×

Nous utilisons des cookies pour rendre LingQ meilleur. En visitant le site vous acceptez nos Politique des cookies.


image

religion, Judendomen förklarad | RELIGIONSKUNSKAP | Gymnasienivå

Judendomen förklarad | RELIGIONSKUNSKAP | Gymnasienivå

Judendom är den första av de tre abrahamitiska religionerna-

-som kristendom och islam har gemensamma rötter med.

Men med sina 15 miljoner utövare är den absolut minst av de tre.

Utövarna är dessutom spridda över jordens yta.

Men trots det är judarna ett folk-

-sammanknutna genom sin historia, sin tradition och sina rötter.

Judendom är speciell i att den är en religion och en etnisk grupp.

Man kan konvertera ut från religionen-

-men man kan inte konvertera bort från etniciteten.

Vad utmärker den judiska religionen? Vad tror man på?

Och hur har den utvecklats genom årtusendena?

Vi börjar med en sammanfattning.

Judendom är den äldsta av de tre abrahamitiska religionerna.

Både kristendom och islam har sina rötter i judendomen.

Gudsbild: En gud som det judiska folket har slutit förbund med.

Judar säger inte "Gud", men nämns i skrift så här.

-och uttalas som "Jahve" eller tidigare "Jehova".

Profet: Inom judendomen väntar man på Messias.

Moses har tagit emot Guds bud.

Heliga skrifter: Tanach, den hebreiska bibeln-

-med Torah, som motsvarar Bibelns fem Moseböcker.

Moses återfinns också i Koranen.

Tanach kompletteras av Talmud som kallas "den muntliga Torah".

Levnadsregler och ritualer: I Tanach och Talmud finns levnadsregler-

-om vad man bör och inte bör göra, som vissa judar följer.

Det finns bud kring vad man får äta. Till exempel ska man inte äta fläsk.

Ett annat bud är att pojkar ska omskäras åtta dagar efter födseln.

Det ses som ett tecken på Abrahams förbund med Gud.

Högtider: Sabbaten är viktig för judarna.

De största högtiderna är den judiska påsken, pesach-

-och försoningsdagen, yom kippur.

Eskatologin, vad händer när allt tar slut?

Judendomen ger inget tydligt svar. I stället ligger fokus på livet.

Men många tror att ett andligt tillstånd av lugn och fred tar vid.

Man väntar också på att Messias ska komma och skapa evig fred på jorden.

Men hur började allt?

Låt oss resa tillbaka till staden Ur för 4 000 år sen.

Här tror människor på en massa olika gudar.

Lokala gudar, fruktbarhetsgudar, familjegudar och...gud vet vad.

Här ser ni en central gestalt för de abrahamitiska religionerna. Abraham.

Enligt berättelsen bor han i Ur och får ett erbjudande från en gud.

Abraham får ett budskap från Gud att bege sig till ett annat land-

-och där ska hans folk bli ett stort folk.

Abraham bryter med alla andra gudar och lovar trohet till sin enda gud.

Sen beger han sig till det land som Gud pekat ut.

Kanaans land, dagens Israel och Palestina.

Här börjar den judiska historien-

-och man tänker att Gud liksom ingår i Abrahams familj.

Men det blir hungersnöd, så man flyttar till Egypten.

Och i Egypten börjar man glömma bort löftet om att ha en enda gud.

De tillber guldkalvar och hedniska gudar, så Gud ger dem ett straff.

De blir slavar till Egyptens farao.

Det leder till att en av judendomens mest centrala figurer gör entré.

Moses. Han får i uppdrag av Gud att hämta hem folket från Egypten-

-tillbaka till Kanaans land där de ska vara.

Det blir en vandring som tar 40 år. Återtåget kallas för exodus.

Exodusberättelsen är en levande tradition inom judendomen.

Man berättar den varje år i samband med pesach-

-när man har en särskild bok som man läser ur.

Under vandringen inträffar en viktig händelse i den judiska historien.

Moses vandrar upp på Sinai berg och möter Gud.

Och här tar han emot stentavlorna med Guds bud.

Väl hemma i Kanaans land bestämmer Salomo, som har blivit kung-

-att de ska bygga ett tempel. Där ska det viktigaste förvaras:

Stentavlorna som man fick av Gud.

Salomos tempel är en mycket viktig byggnad.

Det byggdes i Jerusalem och det innersta rummet var det heligaste.

Där förvarades en kista med stentavlorna-

-som Moses skulle ha fått på Sinai.

Här lever judarna i fred. Men den friden varar inte för evigt.

Efter 400 år kom babylonierna till Jerusalem-

-och krossade landet, skövlade staden Jerusalem och brände ner templet.

Stentavlorna försvann. Man vet inte vart de tog vägen.

Många judar förs till Babylonien i fångenskap eller exil.

Hur gör man när templet är förstört och man lever i landsflykt?

För det första måste man lära sig att vara jude utan ett tempel.

Templet hade ju varit centrum för religionen.

Nu börjar man skriva ner de muntliga traditionerna-

-i det som blir Tanach, även kallad för "den hebreiska bibeln".

När det babyloniska riket faller kan man återvända och bygga upp templet.

Nu ska väl ändå Guds utvalda folk få lugn och ro?

Men nej. Historien upprepar sig.

Nu invaderar romarna Jerusalem och templet rivs igen.

Nu sprids judarna ännu längre bort.

Vissa i den orientaliska världen, vissa i Nordafrika, andra i Europa.

Det kallas för diasporan, grekiska för "förskingring".

Då hamnar man igen i situationen med hur man är jude utan ett tempel.

Dessutom utan att kunna återuppbygga templet inom överskådlig tid.

De började samla texter om hur olika rabbiner tolkade saker och ting.

Man samlade det i textsamlingar som man kallar för Talmud.

När det andra templet förstörts-

-sammanställs den andra viktiga textsamlingen. Talmud.

Tanach och Talmud är två olika böcker.

Båda två är oerhört viktiga.

Tanach motsvarar den hebreiska bibeln.

Man pratar om den hebreiska bibeln och den kristna bibeln.

Det är två olika böcker.

Men den kristna bibeln delar en del av den hebreiska bibeln.

Det är spännande, men svårt att veta hur det ska tillämpas i vardagen.

Talmud är det som har blivit formgivande för dagens judendom.

Det är ingen lagbok, utan Talmud ska lära dig att tänka.

I världen där judarna sprids efter att templet rivits-

-har två nya religioner med rötterna i deras vuxit sig stora:

Kristendom och islam. Medan judendom förs vidare via arv-

-växer dessa aktivt och tar över hela regioner.

Under medeltiden lever judar i både kristna och muslimska länder.

Judarna behandlas olika men ofta illa i de områden där de bosatt sig.

Ofta får de inte äga jord eller ha hantverksyrken-

-men däremot låna ut pengar och arbeta med ädelstenar.

Det är nu många antisemitiska föreställningar växer fram.

Det att de har levt i olika länder-

-har gett dem en ständig känsla av att vara hotade.

De kände sig aldrig riktigt trygga.

Så den första av de abrahamitiska religionerna har hamnat i minoritet.

Abrahams släktingar är spridda över världen och behandlas ofta illa.

Men nu händer det saker, både i världen och judendomen:

Upplysningen, med idéer om mänskliga rättigheter och religionsfrihet.

Just det som judarna länge saknat.

Judarna får samhälleliga rättigheter som de inte har haft tidigare.

Man får rätt att rösta i allmänna val-

-man får rätt att ha olika yrken och att studera på universitetet.

Nu börjar de judiska rörelserna vi ser i dag ta form.

Moses Mendelssohn är en förgrunds- gestalt i den judiska upplysningen.

Han förespråkar öppenhet och modernisering inom religionen.

Han menar att judendomen är särskilt lämplig för att moderniseras.

Han menar att judendomen i grunden är förnuftig.

Det leder till reformjudendom-

-en stor rörelse som präglar judendomen än i dag.

Man kunde hålla gudstjänster på det lokala språket-

-och uppmana medlemmar att integrera sig i lokalsamhället.

Men även liva upp med orglar.

Som motreaktion föds en ny rörelse inom judendomen...

...som tycker att reformjudendomen går för långt-

-och kastar ut mycket av kärnan, som till exempel det hebreiska språket.

Rörelsen kallas för den ortodoxa.

Ortodox betyder ursprunglig. De håller hårdast på bud och seder.

De mest bokstavstrogna kallas ultraortodoxa.

Slutligen finns den konservativa rörelsen.

Den konservativa judendomen försöker positionera sig mitt emellan.

Man försöker nå en väl avvägd mellanposition-

-och behålla det som är värdefullt.

De vill bevara det de tycker är värdefullt i den judiska identiteten-

-som att hålla gudstjänst på hebreiska och äta kosher.

Men de är inte så strikta i sin tolkning av judisk lag-

-och även kvinnor kan bli rabbiner.

1800-talet när riktningarna växer fram är en motsägelsefull tid.

Det finns gott om tankar som underlättar förändring-

-och att utöva religion på sitt eget sätt-

-präglas också århundradet av antisemitism och hat mot judar.

En antisemitism som senare kommer att resultera i Förintelsen.

Förintelsen har påverkat judendomen på ett genomgripande sätt-

-oavsett om man är berörd eller inte.

Alla judar i hela världen har fått känslan av:

"Oj, det här kunde faktiskt hända. Och det kan kanske hända igen."

Det sätter nytt ljus på relationen till Gud, som länge prövat sitt folk.

Frågan om tron på och relationen till Gud-

-skiljer judendomen från andra religioner.

Judar kan ibland tycka att kristna är helt besatta av vad man tror på.

Det är inte så viktigt i judendomen. Det viktiga är hur man lever.

Både vilka etiska regler och judiska praktiker man lever efter.

Jag får väldigt ofta frågan:

"Kan man vara jude utan att tro på Gud?"

Det funkar utmärkt. Att vara kristen utan att tro på Gud funkar inte.

Men för en jude fungerar det. Det vi framhäver är mitzvot.

Att man ska leva enligt vissa bud och de omfattar hela livet.

Att bevara traditioner och minnas sin historia är centralt i judendomen-

-som inte missionerar aktivt för att bli större.

Judendomen är mission bara genom att existera.

De har fått uppdraget av Gud att vara Guds profetfolk-

-och bara genom att finnas kvar är de en sorts förkunnelse.

Även om flertalet av dagens judar antingen bor i Israel eller i USA-

-fortsätter många att leva i minoritet världen över.

Men en plats har varit central genom historien för det utspridda folket.

Jerusalem har alltid haft en central ställning.

Man vänder sig mot Jerusalem när man ber-

-man riktar graven mot Jerusalem när man blir begravd-

-man ska helst nån gång besöka Jerusalem-

-och i pesachhögtidens firande-

-avslutar man alltid med att säga "Nästa år i Jerusalem".

Där står templet. Även om det i dag är förstört-

-så finns ju den västra muren kvar.

Det är det närmaste vi kan komma templet.

Judendomen är för oss ett sätt att leva.

Ett sätt att bemöta vårt liv och vår vardag. Att hitta mening med livet.

Svensktextning: Stina Hedin Iyuno-SDI Group för UR


Judendomen förklarad | RELIGIONSKUNSKAP | Gymnasienivå Judentum erklärt | RELIGIONSBILDUNG | Sekundarstufe Επεξήγηση του Ιουδαϊσμού | ΘΡΗΣΚΕΥΤΙΚΗ ΕΚΠΑΙΔΕΥΣΗ | Δευτεροβάθμια εκπαίδευση Judaism explained | RELIGION EDUCATION | Secondary school level L'ebraismo spiegato | EDUCAZIONE ALLA RELIGIONE | Scuola secondaria di primo grado ユダヤ教解説|宗教教育|中学生レベル Uitleg over jodendom | RELIGIE-ONDERWIJS | Middelbare school Judaísmo explicado | RELIGIÃO EDUCAÇÃO | Nível do ensino secundário Yahudilik Açıklaması | DİN EĞİTİMİ | Ortaokul Seviyesi

Judendom är den första av de tre abrahamitiska religionerna-

-som kristendom och islam har gemensamma rötter med.

Men med sina 15 miljoner utövare är den absolut minst av de tre.

Utövarna är dessutom spridda över jordens yta.

Men trots det är judarna ett folk-

-sammanknutna genom sin historia, sin tradition och sina rötter.

Judendom är speciell i att den är en religion och en etnisk grupp.

Man kan konvertera ut från religionen-

-men man kan inte konvertera bort från etniciteten.

Vad utmärker den judiska religionen? Vad tror man på?

Och hur har den utvecklats genom årtusendena?

Vi börjar med en sammanfattning.

Judendom är den äldsta av de tre abrahamitiska religionerna.

Både kristendom och islam har sina rötter i judendomen.

Gudsbild: En gud som det judiska folket har slutit förbund med. Tanrı imgesi: Yahudi halkının kendisiyle antlaşma yaptığı bir tanrı.

Judar säger inte "Gud", men nämns i skrift så här.

-och uttalas som "Jahve" eller tidigare "Jehova".

Profet: Inom judendomen väntar man på Messias. Peygamber: Yahudilikte insanlar Mesih'i beklerler.

Moses har tagit emot Guds bud.

Heliga skrifter: Tanach, den hebreiska bibeln-

-med Torah, som motsvarar Bibelns fem Moseböcker.

Moses återfinns också i Koranen.

Tanach kompletteras av Talmud som kallas "den muntliga Torah".

Levnadsregler och ritualer: I Tanach och Talmud finns levnadsregler-

-om vad man bör och inte bör göra, som vissa judar följer.

Det finns bud kring vad man får äta. Till exempel ska man inte äta fläsk.

Ett annat bud är att pojkar ska omskäras åtta dagar efter födseln.

Det ses som ett tecken på Abrahams förbund med Gud.

Högtider: Sabbaten är viktig för judarna.

De största högtiderna är den judiska påsken, pesach-

-och försoningsdagen, yom kippur.

Eskatologin, vad händer när allt tar slut?

Judendomen ger inget tydligt svar. I stället ligger fokus på livet.

Men många tror att ett andligt tillstånd av lugn och fred tar vid. Ancak pek çok kişi ruhani bir sakinlik ve huzur halinin hakim olduğuna inanır.

Man väntar också på att Messias ska komma och skapa evig fred på jorden.

Men hur började allt?

Låt oss resa tillbaka till staden Ur för 4 000 år sen.

Här tror människor på en massa olika gudar.

Lokala gudar, fruktbarhetsgudar, familjegudar och...gud vet vad.

Här ser ni en central gestalt för de abrahamitiska religionerna. Abraham.

Enligt berättelsen bor han i Ur och får ett erbjudande från en gud.

Abraham får ett budskap från Gud att bege sig till ett annat land-

-och där ska hans folk bli ett stort folk.

Abraham bryter med alla andra gudar och lovar trohet till sin enda gud. İbrahim diğer tüm tanrılardan kopar ve tek tanrısına bağlılık yemini eder.

Sen beger han sig till det land som Gud pekat ut.

Kanaans land, dagens Israel och Palestina.

Här börjar den judiska historien-

-och man tänker att Gud liksom ingår i Abrahams familj. -Ve siz Tanrı'nın İbrahim'in ailesinin bir parçası olduğunu düşünüyorsunuz.

Men det blir hungersnöd, så man flyttar till Egypten.

Och i Egypten börjar man glömma bort löftet om att ha en enda gud.

De tillber guldkalvar och hedniska gudar, så Gud ger dem ett straff.

De blir slavar till Egyptens farao.

Det leder till att en av judendomens mest centrala figurer gör entré.

Moses. Han får i uppdrag av Gud att hämta hem folket från Egypten-

-tillbaka till Kanaans land där de ska vara.

Det blir en vandring som tar 40 år. Återtåget kallas för exodus.

Exodusberättelsen är en levande tradition inom judendomen.

Man berättar den varje år i samband med pesach-

-när man har en särskild bok som man läser ur.

Under vandringen inträffar en viktig händelse i den judiska historien.

Moses vandrar upp på Sinai berg och möter Gud.

Och här tar han emot stentavlorna med Guds bud.

Väl hemma i Kanaans land bestämmer Salomo, som har blivit kung-

-att de ska bygga ett tempel. Där ska det viktigaste förvaras:

Stentavlorna som man fick av Gud.

Salomos tempel är en mycket viktig byggnad.

Det byggdes i Jerusalem och det innersta rummet var det heligaste.

Där förvarades en kista med stentavlorna-

-som Moses skulle ha fått på Sinai.

Här lever judarna i fred. Men den friden varar inte för evigt.

Efter 400 år kom babylonierna till Jerusalem-

-och krossade landet, skövlade staden Jerusalem och brände ner templet.

Stentavlorna försvann. Man vet inte vart de tog vägen.

Många judar förs till Babylonien i fångenskap eller exil.

Hur gör man när templet är förstört och man lever i landsflykt?

För det första måste man lära sig att vara jude utan ett tempel.

Templet hade ju varit centrum för religionen.

Nu börjar man skriva ner de muntliga traditionerna-

-i det som blir Tanach, även kallad för "den hebreiska bibeln".

När det babyloniska riket faller kan man återvända och bygga upp templet.

Nu ska väl ändå Guds utvalda folk få lugn och ro?

Men nej. Historien upprepar sig.

Nu invaderar romarna Jerusalem och templet rivs igen.

Nu sprids judarna ännu längre bort.

Vissa i den orientaliska världen, vissa i Nordafrika, andra i Europa.

Det kallas för diasporan, grekiska för "förskingring".

Då hamnar man igen i situationen med hur man är jude utan ett tempel.

Dessutom utan att kunna återuppbygga templet inom överskådlig tid. Üstelik öngörülebilir bir gelecekte tapınağı yeniden inşa etmek mümkün olmayacaktı.

De började samla texter om hur olika rabbiner tolkade saker och ting.

Man samlade det i textsamlingar som man kallar för Talmud.

När det andra templet förstörts-

-sammanställs den andra viktiga textsamlingen. Talmud.

Tanach och Talmud är två olika böcker.

Båda två är oerhört viktiga.

Tanach motsvarar den hebreiska bibeln.

Man pratar om den hebreiska bibeln och den kristna bibeln.

Det är två olika böcker.

Men den kristna bibeln delar en del av den hebreiska bibeln.

Det är spännande, men svårt att veta hur det ska tillämpas i vardagen.

Talmud är det som har blivit formgivande för dagens judendom.

Det är ingen lagbok, utan Talmud ska lära dig att tänka.

I världen där judarna sprids efter att templet rivits-

-har två nya religioner med rötterna i deras vuxit sig stora: -Kökleri onlarınkine dayanan iki yeni din ortaya çıktı:

Kristendom och islam. Medan judendom förs vidare via arv-

-växer dessa aktivt och tar över hela regioner.

Under medeltiden lever judar i både kristna och muslimska länder.

Judarna behandlas olika men ofta illa i de områden där de bosatt sig.

Ofta får de inte äga jord eller ha hantverksyrken-

-men däremot låna ut pengar och arbeta med ädelstenar.

Det är nu många antisemitiska föreställningar växer fram.

Det att de har levt i olika länder-

-har gett dem en ständig känsla av att vara hotade.

De kände sig aldrig riktigt trygga.

Så den första av de abrahamitiska religionerna har hamnat i minoritet.

Abrahams släktingar är spridda över världen och behandlas ofta illa.

Men nu händer det saker, både i världen och judendomen:

Upplysningen, med idéer om mänskliga rättigheter och religionsfrihet.

Just det som judarna länge saknat. Tam da Yahudilerin uzun zamandır eksikliğini duyduğu şey.

Judarna får samhälleliga rättigheter som de inte har haft tidigare.

Man får rätt att rösta i allmänna val-

-man får rätt att ha olika yrken och att studera på universitetet.

Nu börjar de judiska rörelserna vi ser i dag ta form. Şimdi bugün gördüğümüz Yahudi hareketleri şekillenmeye başlıyor.

Moses Mendelssohn är en förgrunds- gestalt i den judiska upplysningen.

Han förespråkar öppenhet och modernisering inom religionen.

Han menar att judendomen är särskilt lämplig för att moderniseras.

Han menar att judendomen i grunden är förnuftig.

Det leder till reformjudendom-

-en stor rörelse som präglar judendomen än i dag.

Man kunde hålla gudstjänster på det lokala språket-

-och uppmana medlemmar att integrera sig i lokalsamhället.

Men även liva upp med orglar. Ama aynı zamanda organlarla da canlanır.

Som motreaktion föds en ny rörelse inom judendomen...

...som tycker att reformjudendomen går för långt-

-och kastar ut mycket av kärnan, som till exempel det hebreiska språket. -Ve İbrani dili gibi öze dair pek çok şeyi bir kenara atar.

Rörelsen kallas för den ortodoxa.

Ortodox betyder ursprunglig. De håller hårdast på bud och seder.

De mest bokstavstrogna kallas ultraortodoxa.

Slutligen finns den konservativa rörelsen.

Den konservativa judendomen försöker positionera sig mitt emellan.

Man försöker nå en väl avvägd mellanposition-

-och behålla det som är värdefullt.

De vill bevara det de tycker är värdefullt i den judiska identiteten-

-som att hålla gudstjänst på hebreiska och äta kosher.

Men de är inte så strikta i sin tolkning av judisk lag-

-och även kvinnor kan bli rabbiner.

1800-talet när riktningarna växer fram är en motsägelsefull tid. 19. yüzyıl, yönlerin ortaya çıkması açısından çelişkili bir dönemdir.

Det finns gott om tankar som underlättar förändring-

-och att utöva religion på sitt eget sätt-

-präglas också århundradet av antisemitism och hat mot judar.

En antisemitism som senare kommer att resultera i Förintelsen.

Förintelsen har påverkat judendomen på ett genomgripande sätt-

-oavsett om man är berörd eller inte.

Alla judar i hela världen har fått känslan av:

"Oj, det här kunde faktiskt hända. Och det kan kanske hända igen."

Det sätter nytt ljus på relationen till Gud, som länge prövat sitt folk. Uzun zamandır halkını sınayan Tanrı'yla olan ilişkimize yeni bir ışık tutar.

Frågan om tron på och relationen till Gud-

-skiljer judendomen från andra religioner.

Judar kan ibland tycka att kristna är helt besatta av vad man tror på.

Det är inte så viktigt i judendomen. Det viktiga är hur man lever.

Både vilka etiska regler och judiska praktiker man lever efter.

Jag får väldigt ofta frågan:

"Kan man vara jude utan att tro på Gud?"

Det funkar utmärkt. Att vara kristen utan att tro på Gud funkar inte.

Men för en jude fungerar det. Det vi framhäver är mitzvot.

Att man ska leva enligt vissa bud och de omfattar hela livet.

Att bevara traditioner och minnas sin historia är centralt i judendomen-

-som inte missionerar aktivt för att bli större.

Judendomen är mission bara genom att existera.

De har fått uppdraget av Gud att vara Guds profetfolk-

-och bara genom att finnas kvar är de en sorts förkunnelse. -Ve sadece var olmalarıyla bile bir tür bildiridirler.

Även om flertalet av dagens judar antingen bor i Israel eller i USA-

-fortsätter många att leva i minoritet världen över.

Men en plats har varit central genom historien för det utspridda folket.

Jerusalem har alltid haft en central ställning.

Man vänder sig mot Jerusalem när man ber-

-man riktar graven mot Jerusalem när man blir begravd-

-man ska helst nån gång besöka Jerusalem-

-och i pesachhögtidens firande-

-avslutar man alltid med att säga "Nästa år i Jerusalem".

Där står templet. Även om det i dag är förstört-

-så finns ju den västra muren kvar.

Det är det närmaste vi kan komma templet.

Judendomen är för oss ett sätt att leva.

Ett sätt att bemöta vårt liv och vår vardag. Att hitta mening med livet.

Svensktextning: Stina Hedin Iyuno-SDI Group för UR