säkert sett den någon gång. This is it, you've probably seen it at some point. Man kan göra det på internet till exempel. Då kommer det upp ett ord, då står det till exempel blue eller blå står det. Men det står inte med blå färg utan det står med röd färg.

Alltså texten är röd och så ska man säga vilken färg ser du. Och då ska man säga röd fast det stod blue. And then you have to say red even though it says blue. Och det där är lite krångligt. And that's a bit complicated.

Man ska ignorera texten alltså istället för att titta på.

Det där är flerspråkiga bättre på. Om man kan mer än ett språk så är man snabbare på det där och man gör färre fel. Det kanske inte är den mest eftertraktade kompetensen i samhället. It may not be the most sought-after skill in society. Men det är liksom just det där. But that's kind of the point.

Men det tyder ändå på någonting. But it still suggests something. Man tror att det är så här att om man kan mer än ett språk då är båda språken aktiva i hjärnan samtidigt. It is believed that if you know more than one language, both languages are active in the brain at the same time. Och om du talar med någon som också kan båda språken. Till exempel flerspråkig familj så blir det rätt så att då kan man hoppa mellan. For example, in a multilingual family, it is quite possible to jump between them. Om man slänger in ett ord från det ena språket eller det andra. If you throw in a word from one language or the other.

Det känner du säkert igen att man är ganska fri i det. You probably recognize that you are quite free in it. Men om man pratar med någon som bara kan det ena språket. Man bara får prata det ena. Ja då trycker man ju undan det andra. Well, then you push the other stuff away. Alltså om du kan franska och svenska men du pratar med någon som bara kan franska. Ja då måste du trycka bort svenskan. Well then you have to push the Swedish away. Det ska inte komma upp. It should not come up.

Och det där.

Att man kan kontrollera det på något sätt.

Ja det där tror man är att det är som en träning för hjärnan. Man tränar hjärnan och det gör att man blir bättre på stroptestet. You train your brain and that makes you better at the strobe test. Att trycka bort någonting. To push something away. Och det där gör också att man senare drabbas av Alzheimer. And that's also a factor in the later onset of Alzheimer's disease. Alltså flerspråkiga får också Alzheimer men de får det senare i livet.

Det där tror man är att det är på något sätt att hjärnan är igång. It is believed that it is somehow that the brain is working. Man har den här kognitiva reserven som är någon sorts buffert. Mellan motslåndskraft. Ja det är som en motståndskraft mot skador och sjukdomar. Yes, it is like a resistance to injury and disease.

Men det är inte bara, vi sa det här i början, i helvete heller. But it's not just, we said this in the beginning, hell, no. Det är inte så himla gratis och lätt att lära sig ett annat språk. Vad upplever ni för problem? What problems do you experience? Eller negativa konsekvenser av den här flerspråkigheten i familjen?

Ja men en sak är att det inte alltid är så uppskattat det här med att vi vill använda tyska. Yes, but one thing is that the fact that we want to use German is not always appreciated. Så här kan det låta hos oss inför ett fredagsmys. This is what it might sound like in our house for a Friday night snack. Idag så ska vi se på frost. Today we will look at frost. Ja! På tyska.

Nej! Det blir lite jobbigare. Det är en liten ansträngning. It is a small effort. Man förstår kanske inte helt lika bra. You may not understand as well. Det blir liksom inte lika kul. Åh, måste vi göra det på tyska?

Man är lite annorlunda än sina kompisar också. You are a bit different from your friends too.