×

Nous utilisons des cookies pour rendre LingQ meilleur. En visitant le site vous acceptez nos Politique des cookies.


image

politik och samhällskunskap, Politiska skiljelinjer: Fördelningspolitiken | SAMHÄLLSKUNSKAP FÖRKLARAD | Gymnasiet

Politiska skiljelinjer: Fördelningspolitiken | SAMHÄLLSKUNSKAP FÖRKLARAD | Gymnasiet

Om vi skulle slå på en politisk debatt-

-är chansen stor att de tjafsar om det här:

Världens högsta skatter.

-En orimlig skatt. -En sänkning av marginalskatterna.

-Det gäller rättvisa skatter. -Valet handlar också om annat.

Bakom skatt finns fördelningspolitik.

Här är striden mellan vänster och höger tydlig.

Hur ska pengarna fördelas? Vad är rättvist?

Vi ska prata om fördelning och hur debatten har sett ut.

-Kan nån säga skatt igen? -Skatt!

Tack. Då kör vi!

Människor har olika mycket pengar och äger olika mycket saker.

Fördelningspolitik handlar om att skapa ett mer jämlikt samhälle.

Centralt är just skatter. Det är de pengarna som fördelas-

-till exempel genom bidrag eller subventioner på sånt man kan behöva.

Alla partier vill ha fördelningspolitik.

Det är häftigt att betala skatt.

Men hur mycket som ska fördelas bråkar politikerna om-

-och har gjort i över 100 år.

På 1930-talet börjar det hända saker i svensk fördelningspolitik.

Sverige har länge varit ett väldigt ojämlikt samhälle.

Många har levt fattigt.

Många har lämnat landet för ett bättre liv på andra sidan Atlanten.

Ett vanligt jobb är att vara tjänstefolk till dem som har mer.

Det fanns två slags människor. Den ena trälade-

-och den andra levde på de trälandes arbete.

Många har kämpat för förändring.

Demonstrationer har ringlat med rop om social utjämning.

Skatt till rika och bidrag till fattiga.

1932 tar Sveriges socialdemokratiska arbetarparti makten.

De gör det efter förhandlingar med Bondeförbundet.

Socialdemokraternas idé om folkhemmet ska ersätta klassamhället.

-Folkhemmet, alltså? -Ja.

Nu ska Sverige bli mer jämlikt. Det kräver förändring och reformer.

Är vi snart färdiga med reformarbetet i landet?

Det finns alltid mycket att göra.

På 1940-talet kom ett världskrig i vägen-

-men Sverige kom ut som en vinnare.

Medan Europa är bombat, står landets industrier redo.

Nu tar det verkligen fart i Sverige.

BNP fördubblas, vi får mer semester, utökat barnbidrag, bättre bostäder-

-och för den lässugne kommer Astrid Lindgrens "Pippi Långstrump".

Socialdemokraterna ska bygga ett välfärdssamhälle för alla.

Pengar fördelas och skatten är hög.

Redan nu går nära hälften till skatt av vad en familj förtjänar-

-och i framtiden blir det mer.

Här finns en ideologisk skiljelinje.

Allmänna valmansförbundet, dagens Moderater, kritiserar skatterna-

-med att det är svårt att klara sig på sin lön.

De menar att höga skatter skapar ovilja att anstränga sig.

En central fråga är pensionerna.

Förhoppningsvis blir alla gamla. Hur ska vi då ha råd att leva?

Är det upp till var och en eller ska staten sköta inkomsten?

Det hamnar i fokus på 1950-talet. Det blir strid om pensionssystemet.

Av 30 svenskar är det bara 4 eller 5 som har sin pensionsfråga väl ordnad.

Folkpensionen gav lite att leva av.

Tjänstemännens fack förhandlade fram en extra tjänstepension.

För arbetarna fanns ingen sån.

Det ger en känsla av att ens arbete inte var lika mycket värt.

Det leder till folkomröstning om ATP - en allmän tjänstepension.

Det finns tre linjer - en för och två mot.

Linje ett drivs av Socialdemokraterna och Kommunisterna.

De föreslår att arbetsgivare ska bekosta pensionerna.

De två linjerna mot ATP drevs av de borgerliga partierna.

De tycker att allmän pension innebär tvingad fördelning-

-och en börda för företagen.

De ideologiska linjerna är tydliga. Välfärd ställs mot valfrihet.

Här ser vi en av Sveriges mest kända valaffischer.

"Gärna medalj, men först rejäl pension."

På svarsaffischen stod: "Mamma, det blir vi som får betala't."

När rösterna har räknats står linje ett som vinnare.

På 1960-talet blir ATP verklighet.

Socialdemokratins fördelningspolitik har brett stöd hos befolkningen.

Men det finns de som drömmer om nåt annat.

Många tjänar inte på att tjäna mer. Behöver det vara på det sättet?

Nej, vi vill ha ett annat samhälle än det socialistiska.

Under de här rekordåren är det tacksamt att leda landet.

Inkomstskillnaderna har sjunkit och vi har en utbyggd välfärd.

Sverige har kommit långt från klassamhället-

-och stor optimism råder.

I vissa val får Socialdemokraterna över 50 % av rösterna.

På 1970-talet börjar fler ifrågasätta de socialdemokratiska lösningarna.

Är de lika relevanta i ett mindre ojämlikt samhälle?

Den socialistiska ideologin bygger på fattigsamhället.

Ja, måste vi fortsätta fördela, nu när folk har mer från början?

Moderaternas Bohman vet var han står.

Det är inte nödvändigt att ha världens högsta skatter.

Vi har ett hopplöst skattesystem som gör det svårt att klara ekonomin.

De höga skatterna ifrågasätts till och med av Pippis mamma.

Att nåt är åt skogen är fullkomligt klart.

Astrid kommer ut med "Pomperipossa i Monismanien".

En saga om att det är bra med ett land där ingen är fattig-

-men som ifrågasätter skattesystemet.

Astrid och andra småföretagare kan behöva betala hög marginalskatt.

Det är hur hög skatt du betalar på en löneökning.

"Vet du om att i år är din marginalskatt 102 %?"

"Så många procent finns ju inte."

"Jo, i Monismanien fanns hur många procent som helst."

Finansministern svarar att sagan kombinerar litterär förmåga och...

Djup osakkunskap i skattepolitikens irrgångar.

Men det begär vi inte att Astrid Lindgren ska klara.

Men Astrid hade räknat rätt.

Hon riskerade att betala mer än 100 % i marginalskatt.

Även om felet rättades till, upplevdes skattetrycket som kvävande.

Får man stora inkomster, blir skatten betungande. Då måste man dra.

Det pratas om en ny emigration, när flera svenskar flyttar utomlands-

-som ABBA, Björn Borg och Ingemar Stenmark.

Jag får skatta för mycket, om jag ska bo i Sverige.

-Angriper du skattesystemet? -Nej, jag gör vad jag tycker är bäst.

Dessutom driver Socialdemokraterna ett förslag om löntagarfonder.

Det gillas inte av högerpartierna.

Arbetare ska få del av företagets vinst genom fonder som facket styr.

Det skapar inflytande och äganderätt inom företaget.

Men det ses som väldigt radikalt.

Det är socialism. Ett överförande av produktionskapital till allmänheten.

Är det socialism när kroppsarbetare får inflytande där de arbetar?

Det skapar engagemang. Det anordnas en antifondgala.

Det är farligt med löntagarfonder.

På Gärdet ordnas en anti-antifondgala.

Vi kör alltså till motfestivalen.

Inte alla ledande socialdemokrater tycker att fonderna är en bra idé.

Finansministern blir påkommen när han rimmar i Riksdagen:

"Löntagarfonder är ett jävla skit, men nu har vi baxat dem ända hit."

Socialdemokraterna baxar igenom en omarbetad version av fonderna.

Demonstrationer fyller gatorna.

På 1980-talet kan Sverige stoltsera med-

-att vara det land med minst inkomstskillnader.

Men är det alltid eftersträvansvärt?

Ska inte de som anstränger sig mer få mer?

Många börjar se hög skatt och välfärd som nåt mossigt.

Den här sloganen sätter fingret på tidsandan. "Satsa på dig själv."

I Sverige börjar det blåsa nya vindar.

Omvärlden sänker skatterna. Vi måste gå den vägen.

Men Socialdemokraterna försvarar sig.

Vi lovar inga skattesänkningar. Vi tar in de pengar som behövs.

På 1990-talet börjar arbetarpartiet att göra nåt åt skatterna.

Den största skattereformen nånsin.

Reformen är en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet.

Flertalet skatter sänks rejält, men är det tillräckligt?

-Vad är ett lämpligt skattetryck? -Ja, om jag det visste.

Men det vet Carl Bildt. Han har planerat en ny start för Sverige.

Ju förr Sverige slår in på en väg med sänkta skatter-

-med avreglering, med öppning mot Europa, desto bättre.

Det är en förutsättning för jobb, välfärd, trygghet och utveckling.

Så blir det. 1991 styr Bildt skutan och då ryker löntagarfonderna.

Dessutom införs skattesänkningar och privatiseringar-

-av den offentliga sektorn.

Sverige har gått in i en ny tid. Socialdemokraterna återtar makten-

-men låter förändringarna vara kvar.

Vi har sett fattiga människor fly på grund av för lite fördelning-

-och rika sticka för för hög fördelning.

Men när vi rör oss mot 2000-talet kan inte Sverige själv bestämma.

Sverige har gått med i EU-

-och enskilda länder har svårare att påverka sin fördelningspolitik.

Även om politiker bråkar, så ligger svenska politiker-

-jämfört med andra länder, nära varandra när det gäller fördelning.

Det är häftigt att betala skatt.

Nåt annat som är nytt är att pengarna kan prydas av Astrid Lindgren själv.


Politiska skiljelinjer: Fördelningspolitiken | SAMHÄLLSKUNSKAP FÖRKLARAD | Gymnasiet Politische Trennlinien: die Politik der Verteilung | SOCIAL SCIENCE EXPLAINED | Secondary Schools Political dividing lines: the politics of distribution | SOCIAL SCIENCE EXPLAINED | Secondary Schools

Om vi skulle slå på en politisk debatt- Eğer siyasi bir tartışma açacak olsaydık

-är chansen stor att de tjafsar om det här: -Bu konuda tartışmaları yüksek bir ihtimal:

Världens högsta skatter.

-En orimlig skatt. -En sänkning av marginalskatterna.

-Det gäller rättvisa skatter. -Valet handlar också om annat.

Bakom skatt finns fördelningspolitik.

Här är striden mellan vänster och höger tydlig.

Hur ska pengarna fördelas? Vad är rättvist?

Vi ska prata om fördelning och hur debatten har sett ut.

-Kan nån säga skatt igen? -Skatt!

Tack. Då kör vi!

Människor har olika mycket pengar och äger olika mycket saker.

Fördelningspolitik handlar om att skapa ett mer jämlikt samhälle.

Centralt är just skatter. Det är de pengarna som fördelas-

-till exempel genom bidrag eller subventioner på sånt man kan behöva. -İhtiyaç duyabileceğiniz şeyler için hibeler veya sübvansiyonlar gibi.

Alla partier vill ha fördelningspolitik.

Det är häftigt att betala skatt.

Men hur mycket som ska fördelas bråkar politikerna om-

-och har gjort i över 100 år.

På 1930-talet börjar det hända saker i svensk fördelningspolitik.

Sverige har länge varit ett väldigt ojämlikt samhälle.

Många har levt fattigt.

Många har lämnat landet för ett bättre liv på andra sidan Atlanten.

Ett vanligt jobb är att vara tjänstefolk till dem som har mer. Ortak bir iş, daha fazlasına sahip olanlara hizmetkâr olmaktır.

Det fanns två slags människor. Den ena trälade-

-och den andra levde på de trälandes arbete. -Diğeri ise marangozların emeğiyle geçiniyordu.

Många har kämpat för förändring.

Demonstrationer har ringlat med rop om social utjämning.

Skatt till rika och bidrag till fattiga.

1932 tar Sveriges socialdemokratiska arbetarparti makten.

De gör det efter förhandlingar med Bondeförbundet.

Socialdemokraternas idé om folkhemmet ska ersätta klassamhället.

-Folkhemmet, alltså? -Ja.

Nu ska Sverige bli mer jämlikt. Det kräver förändring och reformer.

Är vi snart färdiga med reformarbetet i landet?

Det finns alltid mycket att göra.

På 1940-talet kom ett världskrig i vägen-

-men Sverige kom ut som en vinnare.

Medan Europa är bombat, står landets industrier redo.

Nu tar det verkligen fart i Sverige.

BNP fördubblas, vi får mer semester, utökat barnbidrag, bättre bostäder-

-och för den lässugne kommer Astrid Lindgrens "Pippi Långstrump". -Ve okumayı sevenler için Astrid Lindgren'in 'Pippi Longstocking'i.

Socialdemokraterna ska bygga ett välfärdssamhälle för alla.

Pengar fördelas och skatten är hög.

Redan nu går nära hälften till skatt av vad en familj förtjänar- Halihazırda, bir ailenin kazancının neredeyse yarısı vergilere harcanmaktadır.

-och i framtiden blir det mer.

Här finns en ideologisk skiljelinje.

Allmänna valmansförbundet, dagens Moderater, kritiserar skatterna-

-med att det är svårt att klara sig på sin lön. -Maaşınızla hayatta kalmanın zor olduğunu.

De menar att höga skatter skapar ovilja att anstränga sig.

En central fråga är pensionerna.

Förhoppningsvis blir alla gamla. Hur ska vi då ha råd att leva?

Är det upp till var och en eller ska staten sköta inkomsten? Bu her bir bireye mi bağlı yoksa devlet mi gelir sağlamalı?

Det hamnar i fokus på 1950-talet. Det blir strid om pensionssystemet.

Av 30 svenskar är det bara 4 eller 5 som har sin pensionsfråga väl ordnad.

Folkpensionen gav lite att leva av.

Tjänstemännens fack förhandlade fram en extra tjänstepension. Kamu görevlileri sendikaları ek bir mesleki emeklilik maaşı için müzakerelerde bulunmuştur.

För arbetarna fanns ingen sån. İşçiler için böyle bir şey yoktu.

Det ger en känsla av att ens arbete inte var lika mycket värt.

Det leder till folkomröstning om ATP - en allmän tjänstepension.

Det finns tre linjer - en för och två mot.

Linje ett drivs av Socialdemokraterna och Kommunisterna.

De föreslår att arbetsgivare ska bekosta pensionerna.

De två linjerna mot ATP drevs av de borgerliga partierna.

De tycker att allmän pension innebär tvingad fördelning-

-och en börda för företagen.

De ideologiska linjerna är tydliga. Välfärd ställs mot valfrihet. İdeolojik çizgiler nettir. Refah ile seçim özgürlüğü karşı karşıya getirilmiştir.

Här ser vi en av Sveriges mest kända valaffischer.

"Gärna medalj, men först rejäl pension." "Bir madalya istiyorum, ama önce iyi bir emeklilik maaşı."

På svarsaffischen stod: "Mamma, det blir vi som får betala't." Cevap posteri şöyle dedi: "Anne, parasını biz ödeyeceğiz."

När rösterna har räknats står linje ett som vinnare. Oylar sayıldığında, birinci sıra kazanır.

På 1960-talet blir ATP verklighet.

Socialdemokratins fördelningspolitik har brett stöd hos befolkningen.

Men det finns de som drömmer om nåt annat. Ancak başka bir şeyin hayalini kuranlar da var.

Många tjänar inte på att tjäna mer. Behöver det vara på det sättet? Birçoğu daha fazla kazanmanın faydasını görmüyor. Bu şekilde olmak zorunda mı?

Nej, vi vill ha ett annat samhälle än det socialistiska.

Under de här rekordåren är det tacksamt att leda landet.

Inkomstskillnaderna har sjunkit och vi har en utbyggd välfärd.

Sverige har kommit långt från klassamhället-

-och stor optimism råder.

I vissa val får Socialdemokraterna över 50 % av rösterna.

På 1970-talet börjar fler ifrågasätta de socialdemokratiska lösningarna.

Är de lika relevanta i ett mindre ojämlikt samhälle? Daha az eşitsiz bir toplumda da aynı derecede geçerli midirler?

Den socialistiska ideologin bygger på fattigsamhället.

Ja, måste vi fortsätta fördela, nu när folk har mer från början?

Moderaternas Bohman vet var han står.

Det är inte nödvändigt att ha världens högsta skatter.

Vi har ett hopplöst skattesystem som gör det svårt att klara ekonomin.

De höga skatterna ifrågasätts till och med av Pippis mamma.

Att nåt är åt skogen är fullkomligt klart. Bir şeylerin yanlış gittiği çok açık.

Astrid kommer ut med "Pomperipossa i Monismanien". Astrid "Pomperipossa in Monismania" ile çıkıyor.

En saga om att det är bra med ett land där ingen är fattig- Kimsenin fakir olmadığı bir ülkenin nasıl iyi bir şey olduğunu anlatan bir hikaye.

-men som ifrågasätter skattesystemet.

Astrid och andra småföretagare kan behöva betala hög marginalskatt.

Det är hur hög skatt du betalar på en löneökning. Ücret artışında ödediğiniz vergi miktarıdır.

"Vet du om att i år är din marginalskatt 102 %?"

"Så många procent finns ju inte."

"Jo, i Monismanien fanns hur många procent som helst." "Monismania'da istediğiniz kadar yüzde vardı."

Finansministern svarar att sagan kombinerar litterär förmåga och... Maliye Bakanı, hikayenin edebi yetenek ve...

Djup osakkunskap i skattepolitikens irrgångar. Vergi politikasının değişkenliklerine son derece yabancı.

Men det begär vi inte att Astrid Lindgren ska klara. Ama Astrid Lindgren'den bunu yapmasını istemiyoruz.

Men Astrid hade räknat rätt.

Hon riskerade att betala mer än 100 % i marginalskatt.

Även om felet rättades till, upplevdes skattetrycket som kvävande. Hata düzeltilmiş olsa da, vergi yükü boğucu olarak algılanmıştır.

Får man stora inkomster, blir skatten betungande. Då måste man dra.

Det pratas om en ny emigration, när flera svenskar flyttar utomlands-

-som ABBA, Björn Borg och Ingemar Stenmark.

Jag får skatta för mycket, om jag ska bo i Sverige.

-Angriper du skattesystemet? -Nej, jag gör vad jag tycker är bäst.

Dessutom driver Socialdemokraterna ett förslag om löntagarfonder.

Det gillas inte av högerpartierna.

Arbetare ska få del av företagets vinst genom fonder som facket styr.

Det skapar inflytande och äganderätt inom företaget.

Men det ses som väldigt radikalt.

Det är socialism. Ett överförande av produktionskapital till allmänheten.

Är det socialism när kroppsarbetare får inflytande där de arbetar?

Det skapar engagemang. Det anordnas en antifondgala.

Det är farligt med löntagarfonder.

På Gärdet ordnas en anti-antifondgala.

Vi kör alltså till motfestivalen.

Inte alla ledande socialdemokrater tycker att fonderna är en bra idé.

Finansministern blir påkommen när han rimmar i Riksdagen:

"Löntagarfonder är ett jävla skit, men nu har vi baxat dem ända hit." "Çalışan fonları boktan bir şey ama şimdi onları buraya kadar getirdik."

Socialdemokraterna baxar igenom en omarbetad version av fonderna.

Demonstrationer fyller gatorna.

På 1980-talet kan Sverige stoltsera med-

-att vara det land med minst inkomstskillnader.

Men är det alltid eftersträvansvärt?

Ska inte de som anstränger sig mer få mer? Daha çok çabalayanların daha fazlasını alması gerekmez mi?

Många börjar se hög skatt och välfärd som nåt mossigt.

Den här sloganen sätter fingret på tidsandan. "Satsa på dig själv." Bu slogan zamanın ruhunu yakalıyor. "Kendinize yatırım yapın."

I Sverige börjar det blåsa nya vindar.

Omvärlden sänker skatterna. Vi måste gå den vägen.

Men Socialdemokraterna försvarar sig.

Vi lovar inga skattesänkningar. Vi tar in de pengar som behövs.

På 1990-talet börjar arbetarpartiet att göra nåt åt skatterna.

Den största skattereformen nånsin.

Reformen är en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet.

Flertalet skatter sänks rejält, men är det tillräckligt?

-Vad är ett lämpligt skattetryck? -Ja, om jag det visste.

Men det vet Carl Bildt. Han har planerat en ny start för Sverige.

Ju förr Sverige slår in på en väg med sänkta skatter-

-med avreglering, med öppning mot Europa, desto bättre.

Det är en förutsättning för jobb, välfärd, trygghet och utveckling.

Så blir det. 1991 styr Bildt skutan och då ryker löntagarfonderna. Ve öyle de oldu. 1991 yılında Bildt geminin dümenine geçer ve çalışan fonları iptal edilir.

Dessutom införs skattesänkningar och privatiseringar-

-av den offentliga sektorn.

Sverige har gått in i en ny tid. Socialdemokraterna återtar makten-

-men låter förändringarna vara kvar.

Vi har sett fattiga människor fly på grund av för lite fördelning-

-och rika sticka för för hög fördelning.

Men när vi rör oss mot 2000-talet kan inte Sverige själv bestämma. Ancak 21. yüzyıla girerken İsveç kendi başına karar veremez.

Sverige har gått med i EU-

-och enskilda länder har svårare att påverka sin fördelningspolitik. -Ve tek tek ülkeler, dağıtım politikalarını daha az etkileyebilmektedir.

Även om politiker bråkar, så ligger svenska politiker-

-jämfört med andra länder, nära varandra när det gäller fördelning. -Diğer ülkelerle karşılaştırıldığında, dağılım açısından birbirine yakın.

Det är häftigt att betala skatt.

Nåt annat som är nytt är att pengarna kan prydas av Astrid Lindgren själv.