×

Nós usamos os cookies para ajudar a melhorar o LingQ. Ao visitar o site, você concorda com a nossa política de cookies.


image

BOOA, En introduktion till Geologi | Mats E. Eriksson

En introduktion till Geologi | Mats E. Eriksson

Jag heter Mats Eriksson

och jag är professor i paleontologi

Jag är intresserad av livets utveckling på jorden

Jag vill veta vad som hänt innan jag kom hit

Alltså hur hamnade vi människor här?

Välkommen hem till mig

Alltså jag

jag gillar ju kaffe väldigt mycket

Men!

Så fort det är kokt så måste det hällas på termos

för jag klarar inte av när det står ens några minuter i kaffekannan

Då får man den där äckliga brända smaken. Det vill vi inte ha!

Jag måste visa den här. Den här fantastiska bärnstensbiten med en innesluten trilobit

Och det är när man ser den här som jag tänker såhär:

Finns det någon som inte kan fascineras av paleontologi?

Jag kan ju inte tänka mig det

Ja men det här är ju faktiskt ett av favoritställena i huset

Det här lilla uterummet

Jag brukar komma ut här ibland när jag har tid efter jobbet och lägga mig en stund i soffan

Och liksom läsa i en gammal hederlig tryckt bok

Ja men det är nästan en högtidsstund

Och en annan sån grej som blivit enormt viktig för mig det är min meditation

Eller både egentligen meditation och yoga

Jag blev sjukskriven 2016 en längre tid

Då gick det in på riktigt. Så det känns för mig som att

man måste vara på ett visst ställe i livet eller en viss situation för att ta till sig

meditation och yoga. Kanske inte för alla men för mig var det så i alla fall.

Jorden har existerat i ungefär 4,6 miljarder år

Och det har funnits en herrans massa organismer här innan vi människor tog plats

Landskapet har inte sett likadant ut. Jorden har förändrats.

Hela kontinenter har faktiskt förändrats under jordens historia

Och det här kan vara väldigt svårt att förstå och sätta sig in i för oss människor

Men det är faktiskt ett faktum som vi som geologier

måste bemöta och jobba med varje dag

Och jag tycker det är så spännande för att genom att studera berglager, fossil och sediment

Så kan vi göra en tidsresa och försöka rekonstruera och förstå en tid som sedan länge är svunnen

Det gillar jag.

Gillar du det?

Det här kommer vara en föreläsning om geologi. Alltså läran om jorden och dess utvecklingshistoria

Jag kommer att beröra två saker som jag tycker är särskilt intressanta och som studenter

ofta brukar ha lite svårt för i början

Dels det här väldigt långa, djupa tidsperspektivet

Och så kommer jag även diskutera omvälvandet händelser i livet utveckling

Nämligen massutdöenden

Ett av de mest grundläggande begreppen vi har inom geologin det här tiden

Och särskilt då den djupa tiden, den riktigt långa historiska synen på tid

Och det här är ju ofta ett svindlande begrepp

för vi pratar om årmiljoner eller till och med årmiljarder

Och frågan är om vi som geologer egentligen kan ta till oss dom här

offentliga tidsrymderna bättre än någon annan, jag tror inte det.

Utan vi har egentligen bara lärt oss ett sätt att förhålla oss till det eller att arbeta med det

Och nu tänkte jag bara visa ett sätt hur man kan relatera till den här offentliga tidsrymden

Genom att kondensera jordens historia till ett enda kalenderår

Enligt det här sättet att se den

så motsvarar då jordens 4,6 miljarde år ett kalenderår alltså 365 dagar

Och det innebär i sin tur att en dag motsvarar 12,6 miljoner år

Efter att jorden bildades då

Så kommer faktiskt planeten att vara väldigt ogästvänlig

Med avsende på liv under flera månader

Det var inte för än någon gång i mars som vi först ser dom första livstecknen på jorden

i form av väldigt enkla fossil

Och det som är spännande tycker jag, det är att

flera månader framåt här så kommer livet på jorden att va väldigt småskaligt

Det kommer i princip att bestå av bakterier

Och det är inte för än vi kommer in i november månad

Vilket motsvarar Fanerozoikum i geologisk tid

Som vi helt plötsligt, till synes i alla fall

Får mycket fler livsformer, mycket större livsformer

Och den typ av organismer som vi kanske är mer bekanta med runt omkring oss än bakterier

Men hur är det då med oss människor? Jo!

Vi gör entré på planeten väldigt sent i jordens historia

Och det är faktiskt inte för än på nyårsafton ungefär 11:40

När det blir dags att rätta till blusen och slipsen och skåla in det nya året

Som homosapiens, vår egen art, gör entré på jorden

Vilket motsvarar ungefär 300 000 år sedan

Idag kan man säga att det är en självklarhet för alla geologer att jorden är 4,6 miljarder år

Men så har det ju verkligen inte varit genom historien

Ett problem vi ser historiskt sett det var att kyrkan var starkt kopplad till vetenskapen

Och dom som gick emot bibelns ord blev ofta mycket hårt ansatta

Därför var det länge en sanning att man med hjälp av bibeln kunde räkna ut hur gamma jorden var

och då får vi en ålder på ungefär 6000 år

Vilket ju är ganska mycket mindre än vi vet idag

Men det stora genombrottet för att förstå hur gammal jorden är det kom egentligen med upptäckten av

radioaktiviteten i slutet av 1800-talet

I och med att man upptäckte radioaktiviteten så förstod man också att ämnen kan finnas i olika varianter

kan vi kalla det eller isotoper

Och vissa av dom här instabila eller radioaktiva isotoperna

dom sönderfaller med en bestämd hastighet

Då pratar man om ett ämnes halveringstid

Och ett ämne som har väldigt lång halveringstid

Det är en variant av uran som heter Uran-238

Och den isotopen kommer med tiden att sönderfalla till en stabil isotop, nämligen Bly-206

Vi kan använda ett timglas för att försöka förstå det här

Om vi tittar på den här och vänder på den nu

och startar klockan

Så är det här moderisotopen Uran-238

Som, efter den har bildats, kommer att börja sönderfalla med en konstant hastighet

till dotterisotopen Bly206

Och det gör att vi kan helt enkelt beräkna

relationen mellan hur mycket bly eller uran av dom här isotoperna som finns

och få reda på tiden eller åldern av en bergart

Precis på det här sättet fungerar faktiskt Kol-14-metoden som

förmodligen folk känner till bättre

Men anledningen till att vi inte kan använde Kol-14 för att datera så gamla bergarter det är att

Kol-14 har en halveringstid på bara 5700 år

Medan Uran-238 som vi pratade om precis

Det har en halveringstid på 4,7 miljarder år

Jag tänker exempelvis på

det som ofta brukar betraktas som primitiva organismer

bakterier som har funnits oförändrade på jorden

i 3,5 miljarder år

medan vi bara funnits som en blinkning

Vi framställs ju ofta som skapelsens krona på något sätt

Men är vi verkligen skapelsens krona när vi funnits så kort tid?

Och jag tänker också på, är det då vi som är bäst anpassade för att klara av

stora förändringar i miljön?

Och det här leder mig in på nästa ämne som jag tänkte beröra, nämligen massutdöenden

Och det häftiga med dom i att inte nog med att dom har slagit ut stora delar av livet på jorden

Dom har också fungerat som en katalysator för livet

Jag är ju väldigt musikintresserad så

Framförallt är jag vinyl junkie

Här har jag dom som jag gillar mest eller som betyder mest för mig

A men jag har ju släppt, hittills är det tre skivor som handlar om forskning faktiskt

om urtida organismer

Den första skivan jag släppte, det här den här

Den handlar om en fossil som heter Kingnites Diamondi

som jag döpte efter King Diamond

Så det var roligt

Och här står knotan!

Okej, säg såhär

En djurpark eller ett zoo gör reklam för att dom har 1000 djur

Och dom här 1000 djuren dom fördelar sig på 100 olika arter

Och så säger vi nu att någonting gör att 95% av alla dom här dör ut

Då skulle vi ha kvar

50 individer fördelat på fem olika arter

Och det skulle jag då inte klassa något zoo som är värt varesig entréavgiften eller ett besök

Eller kanske snarare klassa som en större bondgård eller nått. Eller en...

Medelstor bondgård jag vet inte

Men det var faktiskt ungefär de här proportionerna som drabbade hela organismvärlden

eller livet på jorden

Vid vad man kan säga var Armageddon

Och Armageddon på jorden. 251 miljoner år sedan i slutet av permperioden

Och det häfta är att även om det här är det största massutdöende i jorden historia

Så är det varken det första eller det sista.

Om vi tittar på en tidsskala

över dom senaste

över dom senaste 0.5 miljarder åren, eller 540 (miljoner)

Så har vi då haft fem stycken massutdöenden

Dom kallas till och med "the big five" precis som afrikas trofédjur

INTERVJUARE: Vart kom däggdjuren in någonstans?

Ja det är ju här uppe

Det paradoxala med dom här massutdöendena

det är att dom är inte bara negativa för livet på jorden

utan dom har också fungerat som en katalysator av rang för nytt liv

Man kan verkligen säga att den enes död är den andres bröd

Vi ser det här i sedimenten efter varje massutdöende

Exempelvis efter den här stora massdöden i slutet av Perm som vi var inne på tidigare

Där ser vi både att dinosaurierna intar jordens arena

Och våra egna föregångare i form av däggdjur

Så däggdjuren var mestadels små, dom var nattaktiva

Trädlevande och så vidare, MEN!

I slutet av kritaperioden

För ungefär 66 miljoner år sedan

Då sker ju ett nytt massutdöende

Som tar kol på dinosaurierna, minus fåglarna som vi ju har idag

Och lämnar en mängd nya nischer öppna

Så vi ska faktiskt vara både tacksamma och glada över att dinosaurierna strök med

och för våra tidiga råttlika föregångare

annars kanske vi inte hade suttit här idag

Jag brukar tänka såhär också att det är inte bara vi som individer som spelar vårt

schackparti mot döden varje dag

och är medvetna om vår egen dödlighet

Utan alla arter är potentiellt utsatta för att dö ut

Utan det är snarare såhär att det finns inga arter som är

immuna mot utdöend

Utan olika arter kan bara vara olika långlivade

Och om man räknar på medellivslängden för en art exempelvis

Vilket är jättesvårt ska tilläggas

Så ligger den mellan kanske två och tio miljoner år

Det är till och med så att 99,9 % av alla arter som en gång har levat på jorden

är numera utdöda

Om vi avslutningsvis blickar framåt i tiden nu istället för historiskt

Är det för det första ingen högoddsare att tro att vi kommer att utsättas för fler massutdöenden

I jordens framtida historia

Och faktum är att många forskare idag anser att vi är inne i början av ett sjätte massutdöende

Som delvis är iduserat av oss själva

Men vi kan ju inte veta med säkerhet om vi befinner oss i ett sjätte massutdöende eller inte

Vad jag tänker på är att om vi tittar tillbaka i det fossila arkivet, så har vi ju facit

Vi vet precis vilka organismer som fanns före, under och efter ett massutdöende

Det kan vi inte se idag. Än i alla fall!

Men för mig spelar inte det här någon roll. Faktiskt.

Utan oavsett hur det ligger till och hur vi definierar det som händer idag

om det är ett eventuellt massutdöende eller inte

Så tycker jag att vi har all anledning att ta dom här signalerna vi ser i alla fall på största allvar

Och det är väldigt viktigt för mig när jag tittar tillbaka historiskt och försöker se

på ekosystemen och jag också förstår hur

känsliga dom är och hur miljöpåverkningar kan påverka dom

För vi är trots allt

en del av en ofantligt lång utvecklingshistoria

Och lite av det vi ser idag är ju faktiskt att vi människor styr om den utveckling

och delvis beteenden och dom ekosystem

Som har tagit miljoner och i vissa fall miljoner år att utvecklas

Och jag tycker inte att vi som människor

har en större rätt till

jorden och jordens resurser än någon annan livsform på den här planeten

Den är ju förfalskad

Det kan man ju se på flera olika sätt då men

Ett exempel är att den här trilobiten som finns här inne

Den tillhör ett släkte som fanns under Kambrium

Och det är alltså långt innan vi ens hade kådaproducerande träd på jorden

En introduktion till Geologi | Mats E. Eriksson Eine Einführung in die Geologie | Mats E. Eriksson Εισαγωγή στη Γεωλογία | Mats E. Eriksson An Introduction to Geology | Mats E. Eriksson Una introducción a la geología | Esteras E. Eriksson Une introduction à la géologie | Mats E. Eriksson Introduzione alla geologia | Mats E. Eriksson 地質学入門|マッツ・E・エリクソン 지질학 소개 | 매츠 E. 에릭슨 Een inleiding in de geologie | Mats E. Eriksson Wprowadzenie do geologii | Mats E. Eriksson Uma Introdução à Geologia | Mats E. Eriksson Введение в геологию | Матс Э. Эрикссон Jeolojiye Giriş | Mats E. Eriksson 地質學導論|馬茨·E·埃里克森

Jag heter Mats Eriksson Меня зовут Матс Эрикссон.

och jag är professor i paleontologi

Jag är intresserad av livets utveckling på jorden

Jag vill veta vad som hänt innan jag kom hit Ich will wissen, was passiert ist, bevor ich hierher kam

Alltså hur hamnade vi människor här?

Välkommen hem till mig

Alltså jag Manche

jag gillar ju kaffe väldigt mycket

Men!

Så fort det är kokt så måste det hällas på termos

för jag klarar inte av när det står ens några minuter i kaffekannan weil ich es nicht verkrafte, wenn auch nur ein paar minuten in der kaffeekanne bleiben

Då får man den där äckliga brända smaken. Det vill vi inte ha! Dann bekommt man diesen ekligen verbrannten Geschmack. Das wollen wir nicht!

Jag måste visa den här. Den här fantastiska bärnstensbiten med en innesluten trilobit Das muss ich zeigen. Dieses erstaunliche Stück Bernstein mit einem eingeschlossenen Trilobit

Och det är när man ser den här som jag tänker såhär: Und wenn du das siehst, denke ich so: And it's when you see this that I think like this:

Finns det någon som inte kan fascineras av paleontologi? Gibt es jemanden, den Paläontologie nicht faszinieren kann?

Jag kan ju inte tänka mig det

Ja men det här är ju faktiskt ett av favoritställena i huset

Det här lilla uterummet

Jag brukar komma ut här ibland när jag har tid efter jobbet och lägga mig en stund i soffan

Och liksom läsa i en gammal hederlig tryckt bok

Ja men det är nästan en högtidsstund

Och en annan sån grej som blivit enormt viktig för mig det är min meditation

Eller både egentligen meditation och yoga

Jag blev sjukskriven 2016 en längre tid Ich habe mich 2016 lange Zeit krankschreiben lassen

Då gick det in på riktigt. Så det känns för mig som att Dann ging es erst richtig los. Für mich fühlt es sich also an wie

man måste vara på ett visst ställe i livet eller en viss situation för att ta till sig Man muss sich an einem bestimmten Punkt im Leben oder in einer bestimmten Situation befinden, um etwas aufnehmen zu können.

meditation och yoga. Kanske inte för alla men för mig var det så i alla fall.

Jorden har existerat i ungefär 4,6 miljarder år

Och det har funnits en herrans massa organismer här innan vi människor tog plats

Landskapet har inte sett likadant ut. Jorden har förändrats.

Hela kontinenter har faktiskt förändrats under jordens historia

Och det här kan vara väldigt svårt att förstå och sätta sig in i för oss människor

Men det är faktiskt ett faktum som vi som geologier

måste bemöta och jobba med varje dag

Och jag tycker det är så spännande för att genom att studera berglager, fossil och sediment

Så kan vi göra en tidsresa och försöka rekonstruera och förstå en tid som sedan länge är svunnen

Det gillar jag.

Gillar du det?

Det här kommer vara en föreläsning om geologi. Alltså läran om jorden och dess utvecklingshistoria

Jag kommer att beröra två saker som jag tycker är särskilt intressanta och som studenter

ofta brukar ha lite svårt för i början

Dels det här väldigt långa, djupa tidsperspektivet

Och så kommer jag även diskutera omvälvandet händelser i livet utveckling And then I will also discuss major life events in development.

Nämligen massutdöenden

Ett av de mest grundläggande begreppen vi har inom geologin det här tiden

Och särskilt då den djupa tiden, den riktigt långa historiska synen på tid

Och det här är ju ofta ett svindlande begrepp

för vi pratar om årmiljoner eller till och med årmiljarder

Och frågan är om vi som geologer egentligen kan ta till oss dom här

offentliga tidsrymderna bättre än någon annan, jag tror inte det.

Utan vi har egentligen bara lärt oss ett sätt att förhålla oss till det eller att arbeta med det Daha ziyade, onunla ilişki kurmanın veya onunla çalışmanın tek bir yolunu öğrenmiş durumdayız.

Och nu tänkte jag bara visa ett sätt hur man kan relatera till den här offentliga tidsrymden

Genom att kondensera jordens historia till ett enda kalenderår

Enligt det här sättet att se den

så motsvarar då jordens 4,6 miljarde år ett kalenderår alltså 365 dagar

Och det innebär i sin tur att en dag motsvarar 12,6 miljoner år

Efter att jorden bildades då

Så kommer faktiskt planeten att vara väldigt ogästvänlig

Med avsende på liv under flera månader With a view to life for several months

Det var inte för än någon gång i mars som vi först ser dom första livstecknen på jorden

i form av väldigt enkla fossil

Och det som är spännande tycker jag, det är att

flera månader framåt här så kommer livet på jorden att va väldigt småskaligt

Det kommer i princip att bestå av bakterier

Och det är inte för än vi kommer in i november månad Ve Kasım ayına girmeden önce değil.

Vilket motsvarar Fanerozoikum i geologisk tid

Som vi helt plötsligt, till synes i alla fall

Får mycket fler livsformer, mycket större livsformer

Och den typ av organismer som vi kanske är mer bekanta med runt omkring oss än bakterier

Men hur är det då med oss människor? Jo!

Vi gör entré på planeten väldigt sent i jordens historia

Och det är faktiskt inte för än på nyårsafton ungefär 11:40

När det blir dags att rätta till blusen och slipsen och skåla in det nya året

Som homosapiens, vår egen art, gör entré på jorden

Vilket motsvarar ungefär 300 000 år sedan

Idag kan man säga att det är en självklarhet för alla geologer att jorden är 4,6 miljarder år

Men så har det ju verkligen inte varit genom historien

Ett problem vi ser historiskt sett det var att kyrkan var starkt kopplad till vetenskapen Tarihsel olarak gördüğümüz bir sorun, kilisenin bilimle güçlü bir şekilde bağlantılı olmasıydı.

Och dom som gick emot bibelns ord blev ofta mycket hårt ansatta Ve Kutsal Kitap'ın sözlerine karşı gelenler genellikle ağır cezalara çarptırılırdı.

Därför var det länge en sanning att man med hjälp av bibeln kunde räkna ut hur gamma jorden var

och då får vi en ålder på ungefär 6000 år

Vilket ju är ganska mycket mindre än vi vet idag Bu da bugün bildiğimizden çok daha az.

Men det stora genombrottet för att förstå hur gammal jorden är det kom egentligen med upptäckten av

radioaktiviteten i slutet av 1800-talet

I och med att man upptäckte radioaktiviteten så förstod man också att ämnen kan finnas i olika varianter

kan vi kalla det eller isotoper

Och vissa av dom här instabila eller radioaktiva isotoperna

dom sönderfaller med en bestämd hastighet

Då pratar man om ett ämnes halveringstid Bu, bir maddenin yarı ömrünü ifade eder

Och ett ämne som har väldigt lång halveringstid

Det är en variant av uran som heter Uran-238

Och den isotopen kommer med tiden att sönderfalla till en stabil isotop, nämligen Bly-206

Vi kan använda ett timglas för att försöka förstå det här Bunu anlamaya çalışmak için bir kum saati kullanabiliriz

Om vi tittar på den här och vänder på den nu

och startar klockan

Så är det här moderisotopen Uran-238

Som, efter den har bildats, kommer att börja sönderfalla med en konstant hastighet Bu da oluştuktan sonra sabit bir oranda bozunmaya başlayacaktır.

till dotterisotopen Bly206 Kurşun206 yavru izotopuna

Och det gör att vi kan helt enkelt beräkna Bu da bize basitçe şunu hesaplama imkanı verir

relationen mellan hur mycket bly eller uran av dom här isotoperna som finns Bu izotoplardan ne kadar kurşun veya uranyum bulunduğu arasındaki ilişki

och få reda på tiden eller åldern av en bergart ve bir taşın zamanını veya yaşını bulabilir.

Precis på det här sättet fungerar faktiskt Kol-14-metoden som Aslında, Kol-14 yöntemi tam olarak bu şekilde çalışır, çünkü

förmodligen folk känner till bättre muhtemelen insanlar daha iyi biliyordur

Men anledningen till att vi inte kan använde Kol-14 för att datera så gamla bergarter det är att Ancak bu kadar eski kayaları tarihlendirmek için Karbon-14 kullanamamamızın nedeni

Kol-14 har en halveringstid på bara 5700 år Karbon-14'ün yarı ömrü sadece 5700 yıldır.

Medan Uran-238 som vi pratade om precis Az önce bahsettiğimiz Uranyum-238 ise

Det har en halveringstid på 4,7 miljarder år Yarılanma ömrü 4,7 milyar yıldır.

Jag tänker exempelvis på

det som ofta brukar betraktas som primitiva organismer

bakterier som har funnits oförändrade på jorden

i 3,5 miljarder år

medan vi bara funnits som en blinkning

Vi framställs ju ofta som skapelsens krona på något sätt Bizler genellikle bir şekilde yaratılışın tacı olarak tasvir ediliriz.

Men är vi verkligen skapelsens krona när vi funnits så kort tid?

Och jag tänker också på, är det då vi som är bäst anpassade för att klara av

stora förändringar i miljön?

Och det här leder mig in på nästa ämne som jag tänkte beröra, nämligen massutdöenden

Och det häftiga med dom i att inte nog med att dom har slagit ut stora delar av livet på jorden

Dom har också fungerat som en katalysator för livet

Jag är ju väldigt musikintresserad så

Framförallt är jag vinyl junkie

Här har jag dom som jag gillar mest eller som betyder mest för mig

A men jag har ju släppt, hittills är det tre skivor som handlar om forskning faktiskt

om urtida organismer

Den första skivan jag släppte, det här den här

Den handlar om en fossil som heter Kingnites Diamondi

som jag döpte efter King Diamond

Så det var roligt

Och här står knotan! And here is the knob!

Okej, säg såhär

En djurpark eller ett zoo gör reklam för att dom har 1000 djur

Och dom här 1000 djuren dom fördelar sig på 100 olika arter

Och så säger vi nu att någonting gör att 95% av alla dom här dör ut

Då skulle vi ha kvar

50 individer fördelat på fem olika arter

Och det skulle jag då inte klassa något zoo som är värt varesig entréavgiften eller ett besök

Eller kanske snarare klassa som en större bondgård eller nått. Eller en...

Medelstor bondgård jag vet inte

Men det var faktiskt ungefär de här proportionerna som drabbade hela organismvärlden

eller livet på jorden

Vid vad man kan säga var Armageddon

Och Armageddon på jorden. 251 miljoner år sedan i slutet av permperioden

Och det häfta är att även om det här är det största massutdöende i jorden historia Ve asıl mesele şu ki, bu Dünya tarihindeki en büyük kitlesel yok oluş olsa da.

Så är det varken det första eller det sista.

Om vi tittar på en tidsskala

över dom senaste

över dom senaste 0.5 miljarder åren, eller 540 (miljoner)

Så har vi då haft fem stycken massutdöenden

Dom kallas till och med "the big five" precis som afrikas trofédjur

INTERVJUARE: Vart kom däggdjuren in någonstans?

Ja det är ju här uppe

Det paradoxala med dom här massutdöendena

det är att dom är inte bara negativa för livet på jorden

utan dom har också fungerat som en katalysator av rang för nytt liv

Man kan verkligen säga att den enes död är den andres bröd

Vi ser det här i sedimenten efter varje massutdöende

Exempelvis efter den här stora massdöden i slutet av Perm som vi var inne på tidigare

Där ser vi både att dinosaurierna intar jordens arena

Och våra egna föregångare i form av däggdjur

Så däggdjuren var mestadels små, dom var nattaktiva

Trädlevande och så vidare, MEN!

I slutet av kritaperioden

För ungefär 66 miljoner år sedan

Då sker ju ett nytt massutdöende

Som tar kol på dinosaurierna, minus fåglarna som vi ju har idag That takes care of the dinosaurs, minus the birds that we have today.

Och lämnar en mängd nya nischer öppna

Så vi ska faktiskt vara både tacksamma och glada över att dinosaurierna strök med

och för våra tidiga råttlika föregångare

annars kanske vi inte hade suttit här idag

Jag brukar tänka såhär också att det är inte bara vi som individer som spelar vårt

schackparti mot döden varje dag

och är medvetna om vår egen dödlighet

Utan alla arter är potentiellt utsatta för att dö ut

Utan det är snarare såhär att det finns inga arter som är

immuna mot utdöend

Utan olika arter kan bara vara olika långlivade

Och om man räknar på medellivslängden för en art exempelvis

Vilket är jättesvårt ska tilläggas

Så ligger den mellan kanske två och tio miljoner år

Det är till och med så att 99,9 % av alla arter som en gång har levat på jorden Aslında, bir zamanlar Dünya üzerinde yaşamış olan tüm türlerin yüzde 99,9'u hala hayatta.

är numera utdöda

Om vi avslutningsvis blickar framåt i tiden nu istället för historiskt

Är det för det första ingen högoddsare att tro att vi kommer att utsättas för fler massutdöenden

I jordens framtida historia

Och faktum är att många forskare idag anser att vi är inne i början av ett sjätte massutdöende

Som delvis är iduserat av oss själva

Men vi kan ju inte veta med säkerhet om vi befinner oss i ett sjätte massutdöende eller inte

Vad jag tänker på är att om vi tittar tillbaka i det fossila arkivet, så har vi ju facit What I'm thinking about is that if we look back in the fossil record, we have the facts.

Vi vet precis vilka organismer som fanns före, under och efter ett massutdöende

Det kan vi inte se idag. Än i alla fall!

Men för mig spelar inte det här någon roll. Faktiskt.

Utan oavsett hur det ligger till och hur vi definierar det som händer idag

om det är ett eventuellt massutdöende eller inte

Så tycker jag att vi har all anledning att ta dom här signalerna vi ser i alla fall på största allvar

Och det är väldigt viktigt för mig när jag tittar tillbaka historiskt och försöker se

på ekosystemen och jag också förstår hur

känsliga dom är och hur miljöpåverkningar kan påverka dom

För vi är trots allt

en del av en ofantligt lång utvecklingshistoria

Och lite av det vi ser idag är ju faktiskt att vi människor styr om den utveckling

och delvis beteenden och dom ekosystem

Som har tagit miljoner och i vissa fall miljoner år att utvecklas

Och jag tycker inte att vi som människor

har en större rätt till

jorden och jordens resurser än någon annan livsform på den här planeten

Den är ju förfalskad It is a forgery

Det kan man ju se på flera olika sätt då men

Ett exempel är att den här trilobiten som finns här inne

Den tillhör ett släkte som fanns under Kambrium

Och det är alltså långt innan vi ens hade kådaproducerande träd på jorden