×

Nós usamos os cookies para ajudar a melhorar o LingQ. Ao visitar o site, você concorda com a nossa política de cookies.


image

BOOA, Tre myter om marknadsekonomi | Andreas Bergh

Tre myter om marknadsekonomi | Andreas Bergh

Rhododendron heter det

Blommar några dagar i maj

Så det har vi missat

Men den är fortfarande ganska stor

Har nog 70 år på nacken

Kan vara den största i Sverige

Det här är då vår sommarstuga som vi köpte för 9 år sedan nu, tiden går

Här är jag när jag när jag semestrar men också ibland när jag jobbar och vill ha lugn och ro

för att skriva, tänka och läsa

Om man tittar på mitt CV så är det

Ganska lätt och att se det som väldigt disparat och spretande och en blandning av sociologi

Ekonomi och statsvetenskap men den röda tråden är just det här

Hur får vi det bättre?

Och vad är det att ha det bättre? Ja de flesta verkar tycka det är bra när man lever längre, friskare och rikare

Och det är slående hur olika bra vi lyckas med det här. Det finns länder där medellivslängden är 45 år.

Och länder där den är 85

Vad beror det på?

Det kan man inte bara acceptera utan att bli nyfiken på vad det är som förklarar det här

Så är det för mig i varje fall

Jag kan försvinna in här

Tro det eller ej jag har byggt den här

Det är inte det jag är bäst på

Och det kanske inte är det jag skulle vilja göra alltid men det är väldigt avkopplande och

väldigt annorlunda vad jag vanligen gör

Om man vill gömma sig så passar det var för det syns inte utifrån att man är här

Ser ni mig?

– Nope

Det är det jag säger!

Tjena Andreas Bergh heter jag. Jag är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi

Välkommen hem till mig

Det finns jättemycket att bli arg på i dagens värld

Det finns finns egoism det finns miljöförstöring det finns ojämlikhet

Och jag är också jättearg över detta bitvis

Men om vi tror att marknadsekonomin bär skulden till det här då hör vi oss en otjänst skulle jag vilja hävda

Grejen med marknadsekonomin är att det är en kraft som dyker upp nästan överallt

Och den dyker upp även där man explicit har sagt att den inte ska få dyka upp

Mitt favoritexempel på det där är nog när kulturutövare och skådisar i New York

Bestämde sig för att kultur och teater ska vara gratis

Så dom satte upp gratisföreställning

Som såklart blev jättepopulära och det blev jättelånga köer för att få se de här populära föreställning

Vad händer i nästa steg? Ja, vissa har ont om tid och vill inte stå i kö i flera timmar

Andra har lite mer ont om pengar och kan mycket väl tänka sig att stå i kö i flera timmar

För att sedan sälja sin teaterbiljett

Till någon som har mer ont om tid, men mer gott om pengar

Det här kan man trycka är ett jättesorgligt exempel

Men det illustrerar den poäng jag vill göra: nämligen att marknadsekonomi tenderar att uppstå

Så fort det finns människor och så fort det finns sådant som människor vill ha

I det här fallet teaterföreställningar

Och då brukar människor byta varor och tjänster med varandra

Och det har människor gjort så länge vi har funnits

Vi byter frukt mot nötter, vi byter hårklippningar mot bröd

Vi byter konsulttjänster mot bilar

Och jag skulle vilja påstå att nästan inget av det välstånd vi har idag

Skulle ha funnits om vi inte hade haft den här benägenheten att byta varor och tjänster med varandra

Idag är ett av våra största problem den politiska polariseringen

Där folk ibland verkar oförmögna att tala med varandra och att tala med människor i motståndarlägret

Men jag skulle vilja hävda att högern och vänstern till stora delar vill ha ungefär samma saker

Man vill ha välstånd, man vill ha frihet, man vill ha ren miljö och stabilt klimat

Om någon påstår att vänster inte gillar frihet att högern inte bryr sig om miljön

Då skulle jag vilja påstå att man har en nidbild av motståndarlägret

I den här föreläsningen så ska jag därför förklara

På vilket sätt marknadsekonomin är någonting bra och någonting som vi alla tjänar på

Och jag ska försöka gå igenom tre myter om marknadsekonomin och visa varför de är fel

Och sen ska jag förklara varför marknadsekonomin inte bär skulden till den globala uppvärmning

TRE MYTER - ...om marknadsekonomi

Myt ett: Marknadsekonomin främjar egoism och hänsynslöshet

Ofta kopplas marknadsekonomi till egoismen hänsynslös

Och det är ju raka motsatsen till att hjälpas åt

Men den kopplingen är också helt fel

Om jag skulle ta din kamera och sticka iväg nu

Så är det egoistisk och hänsynslöst men det är också stöld

Och marknadsekonomi bygger på respekt för äganderätten

Jag kan inte bara ta sådant jag vill ha och springa iväg med det

Jag måste respektera vad som är mitt och vad som är ditt

I en marknadsekonomi så har jag däremot rätt att säga: vilken filmkamera, vad ska du ha för den

Och så kan du, eller vår vän kameramannen här för en kamera mannen här

Avgöra om ni tycker att det är värt att sälja kameran till mig eller inte

Och beroende på om den blir såld eller inte så har kameran hamnat hos den som

Mest värderar den och det framställs ibland som en väldig fördel med marknadsekonomin

Fine, det är bra

Men framförallt innebär marknadsekonomin

Att om jag ska få vad jag vill ha

Måste jag fundera på vad andra vill ha

För att kunna erbjuda något I utbyte

Så att vi båda får det bättre på att byta med varandra

Och det betyder att jag måste visa hänsyn

Jag måste visa respekt

Och jag måste vara ärlig

Om jag skulle ta kameran och bara springa härifrån

Ja då kanske jag gynnat mig själv på väldigt kort sikt men om jag tänker mer än fem minuter in i framtiden

Så inser jag att det är ingen klok strategi ens om jag bara tänker på mig själv

Det här var ett hypotetiskt argument

Men det finns också antropologer som har genomfört empiriska studier

Av olika samhällen i världen med olika grad av marknadsekonomi

Och då visade sig att graden av generositet är högre i samhällen med mer marknadsekonomi

Helt i linje med detta

Så har länder med mer marknadsekonomi

Mindre materialistiska värderingar

Människor bryr sig mer om livskvalite och självförverkligande

Och är mindre benägna att bara se till den egna materiella situationen

Men är detta så konstigt?

Nej skulle jag vilja hävda, för när du agerar på en marknad så lär du dig att det lönar sig att vara ärlig

Och lyhörd för andras vilja

För det är genom att erbjuda andra sådant de vill ha

Som du kan byta dig till det du vill ha

Och är du oärlig och försöker lura då gör du dig själv en otjänst för folk kommer inte att vilja handla med dig

I framtiden

Så sammanfattningsvis: Det verkar inte stämma att marknadsekonomi främjar egoism och hänsynslöshet

Myt två: Det finns en motsättning mellan marknadsekonomi och välfärdsstat

Jag har funderat mycket på varför myt ett är så vanlig

Och jag tror det kan bero på att många som gillar marknadsekonomi

Tenderar tro eller tycka

Att vi måste ha lägre skatter

Skära ner på välfärden för att marknadsekonomin ska fungera och fungerar väl

Men så är det inte. Och det är faktiskt även på den här punkten precis tvärtom

Länder med mer marknadsekonomi det vill säga mer privat äganderätt

Större näringsfrihet, lägre inflation, färre regleringar

Och större frihet att handla med andra länder

De länderna har i genomsnitt lite större offentlig sektor

Det vill säga en större välfärdsstat

Till exempel Sverige där vi befinner oss nu

De flesta andra nordiska länder

Dom flesta... alla andra!

Men även Holland och de flesta EU-länder

De har en relativt väl fungerande marknadsekonomi men dom har också stora välfärdsstat

Sedan finns det länder med ganska mycket marknadsekonomi och lite mindre välfärdsstat

I Europa har du Storbritannien, du har USA såklart

Men även där i starten faktiskt större än genomsnittet på jorden

De flesta fattiga länder har dåligt fungerande marknadsekonomi och

En liten om ens någon välfärdsstat

Så på den här planeten generellt sett så är det faktiskt så att vissa länder har både välfungerande marknadsekonomi

Har både välfungerande marknadsekonomi och en välfärdsstat

Och andra länder saknar båda dessa institutioner

I serietidningen Bamse för väldigt länge sedan

Så förklarade man välfärdsstaten och att betala skatt för läsarna som att betala skatt

Som att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt

Det gjorde väldigt många arga

Men jag skulle vilja påstå att det är ett bra exempel på hur man förklarar välfärdsstat

För 10-åringar till exempel

Men

Vad som aldrig har förklarats i serietidningen Bamse är att marknadsekonomi också är ett sätt att hjälpas åt

Och det är därför som länder där människor är bra på att hjälpa varandra och samarbeta

Tenderar ha både marknadsekonomi och välfärdsstat

Nu kan vi visa ett byggprojekt som jag tog in en specialist för att göra

Friggeboden

Byggd på två dagar av en norrman som kom hit med den i byggsats

Så det är här inne jag sitter och arbetar

Här finns ett gäng böcker men även en hel del

Gamla grejer som som jag har kvar

Från förr och från andra lägenheter som inte får plats någon annan stans

– Du gillar gamla grejer?

Om de är bra

Det är lätt att tro att förr så gjordes dom saker som höll

Men det vi har kvar nu från förr

Det är just det som visade sig vara bra och höll länge

Det gjordes jättemycket skräp 1975 och det slängdes 1976

Men det som syns idag

Är det som har bestått och klarat tidens tand

Den tredje myten är att i en global ekonomi

Måste ett litet land som Sverige anstränga sig allt hårdare och jobbar allt mer

För att inte bli omsprungna i den globala konkurrensen

Och det är en väldigt suggestiv bild av världsekonomin som en tävling mellan olika länder

Kina anklagas till exempel stundom för att dopa sin valuta

Men var de i praktiken har gjort är att de har sålt sina varor jättebilligt till resten av världen

När utbildningsnivån höjs i Indien

Så att landet börjar få väldigt många kvalificerade programmerare

Då sägs det att andra länders programmerare måste anstränga sig och se upp så att de inte blir omsprungna

Av indiska programmerare

Men varför är den här tävlings-liknelsen så dålig?

Jo den bygger på tanken att ekonomin är ett nollsummespel där det finns en vinnare

Och de andra förlora

Men ekonomin i verkligheten är inte ett nollsummespel. Många kan vinna på samma gång

Och ser du marknadsekonomin som ett sätt att hjälpas åt

Ja då är det självklart så att det faktum att vi blir fler som hjälps åt i många olika länder samtidigt

Gynnar alla inblandade

Om vi lilla Sverige ensamma ska producera allt vi tycker om att konsumera

Då kommer vi få jobba oerhört mycket mer än vad vi gör idag

Men tack vare handel

Så kan vi specialiserar oss på det som vi gör bra och sedan byte oss till de som andra länder gör bra

Datorer från Sydkorea

Kaffe från Afrika och Sydamerika. Kläder från Bangladesh

Och min personliga favorit jordnötssmör från USA

Och då blir det faktiskt lugnare för oss att leva

Och vi kan njuta av mer fritid och slipper jobba så hårt

Och den trenden stämmer också empiriskt i de allra flesta länder så har vi i takt med att vi har blivit rikare

Också unnat oss att ta det lugnare och jobbat mindre

Och trenden de senaste 100–150 åren

Är att fritiden ökar och att arbetstiden minskar

– Varför finns den här bilden av världsekonomin som en tävling?

Det är gameification

Att folk ständigt vill jämföra sig, man vill ha vinnare

Det är mycket ekonomijournalistik

Bilden av ekonomin som en tävling

Och sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv så är det klart att olika företag kan tävla om marknadsandelar

Och vill sno åt kunder till sig

Men de har även invaderat samhällsekonomin

Där vi tror att allting är en tävling även mellan länder eller mellan kommuner så att

Kommuner måste marknadsföra sig för att locka folk till just dem

Och det där är ett otyg som man också kan tala mer om

TVÅ MISSFÖRSTÅND - Marknadsekonomi vs. klimatfrågan

Sedan finns det två missförstånd

Och det gäller marknadsekonomin och klimatfrågan

Det första missförståndet är att marknaden ensamt kommer att lösa klimatfrågan

Så är det inte

Det andra missförståndet är att marknadsekonomin ensam bär skulden för den globala uppvärmningen

Och så är det inte heller

Tror man att marknaden själv löser klimatfrågan

Då missar man att det stora problemet

Har varit under lång tid egentligen ända sen industrialiseringen

Att det har varit gratis att släppa ut sådan som förstör miljön

Marknadsekonomin uppstår när människor respekterar mitt och ditt

Men kommer inte att fungera när det saknas äganderätter till exempel till atmosfären

Som ingen äger eller alla äger tillsammans

– Är det samma med havet då eller?

Ja

Är det gratis att släppa ut saker i grundvattnet så kommer det att producera

På ett sätt som förstör grundvattnet

Är det gratis att bidrar till försurning så får vi försurning

Och är det gratis att släppa ut växthusgaser så får man global uppvärmning

Men det är en konsekvens av att det inte har kostat någonting att det inte har funnits ett pris på utsläppen

Det politiken behöver göra är att se till så att det kostar att förorena

Att det kostar att släppa ut som som är farligt, till exempel växthusgaser

Gör man det så använder man plötsligt marknadsekonomin i miljöns och klimatets tjänst

AVSLUTNING - Marknadsekonomi i klimatets tjänst

Jag ser det så här

Den globala uppvärmningen ett såpass allvarligt problem att vi måste hjälpas åt på alla sätt vi kan

Det betyder att vi måste hjälpas åt via politiken och politiska ingrepp

Och hjälpas åt på marknaden

Politiken klarar det inte ensam därför att det på marknaden finns många olika aktörer med olika idéer

Och ingen kan idag säga vilken idé som är framgångsrik

Utan det vi behöver göra är att låta många idéer testas för att se vilken som är framgångsrik

Men marknaden kan heller inte lösa det på egen hand

Eftersom så länge det är gratis att släppa ut så kommer det att vara lönsamt att producera sådant

som skapar utsläpp

Och då måste politiken ingripa och göra det dyrt att bidra till växthuseffekten

Som alltid måste politiker komma ihåg att främja marknadsekonomi är något annat än att främja

enskilda stora företag

Och just nu finns det till exempel ett antal stora aktörer som har blivit stora genom fossil energi

kol och olja

Det finns massor av idéer om hur vi ska kunna producera fossilfritt

Vågkraft, vindkraft, solkraft

Fusion, fission, vätgas

Jag har ingen aning

Och ingen kan egentligen veta

Men om man sätter ett pris på utsläppen

Så kan konkurrensen på marknadsekonomin mellan olika tekniker ger oss svaret

kring vilken som är bäst på att producera energi utan att släppa ut koldioxid

En konkurrens gör det lätt att ta marknadsandelar på de stora fossila bjässarnas bekostnad

Och det är då du får en fungerande marknadsekonomi som jobbar i klimatets tjänst

– Här har jag en frågan

För jag har nog trott att om staten lägger sig i så är det inte fri marknad längre

Jag förstår

Men

Ibland så måste staten

Lägga sig för att skapa en fri marknad

Jag kan utveckla det där

Ytterst så är det ju staten som ser till att det finns äganderätter även när det gäller

Den här kameran

Alltså om jag faktiskt skulle försöka sno den då kan ni anmäla mig för stöld

och då kommer staten i kraft av sitt våldsmonopol att sätta mig i fängelse

Så marknadsekonomin finns där för att starten finns där och garantera äganderätten

Så det är inte konstigare

Att staten ser till att det finns en marknad för koldioxidutsläpp

än att staten se till att det finns en marknad för kameror eller krukväxter eller vilken produkt som helst

Staten sätter regler som gör att det uppstår äganderätter

Och med dem så kan människor handla fritt och konkurrera fritt med varandra

– Nu förstår jag

Ja

– Men vilka som kommer äga atmosfären hur kan man spekulera i det då?

Jättebra fråga

Att äganderätter finns är ju en helt annan fråga än vem som har äganderätten till det

Och det är en fördelningsfråga

Vem ska bestämma

Och vem ska ta intäkterna

Säg att du inför en koldioxidskatt

Och du inför det i alla länder rakt av idealiskt

Den kommer då funka men men under tiden som den funkar kommer den generera massor av skatteintäkter

Hur ska de använda, vem ska få dom?

Har du en politisk knäckfråga

Som jag tror är

Försummad

Man säger att det är svårt att enas om att införa en koldioxidskatt

för att det är förknippat med så stora kostnader. Ja men det är också förknippat med stora skatteintäkter

Som det råder delade meningar om hur man ska använda dem

Och är det svårt att komma överens om det

Eller om någon är rädd att någon annan ska lägga fingrarna på dom skatteintäkterna

Då är det minst lika problematiskt politiskt att komma överens

Men det där är fördelningspolitik

Därmed inte sagt att det är ointressant men det är en annan sak än marknadsekonomi

Det är signaturen till min podd

Jag fick starta en podd för några månader sedan

Och då fick jag ännu en ursäkt att göra något jag tycker om nämligen att skriva en liten signatur-trudelutt

Så då gjorde jag den här

– Vad heter podden?

Den heter Bergh och Wernberg för att jag heter Bergh och han jag gör den med heter Wernbergh

Kanske kunde vi varit mer fantasifulla vad vet jag men å andra sidan det är informativ.

Det är han är jag som pratar om ekonomi och politik och teknik

Tre myter om marknadsekonomi | Andreas Bergh Drei Mythen über die Marktwirtschaft | Andreas Bergh Τρεις μύθοι για την οικονομία της αγοράς | Andreas Bergh Three myths about the market economy | Andreas Bergh Tres mitos sobre la economía de mercado | Andreas Bergh 市場経済に関する3つの神話|Andreas Bergh Três mitos sobre a economia de mercado | Andreas Bergh Три мифа о рыночной экономике | Андреас Берг Piyasa ekonomisi hakkında üç efsane | Andreas Bergh

Rhododendron heter det Rhododendron is called Buna Ormangülü denir

Blommar några dagar i maj Blooms for a few days in May Mayıs ayında birkaç gün çiçek açar

Så det har vi missat So we have missed that

Men den är fortfarande ganska stor But it is still quite large Ama yine de oldukça büyük

Har nog 70 år på nacken Probably 70 years old Boynunda muhtemelen 70 yıl var

Kan vara den största i Sverige Could be the largest in Sweden İsveç'in en büyüğü olabilir

Det här är då vår sommarstuga som vi köpte för 9 år sedan nu, tiden går This is then our summer cottage that we bought 9 years ago now, time goes by Burası 9 yıl önce aldığımız yazlık evimiz, zaman uçup gidiyor.

Här är jag när jag när jag semestrar men också ibland när jag jobbar och vill ha lugn och ro I am here when I am on vacation but also sometimes when I am working and want peace and quiet. Tatildeyken ama bazen çalışırken ve huzur ve sessizlik istediğimde buradayım.

för att skriva, tänka och läsa to write, think and read yazmak, düşünmek ve okumak

Om man tittar på mitt CV så är det If you look at my CV, it is Özgeçmişime bakarsanız,

Ganska lätt och att se det som väldigt disparat och spretande och en blandning av sociologi Quite easy and to see it as very disparate and scattered and a mixture of sociology.

Ekonomi och statsvetenskap men den röda tråden är just det här Economics and political science, but the common thread is this Ekonomi ve siyaset bilimi, ancak ortak nokta tam olarak bu

Hur får vi det bättre? How do we make it better?

Och vad är det att ha det bättre? Ja de flesta verkar tycka det är bra när man lever längre, friskare och rikare And what is being better off? Well, most people seem to think it's good when you live longer, healthier and richer.

Och det är slående hur olika bra vi lyckas med det här. Det finns länder där medellivslängden är 45 år. And it is striking how differently we do this. There are countries where life expectancy is 45 years.

Och länder där den är 85 And countries where it is 85

Vad beror det på? What are the reasons for this?

Det kan man inte bara acceptera utan att bli nyfiken på vad det är som förklarar det här You can't just accept this without being curious about what explains this.

Så är det för mig i varje fall That's how it is for me anyway

Jag kan försvinna in här I can disappear in here

Tro det eller ej jag har byggt den här Believe it or not I have built this one

Det är inte det jag är bäst på It's not what I do best

Och det kanske inte är det jag skulle vilja göra alltid men det är väldigt avkopplande och And maybe it is not what I would like to do always but it is very relaxing and

väldigt annorlunda vad jag vanligen gör very different from what I usually do

Om man vill gömma sig så passar det var för det syns inte utifrån att man är här If you want to hide, that's fine because you can't tell from the outside that you're here.

Ser ni mig? Can you see me?

– Nope

Det är det jag säger! That's what I'm saying!

Tjena Andreas Bergh heter jag. Jag är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi Hello, my name is Andreas Bergh. I am a welfare researcher and associate professor in economics.

Välkommen hem till mig Welcome to my home

Det finns jättemycket att bli arg på i dagens värld There is so much to be angry about in today's world.

Det finns finns egoism det finns miljöförstöring det finns ojämlikhet There is selfishness there is environmental degradation there is inequality

Och jag är också jättearg över detta bitvis And I am also very angry about this at times.

Men om vi tror att marknadsekonomin bär skulden till det här då hör vi oss en otjänst skulle jag vilja hävda But if we think the market economy is to blame for this, we are doing ourselves a disservice, I would argue.

Grejen med marknadsekonomin är att det är en kraft som dyker upp nästan överallt The thing about the market economy is that it is a force that appears almost everywhere.

Och den dyker upp även där man explicit har sagt att den inte ska få dyka upp And it shows up even where it has been explicitly stated that it should not appear.

Mitt favoritexempel på det där är nog när kulturutövare och skådisar i New York My favorite example of this is probably when cultural practitioners and actors in New York City

Bestämde sig för att kultur och teater ska vara gratis Decided that culture and theater should be free.

Så dom satte upp gratisföreställning So they put on a free show

Som såklart blev jättepopulära och det blev jättelånga köer för att få se de här populära föreställning Which of course became very popular and there were very long queues to see this popular show.

Vad händer i nästa steg? Ja, vissa har ont om tid och vill inte stå i kö i flera timmar What happens in the next step? Yes, some people are short of time and do not want to queue for several hours.

Andra har lite mer ont om pengar och kan mycket väl tänka sig att stå i kö i flera timmar Others are a little more cash-strapped and may well be willing to queue for several hours.

För att sedan sälja sin teaterbiljett To then sell their theater ticket

Till någon som har mer ont om tid, men mer gott om pengar For someone more short on time but long on money

Det här kan man trycka är ett jättesorgligt exempel This is a very sad example.

Men det illustrerar den poäng jag vill göra: nämligen att marknadsekonomi tenderar att uppstå But it does illustrate the point I want to make: namely that market economies tend to emerge

Så fort det finns människor och så fort det finns sådant som människor vill ha As soon as there are people and as soon as there are things that people want.

I det här fallet teaterföreställningar In this case, theater performances

Och då brukar människor byta varor och tjänster med varandra And then people tend to exchange goods and services with each other.

Och det har människor gjort så länge vi har funnits And people have been doing so for as long as we have existed.

Vi byter frukt mot nötter, vi byter hårklippningar mot bröd We trade fruit for nuts, we trade haircuts for bread.

Vi byter konsulttjänster mot bilar Trading consulting services for cars

Och jag skulle vilja påstå att nästan inget av det välstånd vi har idag And I would argue that almost none of the prosperity we have today

Skulle ha funnits om vi inte hade haft den här benägenheten att byta varor och tjänster med varandra Would have existed if we did not have this propensity to exchange goods and services with each other.

Idag är ett av våra största problem den politiska polariseringen Today, one of our biggest problems is political polarization.

Där folk ibland verkar oförmögna att tala med varandra och att tala med människor i motståndarlägret Where people sometimes seem unable to talk to each other and to talk to people in the opposing camp.

Men jag skulle vilja hävda att högern och vänstern till stora delar vill ha ungefär samma saker But I would argue that the right and the left want largely the same things.

Man vill ha välstånd, man vill ha frihet, man vill ha ren miljö och stabilt klimat People want prosperity, they want freedom, they want a clean environment and a stable climate.

Om någon påstår att vänster inte gillar frihet att högern inte bryr sig om miljön If someone claims that the left doesn't like freedom and that the right doesn't care about the environment

Då skulle jag vilja påstå att man har en nidbild av motståndarlägret Then I would say that you have a negative image of the opposing camp!

I den här föreläsningen så ska jag därför förklara In this lecture, I will therefore explain that

På vilket sätt marknadsekonomin är någonting bra och någonting som vi alla tjänar på How the market economy is a good thing and something we all benefit from?

Och jag ska försöka gå igenom tre myter om marknadsekonomin och visa varför de är fel And I'll try to address three myths about the market economy and show why they are wrong.

Och sen ska jag förklara varför marknadsekonomin inte bär skulden till den globala uppvärmning And then I will explain why the market economy is not to blame for global warming?

TRE MYTER - ...om marknadsekonomi THREE MYTHS - ...about the market economy

Myt ett: Marknadsekonomin främjar egoism och hänsynslöshet Myth one: The market economy promotes selfishness and recklessness

Ofta kopplas marknadsekonomi till egoismen hänsynslös The market economy is often associated with selfishness and ruthlessness.

Och det är ju raka motsatsen till att hjälpas åt And that is the opposite of helping each other.

Men den kopplingen är också helt fel But that link is also completely wrong

Om jag skulle ta din kamera och sticka iväg nu If I were to take your camera and run away now

Så är det egoistisk och hänsynslöst men det är också stöld So it is selfish and ruthless but it is also theft.

Och marknadsekonomi bygger på respekt för äganderätten And a market economy is based on respect for property rights.

Jag kan inte bara ta sådant jag vill ha och springa iväg med det I can't just take what I want and run away with it!

Jag måste respektera vad som är mitt och vad som är ditt I have to respect what is mine and what is yours.

I en marknadsekonomi så har jag däremot rätt att säga: vilken filmkamera, vad ska du ha för den In a market economy, however, I have the right to say: which film camera, what do you want for it?

Och så kan du, eller vår vän kameramannen här för en kamera mannen här And so can you, or our friend the cameraman here for a camera man here

Avgöra om ni tycker att det är värt att sälja kameran till mig eller inte Decide whether you think it is worth selling the camera to me or not.

Och beroende på om den blir såld eller inte så har kameran hamnat hos den som And depending on whether it is sold or not, the camera has ended up with the person who

Mest värderar den och det framställs ibland som en väldig fördel med marknadsekonomin Most people value it and it is sometimes presented as a huge advantage of the market economy.

Fine, det är bra Fine, that's good

Men framförallt innebär marknadsekonomin But above all, the market economy means

Att om jag ska få vad jag vill ha That if I am to get what I want

Måste jag fundera på vad andra vill ha Do I have to think about what others want?

För att kunna erbjuda något I utbyte To be able to offer something in exchange

Så att vi båda får det bättre på att byta med varandra So that we both get better at trading with each other.

Och det betyder att jag måste visa hänsyn And that means I have to be considerate

Jag måste visa respekt I have to show respect

Och jag måste vara ärlig And I have to be honest

Om jag skulle ta kameran och bara springa härifrån If I were to grab the camera and just run away from here

Ja då kanske jag gynnat mig själv på väldigt kort sikt men om jag tänker mer än fem minuter in i framtiden Well, I may have benefited myself in the very short term but if I think more than five minutes into the future

Så inser jag att det är ingen klok strategi ens om jag bara tänker på mig själv Then I realize that this is not a wise strategy even if I only think about myself.

Det här var ett hypotetiskt argument This was a hypothetical argument

Men det finns också antropologer som har genomfört empiriska studier But there are also anthropologists who have conducted empirical studies.

Av olika samhällen i världen med olika grad av marknadsekonomi Of different societies in the world with different degrees of market economy

Och då visade sig att graden av generositet är högre i samhällen med mer marknadsekonomi And then it turned out that the degree of generosity is higher in societies with more market economy.

Helt i linje med detta In line with this

Så har länder med mer marknadsekonomi This is how countries with more market economies

Mindre materialistiska värderingar Less materialistic values

Människor bryr sig mer om livskvalite och självförverkligande People care more about quality of life and self-fulfilment

Och är mindre benägna att bara se till den egna materiella situationen And are less likely to look only at their own material situation.

Men är detta så konstigt? But is this so strange?

Nej skulle jag vilja hävda, för när du agerar på en marknad så lär du dig att det lönar sig att vara ärlig No, I would argue, because when you act in a market, you learn that it pays to be honest!

Och lyhörd för andras vilja And responsive to the will of others

För det är genom att erbjuda andra sådant de vill ha Because it is by offering others what they want that

Som du kan byta dig till det du vill ha Which you can trade for what you want.

Och är du oärlig och försöker lura då gör du dig själv en otjänst för folk kommer inte att vilja handla med dig And if you are dishonest and try to cheat then you are doing yourself a disservice because people will not want to trade with you.

I framtiden In the future

Så sammanfattningsvis: Det verkar inte stämma att marknadsekonomi främjar egoism och hänsynslöshet So to sum up: It does not seem true that the market economy promotes selfishness and ruthlessness.

Myt två: Det finns en motsättning mellan marknadsekonomi och välfärdsstat Myth two: There is a contradiction between market economy and welfare state

Jag har funderat mycket på varför myt ett är så vanlig I've been thinking a lot about why myth one is so common.

Och jag tror det kan bero på att många som gillar marknadsekonomi And I think this may be because many people who like the market economy...

Tenderar tro eller tycka Tend to believe or think

Att vi måste ha lägre skatter That we must have lower taxes

Skära ner på välfärden för att marknadsekonomin ska fungera och fungerar väl Cut back on welfare in order to make the market economy work and function well.

Men så är det inte. Och det är faktiskt även på den här punkten precis tvärtom But that is not the case. And in fact, even on this point, it is exactly the opposite

Länder med mer marknadsekonomi det vill säga mer privat äganderätt Countries with more market economy, i.e. more private property rights

Större näringsfrihet, lägre inflation, färre regleringar More business freedom, lower inflation, less regulation

Och större frihet att handla med andra länder And more freedom to trade with other countries

De länderna har i genomsnitt lite större offentlig sektor These countries have on average a slightly larger public sector

Det vill säga en större välfärdsstat That is, a larger welfare state

Till exempel Sverige där vi befinner oss nu For example, Sweden where we are now

De flesta andra nordiska länder Most other Nordic countries

Dom flesta... alla andra! Most... everyone else!

Men även Holland och de flesta EU-länder But also the Netherlands and most EU countries

De har en relativt väl fungerande marknadsekonomi men dom har också stora välfärdsstat They have a relatively well-functioning market economy but they also have a large welfare state.

Sedan finns det länder med ganska mycket marknadsekonomi och lite mindre välfärdsstat Then there are countries with quite a lot of market economy and a little less welfare state.

I Europa har du Storbritannien, du har USA såklart In Europe you have the UK, you have the US of course.

Men även där i starten faktiskt större än genomsnittet på jorden But even there the start is actually larger than the global average.

De flesta fattiga länder har dåligt fungerande marknadsekonomi och Most poor countries have poorly functioning market economies and the

En liten om ens någon välfärdsstat A small if any welfare state

Så på den här planeten generellt sett så är det faktiskt så att vissa länder har både välfungerande marknadsekonomi So on this planet in general, some countries actually have both a well-functioning market economy and a free market economy.

Har både välfungerande marknadsekonomi och en välfärdsstat Has both a well-functioning market economy and a welfare state

Och andra länder saknar båda dessa institutioner And other countries lack both these institutions

I serietidningen Bamse för väldigt länge sedan In the comic book Bamse a very long time ago

Så förklarade man välfärdsstaten och att betala skatt för läsarna som att betala skatt How the welfare state and paying taxes were explained to readers as paying taxes.

Som att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt Like paying taxes is a way to help each other.

Det gjorde väldigt många arga It made a lot of people angry

Men jag skulle vilja påstå att det är ett bra exempel på hur man förklarar välfärdsstat But I would say that it is a good example of how to explain the welfare state.

För 10-åringar till exempel For example, for 10-year-olds

Men

Vad som aldrig har förklarats i serietidningen Bamse är att marknadsekonomi också är ett sätt att hjälpas åt What has never been explained in the comic book Bamse is that the market economy is also a way to help each other.

Och det är därför som länder där människor är bra på att hjälpa varandra och samarbeta And that's why countries where people are good at helping each other and working together.

Tenderar ha både marknadsekonomi och välfärdsstat Tends to have both a market economy and a welfare state

Nu kan vi visa ett byggprojekt som jag tog in en specialist för att göra Now we can show a construction project that I brought in a specialist to do.

Friggeboden Friggeboden

Byggd på två dagar av en norrman som kom hit med den i byggsats Built in two days by a Norwegian who brought it here in a kit.

Så det är här inne jag sitter och arbetar So this is where I sit and work

Här finns ett gäng böcker men även en hel del There are a bunch of books here, but also a lot of

Gamla grejer som som jag har kvar Old stuff that I still have

Från förr och från andra lägenheter som inte får plats någon annan stans From the past and from other apartments that don't fit anywhere else.

– Du gillar gamla grejer? - You like old stuff?

Om de är bra If they are good

Det är lätt att tro att förr så gjordes dom saker som höll It is easy to believe that in the past, things were made to last.

Men det vi har kvar nu från förr But what we have left now from the past

Det är just det som visade sig vara bra och höll länge This is precisely what proved to be good and long-lasting.

Det gjordes jättemycket skräp 1975 och det slängdes 1976 A lot of rubbish was made in 1975 and dumped in 1976.

Men det som syns idag But what is visible today

Är det som har bestått och klarat tidens tand Is what has endured and stood the test of time

Den tredje myten är att i en global ekonomi The third myth is that in a global economy

Måste ett litet land som Sverige anstränga sig allt hårdare och jobbar allt mer Does a small country like Sweden have to try harder and work more and more?

För att inte bli omsprungna i den globala konkurrensen To avoid being left behind in global competition

Och det är en väldigt suggestiv bild av världsekonomin som en tävling mellan olika länder And it's a very evocative picture of the world economy as a competition between different countries

Kina anklagas till exempel stundom för att dopa sin valuta For example, China is sometimes accused of doping its currency.

Men var de i praktiken har gjort är att de har sålt sina varor jättebilligt till resten av världen But what they have done in practice is to sell their goods very cheaply to the rest of the world.

När utbildningsnivån höjs i Indien Raising the level of education in India

Så att landet börjar få väldigt många kvalificerade programmerare So that the country starts getting a lot of qualified programmers.

Då sägs det att andra länders programmerare måste anstränga sig och se upp så att de inte blir omsprungna They say that other countries' programmers have to make an effort and be careful not to be overtaken.

Av indiska programmerare By Indian programmers

Men varför är den här tävlings-liknelsen så dålig? But why is this competition analogy so bad?

Jo den bygger på tanken att ekonomin är ett nollsummespel där det finns en vinnare Yes, it is based on the idea that the economy is a zero-sum game where there is a winner.

Och de andra förlora And the others lose

Men ekonomin i verkligheten är inte ett nollsummespel. Många kan vinna på samma gång But the real economy is not a zero-sum game. Many can win at the same time

Och ser du marknadsekonomin som ett sätt att hjälpas åt And do you see the market economy as a way to help each other?

Ja då är det självklart så att det faktum att vi blir fler som hjälps åt i många olika länder samtidigt Of course, the fact that more and more of us are helping each other in many different countries at the same time.

Gynnar alla inblandade Benefits all involved

Om vi lilla Sverige ensamma ska producera allt vi tycker om att konsumera If we little Sweden alone are to produce everything we like to consume.

Då kommer vi få jobba oerhört mycket mer än vad vi gör idag Then we will have to work a lot more than we do today.

Men tack vare handel But thanks to trade

Så kan vi specialiserar oss på det som vi gör bra och sedan byte oss till de som andra länder gör bra Then we can specialize in what we do well and then switch to what other countries do well.

Datorer från Sydkorea Computers from South Korea

Kaffe från Afrika och Sydamerika. Kläder från Bangladesh

Och min personliga favorit jordnötssmör från USA And my personal favorite peanut butter from the USA.

Och då blir det faktiskt lugnare för oss att leva And that actually makes it more comfortable for us to live.

Och vi kan njuta av mer fritid och slipper jobba så hårt And we can enjoy more free time and not have to work so hard.

Och den trenden stämmer också empiriskt i de allra flesta länder så har vi i takt med att vi har blivit rikare And this trend is also empirically true in the vast majority of countries, as we have become richer, we have

Också unnat oss att ta det lugnare och jobbat mindre Also allowed us to slow down and work less.

Och trenden de senaste 100–150 åren And the trend over the last 100-150 years

Är att fritiden ökar och att arbetstiden minskar is that leisure time is increasing and working time is decreasing.

– Varför finns den här bilden av världsekonomin som en tävling? - Why is there this image of the world economy as a competition?

Det är gameification It is gameification

Att folk ständigt vill jämföra sig, man vill ha vinnare People constantly want to compare themselves, they want winners.

Det är mycket ekonomijournalistik There is a lot of economic journalism

Bilden av ekonomin som en tävling

Och sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv så är det klart att olika företag kan tävla om marknadsandelar And from a business perspective, it is clear that different companies can compete for market share.

Och vill sno åt kunder till sig And want to steal customers for themselves

Men de har även invaderat samhällsekonomin But they have also invaded the national economy.

Där vi tror att allting är en tävling även mellan länder eller mellan kommuner så att Where we believe that everything is a competition even between countries or between municipalities so that

Kommuner måste marknadsföra sig för att locka folk till just dem Municipalities need to market themselves to attract people to their area.

Och det där är ett otyg som man också kan tala mer om And that's a scourge that you can also talk more about

TVÅ MISSFÖRSTÅND - Marknadsekonomi vs. klimatfrågan TWO MISUNDERSTANDINGS - Market economics vs. the climate issue

Sedan finns det två missförstånd Then there are two misunderstandings

Och det gäller marknadsekonomin och klimatfrågan And it concerns the market economy and climate change

Det första missförståndet är att marknaden ensamt kommer att lösa klimatfrågan The first misconception is that the market alone will solve the climate issue.

Så är det inte This is not the case

Det andra missförståndet är att marknadsekonomin ensam bär skulden för den globala uppvärmningen The second misconception is that the market economy is solely responsible for global warming.

Och så är det inte heller And that is not the case either

Tror man att marknaden själv löser klimatfrågan If you think the market itself will solve the climate issue

Då missar man att det stora problemet This ignores the fact that the major problem

Har varit under lång tid egentligen ända sen industrialiseringen Has been for a long time really since industrialization

Att det har varit gratis att släppa ut sådan som förstör miljön The fact that it has been free to emit environmental pollutants.

Marknadsekonomin uppstår när människor respekterar mitt och ditt The market economy arises when people respect my and your rights.

Men kommer inte att fungera när det saknas äganderätter till exempel till atmosfären But will not work in the absence of property rights, for example to the atmosphere.

Som ingen äger eller alla äger tillsammans Which nobody owns or everyone owns together

– Är det samma med havet då eller? - Is it the same with the sea?

Ja

Är det gratis att släppa ut saker i grundvattnet så kommer det att producera If discharging things into the groundwater is free, it will produce

På ett sätt som förstör grundvattnet In a way that destroys groundwater

Är det gratis att bidrar till försurning så får vi försurning If contributing to acidification is free, we get acidification.

Och är det gratis att släppa ut växthusgaser så får man global uppvärmning And if greenhouse gas emissions are free, you get global warming.

Men det är en konsekvens av att det inte har kostat någonting att det inte har funnits ett pris på utsläppen But it is a consequence of the fact that it has not cost anything that there has not been a price on emissions.

Det politiken behöver göra är att se till så att det kostar att förorena What policy needs to do is to ensure that it costs to pollute.

Att det kostar att släppa ut som som är farligt, till exempel växthusgaser The cost of emitting dangerous emissions, such as greenhouse gases.

Gör man det så använder man plötsligt marknadsekonomin i miljöns och klimatets tjänst If you do so, you suddenly use the market economy in the service of the environment and climate.

AVSLUTNING - Marknadsekonomi i klimatets tjänst CONCLUSION - Market economy at the service of climate change

Jag ser det så här I see it this way

Den globala uppvärmningen ett såpass allvarligt problem att vi måste hjälpas åt på alla sätt vi kan Global warming is such a serious problem that we need to help in any way we can.

Det betyder att vi måste hjälpas åt via politiken och politiska ingrepp This means that we need to help each other through policy and political intervention.

Och hjälpas åt på marknaden And help each other in the market

Politiken klarar det inte ensam därför att det på marknaden finns många olika aktörer med olika idéer Policy cannot do it alone because there are many different actors in the market with different ideas.

Och ingen kan idag säga vilken idé som är framgångsrik And no one today can say which idea is successful.

Utan det vi behöver göra är att låta många idéer testas för att se vilken som är framgångsrik Instead, what we need to do is to let many ideas be tested to see which one is successful.

Men marknaden kan heller inte lösa det på egen hand But the market cannot solve it on its own either.

Eftersom så länge det är gratis att släppa ut så kommer det att vara lönsamt att producera sådant Because as long as it is free to emit, it will be profitable to produce it.

som skapar utsläpp that create emissions

Och då måste politiken ingripa och göra det dyrt att bidra till växthuseffekten And then politics must step in and make it expensive to contribute to the greenhouse effect.

Som alltid måste politiker komma ihåg att främja marknadsekonomi är något annat än att främja As always, politicians need to remember that promoting a market economy is different from promoting

enskilda stora företag individual large companies

Och just nu finns det till exempel ett antal stora aktörer som har blivit stora genom fossil energi And right now, for example, there are a number of big players who have become big through fossil fuels.

kol och olja coal and oil

Det finns massor av idéer om hur vi ska kunna producera fossilfritt There are lots of ideas on how to produce fossil-free.

Vågkraft, vindkraft, solkraft Wave power, wind power, solar power

Fusion, fission, vätgas Fusion, fission, hydrogen

Jag har ingen aning I have no idea

Och ingen kan egentligen veta And no one can really know

Men om man sätter ett pris på utsläppen But if you put a price on emissions

Så kan konkurrensen på marknadsekonomin mellan olika tekniker ger oss svaret So can competition in the market economy between different technologies give us the answer?

kring vilken som är bäst på att producera energi utan att släppa ut koldioxid which is the best at producing energy without emitting carbon dioxide.

En konkurrens gör det lätt att ta marknadsandelar på de stora fossila bjässarnas bekostnad Competition makes it easy to gain market share at the expense of the big fossil fuel companies.

Och det är då du får en fungerande marknadsekonomi som jobbar i klimatets tjänst And that's when you get a functioning market economy that works for the climate.

– Här har jag en frågan - Here is a question

För jag har nog trott att om staten lägger sig i så är det inte fri marknad längre Because I have thought that if the state interferes, it is not a free market anymore.

Jag förstår I understand

Men

Ibland så måste staten Sometimes the state has to

Lägga sig för att skapa en fri marknad Laying down to create a free market

Jag kan utveckla det där I can elaborate on that

Ytterst så är det ju staten som ser till att det finns äganderätter även när det gäller Ultimately, it is the state that ensures that there are property rights, including in the case of

Den här kameran This camera

Alltså om jag faktiskt skulle försöka sno den då kan ni anmäla mig för stöld So if I actually try to steal it, you can report me for theft.

och då kommer staten i kraft av sitt våldsmonopol att sätta mig i fängelse and then the state, by virtue of its monopoly of violence, will put me in prison.

Så marknadsekonomin finns där för att starten finns där och garantera äganderätten So the market economy is there to start and guarantee property rights.

Så det är inte konstigare So it is no wonder that

Att staten ser till att det finns en marknad för koldioxidutsläpp The state ensures that there is a market for carbon emissions.

än att staten se till att det finns en marknad för kameror eller krukväxter eller vilken produkt som helst than the state ensuring that there is a market for cameras or potted plants or any other product.

Staten sätter regler som gör att det uppstår äganderätter The state sets rules that create property rights.

Och med dem så kan människor handla fritt och konkurrera fritt med varandra And with them, people can trade and compete freely with each other.

– Nu förstår jag - Now I understand

Ja

– Men vilka som kommer äga atmosfären hur kan man spekulera i det då? - But who will own the atmosphere - how can you speculate on that?

Jättebra fråga

Att äganderätter finns är ju en helt annan fråga än vem som har äganderätten till det The existence of property rights is a completely different issue from who owns it.

Och det är en fördelningsfråga And it is a distributional issue

Vem ska bestämma Who should decide

Och vem ska ta intäkterna And who will take the revenue

Säg att du inför en koldioxidskatt Say you introduce a carbon tax

Och du inför det i alla länder rakt av idealiskt And you introduce it in all countries straight away ideally

Den kommer då funka men men under tiden som den funkar kommer den generera massor av skatteintäkter It will then work, but while it works it will generate a lot of tax revenue.

Hur ska de använda, vem ska få dom?

Har du en politisk knäckfråga Do you have a key political question

Som jag tror är Which I believe is

Försummad Neglected

Man säger att det är svårt att enas om att införa en koldioxidskatt They say it is difficult to agree on a carbon tax.

för att det är förknippat med så stora kostnader. Ja men det är också förknippat med stora skatteintäkter because it is associated with such high costs. Yes, but it is also associated with high tax revenues.

Som det råder delade meningar om hur man ska använda dem As there are differences of opinion on how to use them

Och är det svårt att komma överens om det And if it is difficult to agree on it

Eller om någon är rädd att någon annan ska lägga fingrarna på dom skatteintäkterna Or if someone is afraid that someone else will get their hands on that tax revenue.

Då är det minst lika problematiskt politiskt att komma överens Then it is at least as problematic politically to reach an agreement.

Men det där är fördelningspolitik But that's distributional politics

Därmed inte sagt att det är ointressant men det är en annan sak än marknadsekonomi This is not to say that it is uninteresting, but it is different from a market economy.

Det är signaturen till min podd This is the signature of my podcast

Jag fick starta en podd för några månader sedan I got to start a podcast a few months ago.

Och då fick jag ännu en ursäkt att göra något jag tycker om nämligen att skriva en liten signatur-trudelutt And that gave me another excuse to do something I like to do, which is to write a little signature cheat sheet.

Så då gjorde jag den här So then I made this

– Vad heter podden? - What is the name of the podcast?

Den heter Bergh och Wernberg för att jag heter Bergh och han jag gör den med heter Wernbergh It's called Bergh and Wernberg because my name is Bergh and the guy I do it with is called Wernbergh.

Kanske kunde vi varit mer fantasifulla vad vet jag men å andra sidan det är informativ. Maybe we could have been more imaginative what do I know but on the other hand it is informative.

Det är han är jag som pratar om ekonomi och politik och teknik He is me talking about economics and politics and technology.