Nationella minoritetsspråken | SVENSKA | Gymnasienivå
Om du under en vanlig dag lyssnar omkring dig i affären eller i skolan-
-kommer du med all säkerhet höra flera språk.
Det pratas många språk i Sverige. Runt 200.
Av de över 200 språken-
-är bara fem erkända nationella minoritetsspråk, med en laglig rätt.
Hur blev det så? Och vad innebär det att tillhöra en nationell minoritet-
-och att tala ett nationellt minoritetsspråk? Det ska vi förklara.
Sydsamiska är ett kul språk.
-Hej! Hur mår du? -Hej, hej! Hur mår du?
I dag lär ni er mer om de romska språken.
Hej, allihop. Jag heter Markus.
Under stor del av Sveriges förflutna har landet varit större än nu-
-och vi har en lång historia av olika språk.
På medeltiden var tyska handelsspråk-
-under 1700-talet talade överklassen hellre franska än svenska-
-och i norr talades det tidigare mer finska än svenska.
Men med början på 1800-talet och sen långt in på 1900-talet-
-får man idén att alla ska prata samma språk.
Minoriteter ska på så sätt integreras med majoriteten.
Nu ska alla prata svenska.
Och det är ju praktiskt om alla kan förstå varann och kommunicera-
-men det är ju dumt om det blir på bekostnad av andra språk som talas-
-och det hände.
Det som händer är att flera av minoriteterna nu blir förtryckta-
-och att deras språk trycks undan.
Samerna ska gå i "nomadskolor" där undervisningen sker på svenska.
Romerna förföljs. I Tornedalen förbjuds finskan i skolan.
Modersmål får inte pratas på raster.
"Palle var nio år gammal när han fick..."
Det skedde en försvenskningsprocess. Man införde svenskan i grundskolan:
"Svenska är det enda undervisningsspråket."
Då fick man inte använda sitt språk.
Det blev ju en skam utan like! "Ditt språk är dåligt och fult."
Det innebär att flera generationer tappade sitt språk.
Det dröjer ända till 90-talet när Sverige ansöker om medlemskap i EU-
-innan frågorna om nationella minoritetsspråk tas upp på allvar.
När man går med i EU finns flera konventioner man kan skriva under.
När man hade skrivit på konventionerna-
-upptäckte man att vi har minoriteter och behövde se över de rättigheterna.
Det innebar att man tittade på lagstiftningen.
Den 1 april år 2000-
-erkänns fem minoritetsgruppers språk som nationella minoritetsspråk.
De handlar om sverigefinnar, torne- dalingar, romer, samer och judar.
I dag definierar sig var tionde svensk som nån av dem.
Men just de fem var inte självklara.
När utslaget skulle göras i första vändan röstade man mot jiddisch.
Susanne skriver till statsminister Göran Persson.
I brevet skrev jag att det nazisterna inte lyckades göra-
-och inte kommunisterna, och andra länder i Europa, gjorde mot jiddisch-
-det ska Sverige nu göra.
Alltså inte erkänna språket som ett kulturarv.
När det skulle tas beslut i riksdagen var jiddisch inkluderat.
För att klassas som ett nationellt minoritetsspråk finns tre kriterier.
Till exempel har både tyska och franska pratats i Sverige-
-men ingen av de språkgrupperna har visat intresse att få den statusen.
Nationella minoritetsspråk-
-omfattas av lagen om minoriteter och minoritetsspråk.
Vad det betyder blir tydligast om man har ett förvaltningsområde.
Det har tre av våra minoritetsspråk.
Där har man rätt till förskola och äldreomsorg på språket-
-och modersmålsundervisning.
Det räcker att en elev i kommunen vill ha modersmålsundervisning.
I ett antal kommuner har man till exempel rätt att använda sitt språk-
-i kontakt med myndigheter. Som den här mannen tappert försöker göra.
Vad händer om jag blir sjuk?
Jag förstår inte vad du säger, men vad det handlar om. De nya språken.
Ja. Du vill ha nån som kan samiska.
Ja, det behöver jag.
Gemensamt för de tre språken som har förvaltningsområden-
-är att de tillhör den finsk-ugriska språkgruppen, en annan än svenskan.
Låt oss titta på språken ett och ett.
Samiska är flera språk och har förvaltningsområden här.
Det är svenska Sápmi, som sträcker sig över Norge, Finland och Ryssland.
Uppskattningsvis finns det cirka 20 000 talare i hela Nordkalotten.
Cirka 1/4 bor i Sverige.
De samiska språken är fantastiska-
-för det finns många saker som man kan uttrycka lättare än på svenska.
Till exempel finns det väldigt många ord knutna till naturen och terräng.
Många ord som beskriver snö eller is.
Samiskan är indelad i tre språkområden.
Skillnaderna kan vara så stora-
-att en sydsame och en nordsame knappt kan förstå varandra.
De samiska skriftspråken har flera bokstäver som det svenska inte har.
Det nordsamiska har dessa sju.
Men skriftspråket är ganska nytt hos dagens samiska språk.
Det finns många gamla texter, men skriftspråken som finns i dag-
-har mest kommit till under slutet av 1900-talet och under 2000-talet.
I dag finns det åtta skriftspråk, varav fem i Sverige.
Jag brukar alltid förklara det med en så kallad "tungvrickare".
Sju vackra svarta fåglar sitter och dricker vatten-
-genom halsen till magen och tarmarna. Som "Sex laxar i en laxask", på samiska.
Finskan är huvudspråk i ett annat land.
Ni gissade rätt: Finland. Språket har funnits i Sverige sen medeltiden-
-och är precis som den som de pratar i Finland.
Det finns finska förvaltningsområden över hela Sverige.
Cirka 700 000 har finska rötter-
-och antalet talare är 150 000-175 000.
Många har rötter i mellersta Sverige.
Anledningen till att vi är en nationell minoritet är-
-att svenskar på östra sidan, Sverige och Finland har ju varit samma land-
-valde att flytta till de värmländska skogarna och Bergslagen-
-och blev det vi kallar skogsfinnar.
De flyttade i sitt land. De har aldrig invandrat.
Svenskan och finskan skiljer sig åt.
Det finns inget genus i det finska språket.
Man säger inte "han" och "hon", utan bara "hen".
I finskan har man möjligheten att bygga ihop ord så att de blir långa.
Det hänger ihop med möjligheten att lägga på, och ändra ordklasser.
Jag brukar använda ett exempel på svenska.
På finska är det ett ord.
Man bygger ihop helheter på ett helt annat sätt, och då blir orden långa.
Av alla bokstäver kan man få för sig att man gillar bokstaven "I" mest.
I:et har blivit en nödvändig vokal för den komplexa grammatiken.
Om det slutar på "T" behöver man en vokal för att mjuka upp.
Man lägger på "i" på ett svenskt ord-
-och böjer det i olika ändelser.
Tornedalingarna är geografiskt inklämda mellan Sverige och Finland.
Uppe i den lappländska fjällvärlden bland vita jöklar rinner Torne älv.
Gränsälven mot vårt finska grannland.
Meänkieli, "vårt språk", är från början finska som sakta förändrats.
Svenska ord har smugit sig in, och grammatiken skiljer sig från finskan.
I dag talas det av kanske 75 000 personer.
Deras förvaltningsområden ligger här.
Meänkieli kan beskrivas som ett språk i Sverige och en dialekt i Finland.
Svenska staten skapade meänkieli när vi inte fick läsa eller skriva-
-det var till och med förbjudet att tala finska på skolgården.
Det gjorde att vi isolerades oss som en liten talspråksgrupp.
Ett särdrag är att man använder många "H".
Språket har starka rötter i Torne- dalen, men talarna är utspridda.
Språket finns också i minst tre varieteter, former, i Sverige:
Tornedalsvarieteten, Gällivarevarieteten och Lannankieli.
När jag talar med min familj blir det väldigt mycket tal om naturen-
-eller maten, eller musiken, eller ordspråk, och såna saker.
Eftersom det var förbjudet att studera det finska skriftspråket-
-kom det naturligt att tillämpa de svenska skrivreglerna på meänkieli.
Det har traditionellt sett varit ett oralt språk där vi berättar saker.
Att skriva på meänkieli är som, för mig i alla fall-
-att lära mig att brodera med meänkielispråket på ett rikare sätt.
Välkomna till "Min röst", en talkshow på meänkiele.
Kan musik vara aktivism? Och så pratar vi om reggae och sauna.
Så, det var de tre med tydlig koppling till geografiska områden.
Men hur ser det ut med de andra språken - jiddisch och romani chib?
De saknar förvaltningsområden.
Med romska och jiddisch var det svårare att peka ut stora områden.
Jiddisch pratas mycket i Stockholm, Göteborgsområdet, Borås och i Malmö-
-men ändå tog man inte det beslutet.
Romska finns på en mängd ställen.
Vi vet inte hur många som pratar romani chib.
Kanske är det 100 000 i Sverige.
Det har funnits i landet sen början av 1500-talet. Spår finns i svenskan.
Svenskan har lånat in ord från romani.
Det mest populära är "tjej", i stället för "piga". "Jycke."
"Bast" som betyder "år". "Gullig tjej", som betyder "söt flicka".
Det var länge en oskriven regel att inte skriva ner språket-
-på grund av förtrycket mot romerna.
Romerna har varit bosatta i olika länder, så det finns många dialekter.
I romani chib finns ett 60-tal varieteter-
-som var och en har utvecklats i olika samhällsstrukturer-
-i kontakt med olika majoritetsspråk.
Trots det finns en gemensam grund.
Specifikt för alla varieteter är-
-att det finns en gemensam vokabulär, alltså en bas med ord-
-som bara är 1 000-1 200 år, men som finns i nästan alla varieteter.
Jag sa att vad jag tycker är vackert med vårt språk-
-är att vi har olika varieteter, men ändå förstår varann.
Sist, och också minst, om vi pratar talare i Sverige, har vi jiddisch.
Ett germanskt språk som mest talas av judar, men ett ovanligt förstaspråk.
Jiddisch är ett europeiskt språk.
Det är det yngsta. Det har inte mer än knappt tusen år på nacken.
Det är ju sprunget ur den tyska Rhendalen, där man fick en blandning-
-mellan ett invandrande språk som judarna hade med sig från romarriket.
Före andra världskriget talades jiddisch av 11-12 miljoner människor.
I dag av cirka 3,5.
I dag är det 1 000-1 500 som talar jiddisch i Sverige.
Man övergav inte det skriftspråk, hebreiska bokstäver, som man hade.
De behöll man, för de ansågs heliga.
Så var de heliga skrifterna skrivna.
Det har vi behållit fram till i dag och har som jiddischs skriftspråk.
Jiddisch delar språkrötter med tyskan men skrivs med hebreiska tecken-
-men kan skrivas med latinska bokstäver.
Oavsett dialekt är skriftspråket gemensamt.
Man har inga gemener eller versaler. Bokstäver fungerar också som siffror.
När jag började studera var alfabetet det första jag behövde lära mig.
Bokstäverna i det hebreiska alfabetet har ofta en större mening-
-och en större komplexitet än vad bokstäverna i det latinska har.
Den tredje bokstaven gimel uttalas som ett svenskt "G".
Det är en liten stiliserad bild av en kamel-
-för att gimel ligger nära "gamal" som på hebreiska betyder kamel.
Det är ett kulturbärande språk.
Vi ser mycket musik, teater, film och föreställningar på jiddisch.
Så ett hjärta tickar för språket.
Att språken är viktiga för sina talare är inte svårt att förstå.
Vad har det för betydelse för Sverige att ha nationella minoritetsspråk?
Språk är viktiga att bevara. Det är en del av vår kultur och identitet.
Hur skulle det vara utan mångkultur? Alla ska kunna få prata sitt språk.
Men det viktigaste är att man talar samiska i vardagen-
-och med sina barn och barnbarn.
Det är en sak att besluta att samiskan är viktig-
-och en annan att samiska ska användas.
Jag har börjat fråga mina föräldrar och de äldre-
-för att ta tillbaka våra romska ord för att inte glömma bort vårt språk.
Om jag inte har fått finskan, får mina barn? Det är inte självklart.
Jag säger: starta Eurovision för minoriteter, så får man förebilder.
Den finns en gryende, nyvaknad kärlek till språket-
-också i familjer där man inte har pratat det på två, tre generationer.
Det ger hopp om framtiden.
Svensktextning: Maria Isacsson Iyuno Media Group för UR
