Tisdag 21 mars 2023
Igår kom experter på klimat och miljö i FN med en ny rapport om klimatförändringarna. Det är bråttom att minska utsläppen nu, säger de i rapporten. Unga personer är oroliga för framtiden.
Klimatförändringarna gör att jorden blir varmare och varmare. Det beror på utsläppen av växthusgaser, som till exempel koldioxid från bilar och flygplan. Utsläppen behöver minska med hälften redan till år 2030, enligt klimatexperter. Men just nu är det tvärtom. Utsläppen ökar. Det oroar många unga personer.
Jacob och Tilde går på gymnasiet i Stockholm. De hoppas att politikerna stoppar klimatförändringarna innan det är för sent. Det säger de till Ekot.
– Så känns det ju väldigt obehagligt när man väl liksom tittar på prognoserna som vetenskapsmännen har tagit fram.
– Nej, men det är ju självklart att jag också blir orolig liksom. Vet inte riktigt hur mycket konsekvenser jag kommer behöva leva med. Och det beror ju på vad vi gör idag.
FNs klimatforskare är tydliga i rapporten med att världens ledare måste agera nu för att undvika en katastrof. Om de inte gör det blir det svårare att leva i många delar av världen. Det blir mer torka och fler svåra oväder, bland annat. Temperaturen får inte stiga mer än 1,5 grader i framtiden, säger forskarna.
En som redan märker av att klimatet blivit varmare är Ante Baer. Han är renskötare i Västerbotten. Det är svårare för renarna att hitta mat när vädret förändrats och vintrarna blivit varmare, säger han till Ekot. När det blir varmt med plusgrader på vintern så smälter snön till vatten och när det sedan blir kallt igen så blir det is. Då har renar och andra djur, som älgar och rådjur, svårt att hitta mat under isen.
– Det har egentligen redan gått för långt för vintrarna är väldigt ostadiga just nu här uppe.
Markku Rummukainen är klimatforskare i Lund. Han säger till Ekot att det ändå finns hopp om att klimatförändringarna kan stoppas. Grön energi som vindkraft och solkraft har blivit billigare, säger han.
– Till exempel vind och solkraft har blivit jättemycket billigare de senaste åren. Det finns fler länder som har styrmedel för att bidra till klimatlösningar, och de har visat effekt. Den globala utsläppsutvecklingen har bromsat in något. Utsläppen fortsätter att öka, men i en långsammare takt.
Polisen i Stockholm jobbar hårt för att stoppa skjutningar och sprängningar. 470 personer i Stockholm är häktade för sådana brott. Men polisen ser inte att brotten minskar.
De senaste månaderna har det varit många skjutningar och sprängningar i Stockholmsområdet. Över 470 personer sitter häktade i Stockholm, misstänkta för att vara inblandade i sådana brott.
Niclas Andersson är polis i Stockholm. Han är chef för arbetet som ska stoppa våldet. Polisen jobbar hårt, säger han [till SVT Stockholm. ](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/polisen-om-valdsvagen-attaaringar-soker-sig-till-gangmiljon) Och de kan göra mer än tidigare.
– Vi har väldigt många frihetsberövade och gör väldigt mycket beslag. Den operativa förmåga vi har idag har jag inte sett förut i Stockholm.
Några som söker sig till kriminella gäng är väldigt unga. Niclas Andersson tror inte att det bara handlar om pengar. Han tror också att det handlar om att få uppmärksamhet.
– Vi får indikationer på att det är allt från 8-åringar till 13-åringar som vill bli en del av den här problematiken. Jag tror pengarna inte är det viktigaste. Ganska många unga gör det för att få status och bekräftelse, bli en del av ett annat sammanhang.
Det är svårt att se något stopp på skjutningar och sprängningar nu, säger Niclas Andersson. Det är något man måste jobba med under lång tid, säger han.
Polisen jobbar med många olika brott. Det skulle behövas ännu fler poliser som jobbar med det här, säger Niclas Andersson till SVT Stockholm.
– Vi skulle behöva vara fler. Det är för få i utredningsverksamheten. Utifrån den våldsutvecklingen vi har är det för många ärenden, för att kunna hantera dem på bästa sätt.
På äldreboendet Strandbacken får personalen utbilda sig till undersköterska, och samtidigt bli bättre på att prata svenska.
Äldreboendet Strandbacken ligger i kommunen Nordmaling i norra Sverige. Christelle Ngoma har jobbat där i tre år som vårdbiträde. Nu vill hon bli undersköterska. Först läste hon utbildningen på distans men det var svårt, säger hon till [P1 Morgon. ](https://sverigesradio.se/artikel/utbildning-och-battre-svenska-ska-starka-aldreomsorgen-i-nordmaling)
– Jag försökte läsa på distans men jag hade väldigt svårt att fokusera.
Det var inte bara Christelle som tyckte att det var svårt. Det var många som hoppade av utbildningen på distans. Därför startade Nordmaling kommun en utbildning som man läser på äldreboendet. Ingrid Lindroth är en av vårdlärarna. Förutom att utbilda sig till undersköterska får man också öva på att prata svenska, säger hon.
– Man behöver prata med andra. I den här gruppen är det blandat, vi är både svenskar och nysvenskar och det är ju en toppengrej när man behöver öva på språket.
Christelle tycker om utbildningen. Hon lär sig mycket, säger hon.
– Den här kursen betyder mycket för mig. Jag har lärare och andra kollegor som vill diskutera och prata tillsammans, så det hjälper väldigt mycket med att sitta på plats.
Marion Herchenhan går också utbildningen. Hon har fått många nya vänner och kollegor, säger hon.
– Det är underbara människor som har öppnat upp sig och hjälpt mig framåt på min väg. Jag har lärt mig otroligt mycket det året jag har varit där nu.
