×

Usamos cookies para ayudar a mejorar LingQ. Al visitar este sitio, aceptas nuestras politicas de cookie.


image

Svenska Youtube, Vad äter vi i framtiden? (3)

Vad äter vi i framtiden? (3)

Om du tuggar i dig något skulle du kunna få nån allergisk reaktion.

Kunskaper finns ju om såna saker. Men det är inte det vi forskare håller på med.

Det är mer att få fram basal kunskap om vad som händer i en växt-

-men också att få fram grejer. I vaccin- produktion finns det växter exempelvis.

Det kan vara mer effektivt än att göra det i animalieproduktion.

Men det är lite svårt att få igenom det. Det finns en känslomässig...

Det är någonting. Nu tar vi exemplet covid. Det är ju väldigt aktuellt.

Nu finns det ett vaccin vid nRNA, en liten molekyl när man gör det här vaccinet.

Det finns företag som är i startgroparna i USA med att göra nya covidmediciner-

-baserat på den nya tekniken som kallas Crispr-Cas.

Man går in i växten och säger specifikt att man bara vill ha den mutationen,

Det är inte som det var förr att det var lite "random". Man bestämmer sig.

Då är frågan nu när vi har covid om det är acceptabelt att göra på det här sättet.

Då är kanske GM-tekniken det enda sättet att lösa det.

Redan idag finns test som visar om du har covid med den tekniken.

När det gäller medicin så hör vi inte så mycket debatt om den tekniken.

Det är klart vi ska ha det bästa.

Insulin tackar ingen nej till för att det är gjort i grisar.

Det är inte det det handlar om. Men på växtsidan blir det "åh".

Det finns något etiskt. Det är lite svårare.

Det är svårare. Det är en skepsis vi ofta har när vi inte vet hur det fungerar.

Viss kunskapshöjning.

Det finns mycket kunskap, men kanske en politisk ovilja i vissa länder-

-medan vissa länder är öppna.

Man får tänka på länderna som har brist på järn.

Och det finns brist på A-vitamin. Det går att sätta in i ris och odla där man vill.

Det finns nån försiktighetsprincip i många länder.

Låt dem inte börja med detta, för varför det?

Många pratar om morötter där man kan få A-vitamin.

Men det funkar inte där det är mycket vatten, då är ris bättre.

GMO är inte lösningen på världsproblemen.

Det är ett komplement. Det tror jag man får komma ihåg.

Ja, bra. Du har höjt min kunskapsribba rejält.

Här är ett antal frågor som har kommit in. Är ni redo?

Jag säger till publiken att det går bra att fortsätta skicka in.

Är veteplantor annueller eller perenner? Det har någon frågat.

-De är bara på ettårsbasis. -Då är de annueller med andra ord.

-Ja. -Får jag följa upp?

Det är lite spännande. Andra projekt som tittar på perenner...

Är ni inne på det? Det är nåt man pratar om för framtidens mat.

Mer tåliga perenna grödor.

Vår grupp gör inte det, men det finns ju, absolut.

Sen frågar någon: "Varför inte odla med akvaponi istället för RAS?"

Ja, alltså...

Det är egentligen bara en definitionsfråga, så att säga.

RAS betyder recirkulerande. Du kan recirkulera med bara fisk-

-och de mikrobiella filtren.

Eller så kan du recirkulera genom att leda det till grönsaker.

En av grejerna med akvaponi, där man kopplar ihop fisken och grönsakerna-

-är att det är så mycket näring i det här vattnet som kommer från fisken.

-så det krävs minst tio gånger, eller det blir-

-minst tio gånger så mycket biomassa i grönsaker.

-som det blir biomassa i fisk.

Så man behöver stora arealer av växtodling-

-i förhållande till fiskodlingen.

Det är inget fel, men något man måste ta med i beräkningen.

Så jag tror att det inte är antingen eller här, precis som med GMO.

Man får hitta så många hållbara sätt som möjligt att öka matproduktionen.

Yes.

Någon har frågat här: "Varför ska vi odla fisk"-

-"när det finns vegetabiliska källor till mineraler och vitaminer"-

-som vi får genom fisk?"

Också bra fråga.

Precis, och det finns det. Jag var inne på att sjömaten är en källa för mycket.

Men vi behöver ju proteinerna också.

Fisken är ett animaliskt protein-

-som är precis. Det har samma höga kvalitet-

-som annat djurprotein.

Det är därför vi odlar djurprotein, för att vi är ute efter de höga kvalitéerna.

Just på sjömat, alltså fisk eller skaldjur och så vidare-

-så paketerar man in väldigt mycket i ett och samma livsmedel.

Det är proteinerna.

Det är de bra fetterna, omega3-fettsyror som alla har hört om.

Sen är det som sagt vitaminer och mineraler.

Alger innehåller också det.

Men algerna är lite mer svårnedbrytbara för oss människor.

De har väggar som är svåra att bryta ner.

Och lite olika ämnen i cellväggarna som är svårare att bryta ner.

Men vi kan processa dem, som chipsen där och så-

-så att vi lättare kan smälta dem och ta upp grejer.

Men fisken är mycket lättare att bryta ner för oss.

Direkt. Vi tar upp det.

Sen är det någon som har ställt en fråga om de vilda nyttoväxterna.

Kommer vi att äta mer ogräs i framtiden, till exempel kirskål och maskros?

Det är inte omöjligt.

Man ska vara öppen för det mesta.

Det finns näring och grejer. Om man odlar det på ett hållbart sätt, absolut.

Nu var det vilda nyttoväxter, men det kanske handlar om att kultivera dem.

Kirskål är det många som odlar ofrivilligt i sina trädgårdar och maskrosor likaså.

Men kirskål är väldigt gott att göra sallad på, och pesto, inte minst.

-Kirskålspesto är gott. -Du får lansera det i media.

"Om vi börjar föra in salt i våra odlingar"-

-"finns det inte risk att odlingsmarken försämras?"

Jo, det är helt rätt. Kruxet är att vi måste göra tester på...

På sandig mark, om du bevattnar med saltvatten rinner det igenom ganska lätt.

Då kan man odla på den marken ganska länge.

Däremot mark som är lite mer försvenskad, vad är "clay" på svenska. Mulljord.

-Lera. -Ja, lera.

Det blir nästan som cement om man får för mycket salt.

Det är därför man inte bara kan testa i fem år.

Sen kanske man har fördärvat det för 20 år.

Man måste göra tester och testa på olika system.

Det finns såna möjligheter.

Jag har inte fått tag i pengar för att göra de försöken.

Men vi satsar lite med en norsk kille och hoppas komma fram och se-

-vad som händer om man odlar med saltvatten i fem år på de här markerna.

För det går inte att köra igång ett jättestort försök.

Eller en torr sommar så sprutar man ut saltvatten, så är det kört de andra åren.

Nej. Och jag tänker också när det gäller fiskodlingar-

-så är det väl inte så enkelt att man placerar den nånstans, så funkar det?

Det finns väldigt många olika system.

Det är inte så att ett fiskodlingssystem är bättre än ett annat.

Det beror på i vilken situation det är.

Det är som vi var inne på förut.

Här på västkusten där det är risk för för mycket närsalter i vattnet-

-är det inte lämpligt att ha en öppen kasse ute i vattnet-

-som det läcker ut närsalter ifrån.

Men kraftverksmagasin som redan är "förstörda"-

Jag ska inte säga förstörda.

Men vatten som är påverkat av människan genom att de är kopplade till kraftverken-

-och uppdämda och så vidare.

Där är det inte alls mycket näringsämnen, där är det tvärt om.

Ny forskning visar att flera vattendrag i norra Sverige-

-blir mindre och mindre näring i. De blir mer och mer oligotrofa.

Det innebär att där kan det vara en fördel-

-att ha en näringstillförsel-

-som det kommer från en fiskodling som är öppen.

Så att... Och...

Allting är väldigt beroende av sitt sammanhang.

Man måste titta på det i förhållande till sitt sammanhang.

Och sen det här med samodling och möjligheten-

-att avfallet från en organism kan bli mat, näring till en annan.

Det kan man sätta på olika ställen och kombinera på olika sätt-

-så att det balanserar.

Det är ett sätt.

Men annars är fodret den stora utmaningen.

Både klimatmässigt och energimässigt.

Och även ekonomiskt för odlarna.

Fodret är det som kostar mest.

Tillverkningen av fodret ger det största klimatavtrycket-

-och påverkar mest, så att säga.

Där jobbar vi väldigt mycket med forskningen på Göteborgs universitet-

-och tillsammans med andra, både nationellt och internationellt.

Att hitta alternativa foderingredienser-

-som är mer hållbart producerade-

-eller som också är såna här sidoströmmar från till exempel-

-från matberedningsindrustrin, jästsvampar från ölbryggerier eller brödbakning.

Olika typer av alternativa ingredienser, proteinkällor och fettkällor-

-som vi kan sätta i fodret istället för de traditionella foderingredienserna-

-så att vi minskar klimatavtrycket av fodret.

Härligt.

Henrik, du var inne på det. Det måste löna sig att göra det här-

-längs hela kedjan. Men du är övertygad om att vi blir beredda att betala mer.

Eller att vi är på väg att höja vår medvetenhet om var maten kommer ifrån-

-vad den egentligen kostar och hur vi som konsumenter kan bidra.

Ja, det tror jag. Sen kan vi börja längst ner. Om man är i Bangladesh och är bonde-

-och har ett hektar man vill odla på och lägger tusen kronor på frön eller nåt-

-så vill man få tillbaka minst tre gånger detta för att lägga den arbetsinsatsen.

Det är viktigt att man redan där betalar eller ger de förutsättningarna.

Det handlar mycket om kunskapsöverföring. Det kan verka självklart hur man odlar.

Det kan de tycka med sin tradition-

-men de är inte teknikmässigt där vi är med precisionsodling.

På deras marker finns det outnyttjad potential.

Men det gäller att lära dem.

Det är inte att peka finger, men vi måste verkligen ge av vår kunskap.

Då kan det lyckas för dem. Plötsligt har vi en produktion som ökar-

-på deras närområde, och de tjänar pengar på detta.

Landarealerna är pressade redan som det är.

Och finns det outnyttjad potential där-

-så finns det potential att öka den produktionen med.

Sen finns det också väldigt stor outnyttjad potential i vatten.

Hur är det med den traditionella fiskeindustrin och den enskilde fiskaren?

Hur är inställningen där till att man inte behöver jaga sin mat, att man kan odla?

Alltså...

Jag tycker att jag möter mer och mer positiv inställning till odling-

-av olika slag.

Det är ju inte bara fisk, utan de andra extraktiva arterna också.

Och fiskarna, eftersom kvoterna minskar...

Förvaltningen av fisket är striktare och hårdare-

-vilket är en förutsättning eftersom vi har varit tuffa mot fiskbestånden globalt.

Så vi behöver få en bättre förvaltning av det.

Det minskar kvoterna, och då är det många som vi samarbetar med inom forskningen-

-i såna här samverkansprojekt som är fiskare.

Men de är kanske det kortare perioder av året eller veckan.

Sen har de någon form av odling vid sidan om.

Så att det öppnar för det.

-Verkligen. -Härligt.

Här kommer frågor om hur vi ska driva på.

"Vad krävs för att skala upp odling av blå mat?"

"Är det samarbete, konsumentefterfrågan, förädlingsled eller annat?"

-Eller alltihop? -Ja, alltihop.

Det är så här. Vi var inne på den politiska viljan förut.

Den politiska viljan finns mer och mer i Sverige.

Det är maritima strategier, livsmedelsstrategin.

De senaste strategierna. Alla säger att vi behöver öka produktionen av blå mat.

Vi importerar 70 % av sjömaten vi äter i Sverige.

Vi importerar mer än 90 % av den odlade fisken vi äter i Sverige.

Det är inte att vi inte vill äta det.

Konsumentefterfrågan finns, och vi vill äta det.

Men vi importerar istället för att producera själva.

Som sagt, den politiska viljan är större och större.

Det finns nu också investerare och entreprenörer som vill starta.

Men det är ju en väldigt ung industri.

Och det är en liten industri i Sverige.

Vi måste få det här avskjutet och komma igång.

Litegrann är det att tillstånd för att bedriva fiskodling framförallt-

-men även annan odling-

-är en väldigt komplex och komplicerad process.

Det tar lång tid. Under tiden kostar det mycket pengar.

Det är inte säkert att investerarna orkar vänta fyra år från tillståndsansökan-

-tills man får ett besked.

Då kanske man till och med får nej, och så vidare.

Vad äter vi i framtiden? (3) Was werden wir in Zukunft essen? (3) What will we eat in the future? (3) Co będziemy jeść w przyszłości? (3) Gelecekte ne yiyeceğiz? (3)

Om du tuggar i dig något skulle du kunna få nån allergisk reaktion. If you chew something, you could have an allergic reaction.

Kunskaper finns ju om såna saker. Men det är inte det vi forskare håller på med. Knowledge exists about such things. But that's not what we researchers do.

Det är mer att få fram basal kunskap om vad som händer i en växt- It's more about gaining basic knowledge of what happens in a plant... Bu daha çok bir bitkide neler olduğuna dair temel bilgiler edinmekle ilgili...

-men också att få fram grejer. I vaccin- produktion finns det växter exempelvis. -but also to produce things. In vaccine production there are plants, for example.

Det kan vara mer effektivt än att göra det i animalieproduktion. It can be more efficient than doing it in animal production.

Men det är lite svårt att få igenom det. Det finns en känslomässig... But it's a bit difficult to get it through. There's an emotional...

Det är någonting. Nu tar vi exemplet covid. Det är ju väldigt aktuellt. That is something. Let's take the example of Covid. It is very topical.

Nu finns det ett vaccin vid nRNA, en liten molekyl när man gör det här vaccinet. Now there is a vaccine at nRNA, a small molecule when you make this vaccine.

Det finns företag som är i startgroparna i USA med att göra nya covidmediciner- There are early-stage companies in the US making new Covid drugs.

-baserat på den nya tekniken som kallas Crispr-Cas. -based on a new technology called Crispr-Cas.

Man går in i växten och säger specifikt att man bara vill ha den mutationen, You go into the plant and specifically say that you only want that mutation,

Det är inte som det var förr att det var lite "random". Man bestämmer sig. It's not like it used to be that it was a bit "random". You decide.

Då är frågan nu när vi har covid om det är acceptabelt att göra på det här sättet. The question is, now that we have COVID-19, whether it is acceptable to do this.

Då är kanske GM-tekniken det enda sättet att lösa det. Then perhaps GM technology is the only way to solve it.

Redan idag finns test som visar om du har covid med den tekniken. There are already tests that show whether you have COVID-19 using this technology.

När det gäller medicin så hör vi inte så mycket debatt om den tekniken. When it comes to medicine, we don't hear much debate about that technology.

Det är klart vi ska ha det bästa. Of course we want the best.

Insulin tackar ingen nej till för att det är gjort i grisar. Insulin will not be rejected because it is made in pigs.

Det är inte det det handlar om. Men på växtsidan blir det "åh". That's not what it's about. But on the plant side, it's "oh".

Det finns något etiskt. Det är lite svårare. There is something ethical. It is a bit more difficult.

Det är svårare. Det är en skepsis vi ofta har när vi inte vet hur det fungerar. It is more difficult. It's a skepticism we often have when we don't know how it works.

Viss kunskapshöjning. Some increase in knowledge.

Det finns mycket kunskap, men kanske en politisk ovilja i vissa länder- There is a lot of knowledge, but perhaps a political reluctance in some countries.

-medan vissa länder är öppna. -while some countries are open.

Man får tänka på länderna som har brist på järn. You have to think about the countries that have an iron shortage.

Och det finns brist på A-vitamin. Det går att sätta in i ris och odla där man vill. And there is a shortage of vitamin A. You can put it in rice and grow it wherever you want.

Det finns nån försiktighetsprincip i många länder. There is a precautionary principle in many countries.

Låt dem inte börja med detta, för varför det? Don't let them start with this, because why?

Många pratar om morötter där man kan få A-vitamin. Many people talk about carrots where you can get vitamin A.

Men det funkar inte där det är mycket vatten, då är ris bättre. But it doesn't work where there is a lot of water, so rice is better.

GMO är inte lösningen på världsproblemen. GMOs are not the solution to the world's problems.

Det är ett komplement. Det tror jag man får komma ihåg. It is a complement. I think you have to remember that.

Ja, bra. Du har höjt min kunskapsribba rejält. Yes, good. You have raised my knowledge bar considerably.

Här är ett antal frågor som har kommit in. Är ni redo? Here are a number of questions that have been received. Are you ready?

Jag säger till publiken att det går bra att fortsätta skicka in. I tell the audience that it's fine to keep submitting.

Är veteplantor annueller eller perenner? Det har någon frågat. Are wheat plants annuals or perennials? Someone has asked this question.

-De är bara på ettårsbasis. -Då är de annueller med andra ord. -In other words, they are annuities.

-Ja. -Får jag följa upp? -Yes. -Can I follow up?

Det är lite spännande. Andra projekt som tittar på perenner... It's a bit exciting. Other projects looking at perennials...

Är ni inne på det? Det är nåt man pratar om för framtidens mat. Are you into it? It's something we're talking about for the future of food.

Mer tåliga perenna grödor. More resilient perennial crops.

Vår grupp gör inte det, men det finns ju, absolut. Our group does not do that, but there is, absolutely.

Sen frågar någon: "Varför inte odla med akvaponi istället för RAS?" Then someone asks: "Why not grow with aquaponics instead of RAS?"

Ja, alltså... Yes, well...

Det är egentligen bara en definitionsfråga, så att säga. It's really just a matter of definition, so to speak.

RAS betyder recirkulerande. Du kan recirkulera med bara fisk- RAS means recirculating. You can recycle with just fish

-och de mikrobiella filtren. -and the microbial filters.

Eller så kan du recirkulera genom att leda det till grönsaker. Or you can recycle by diverting it to vegetables.

En av grejerna med akvaponi, där man kopplar ihop fisken och grönsakerna- One of the things about aquaponics, where you connect the fish and the vegetables...

-är att det är så mycket näring i det här vattnet som kommer från fisken. -is that there is so much nutrition in this water that comes from the fish.

-så det krävs minst tio gånger, eller det blir- -so it takes at least ten times, or it becomes-

-minst tio gånger så mycket biomassa i grönsaker. -at least ten times as much biomass in vegetables.

-som det blir biomassa i fisk.

Så man behöver stora arealer av växtodling- So you need large areas of arable land.

-i förhållande till fiskodlingen.

Det är inget fel, men något man måste ta med i beräkningen.

Så jag tror att det inte är antingen eller här, precis som med GMO.

Man får hitta så många hållbara sätt som möjligt att öka matproduktionen. Find as many sustainable ways as possible to increase food production.

Yes.

Någon har frågat här: "Varför ska vi odla fisk"-

-"när det finns vegetabiliska källor till mineraler och vitaminer"- -'when there are vegetable sources of minerals and vitamins'.

-som vi får genom fisk?"

Också bra fråga.

Precis, och det finns det. Jag var inne på att sjömaten är en källa för mycket.

Men vi behöver ju proteinerna också. But we need the proteins too.

Fisken är ett animaliskt protein- Fish is an animal protein

-som är precis. Det har samma höga kvalitet- -which is precise. It has the same high quality

-som annat djurprotein.

Det är därför vi odlar djurprotein, för att vi är ute efter de höga kvalitéerna.

Just på sjömat, alltså fisk eller skaldjur och så vidare-

-så paketerar man in väldigt mycket i ett och samma livsmedel.

Det är proteinerna. It is the proteins.

Det är de bra fetterna, omega3-fettsyror som alla har hört om.

Sen är det som sagt vitaminer och mineraler. Then there are the vitamins and minerals.

Alger innehåller också det.

Men algerna är lite mer svårnedbrytbara för oss människor.

De har väggar som är svåra att bryta ner.

Och lite olika ämnen i cellväggarna som är svårare att bryta ner. And some different substances in the cell walls that are more difficult to break down.

Men vi kan processa dem, som chipsen där och så-

-så att vi lättare kan smälta dem och ta upp grejer.

Men fisken är mycket lättare att bryta ner för oss. But fish are much easier for us to break down.

Direkt. Vi tar upp det.

Sen är det någon som har ställt en fråga om de vilda nyttoväxterna.

Kommer vi att äta mer ogräs i framtiden, till exempel kirskål och maskros? Will we eat more weeds in the future, such as chervil and dandelion?

Det är inte omöjligt.

Man ska vara öppen för det mesta.

Det finns näring och grejer. Om man odlar det på ett hållbart sätt, absolut.

Nu var det vilda nyttoväxter, men det kanske handlar om att kultivera dem. Now they were wild useful plants, but maybe it's about cultivating them.

Kirskål är det många som odlar ofrivilligt i sina trädgårdar och maskrosor likaså. Many people grow cherry cabbage in their gardens involuntarily, as well as dandelions.

Men kirskål är väldigt gott att göra sallad på, och pesto, inte minst.

-Kirskålspesto är gott. -Du får lansera det i media.

"Om vi börjar föra in salt i våra odlingar"-

-"finns det inte risk att odlingsmarken försämras?"

Jo, det är helt rätt. Kruxet är att vi måste göra tester på... Yes, that's absolutely right. The problem is that we have to do tests on...

På sandig mark, om du bevattnar med saltvatten rinner det igenom ganska lätt.

Då kan man odla på den marken ganska länge.

Däremot mark som är lite mer försvenskad, vad är "clay" på svenska. Mulljord. On the other hand, soil is a bit more complicated, what is "clay" in Swedish. Topsoil.

-Lera. -Ja, lera. -Mud. -Yes, mud.

Det blir nästan som cement om man får för mycket salt.

Det är därför man inte bara kan testa i fem år. That's why you can't just test for five years.

Sen kanske man har fördärvat det för 20 år.

Man måste göra tester och testa på olika system.

Det finns såna möjligheter.

Jag har inte fått tag i pengar för att göra de försöken.

Men vi satsar lite med en norsk kille och hoppas komma fram och se- But we're doing a little bit of work with a Norwegian guy and hope to get there and see-

-vad som händer om man odlar med saltvatten i fem år på de här markerna. -what happens if you farm with salt water for five years on these soils. -Bu topraklarda beş yıl boyunca tuzlu suyla tarım yaparsanız ne olur?

För det går inte att köra igång ett jättestort försök. Çünkü çok büyük bir deney başlatmak mümkün değil.

Eller en torr sommar så sprutar man ut saltvatten, så är det kört de andra åren. Ya da kurak bir yaz mevsiminde tuzlu su sıkarsınız ve diğer yıllar için bu kadar.

Nej. Och jag tänker också när det gäller fiskodlingar-

-så är det väl inte så enkelt att man placerar den nånstans, så funkar det? -it's not as simple as placing it somewhere, is it?

Det finns väldigt många olika system.

Det är inte så att ett fiskodlingssystem är bättre än ett annat. It is not that one fish farming system is better than another.

Det beror på i vilken situation det är.

Det är som vi var inne på förut.

Här på västkusten där det är risk för för mycket närsalter i vattnet- Burada, suda çok fazla besin maddesi bulunma riski olan batı kıyısında...

-är det inte lämpligt att ha en öppen kasse ute i vattnet- -is it not appropriate to have an open bag in the water? -Suyun içinde açık bir çanta bulundurmak uygun değil mi?

-som det läcker ut närsalter ifrån. -Bu da besinleri süzer.

Men kraftverksmagasin som redan är "förstörda"-

Jag ska inte säga förstörda. I shouldn't say destroyed.

Men vatten som är påverkat av människan genom att de är kopplade till kraftverken- But waters that are influenced by humans through their connection to power plants.

-och uppdämda och så vidare.

Där är det inte alls mycket näringsämnen, där är det tvärt om.

Ny forskning visar att flera vattendrag i norra Sverige-

-blir mindre och mindre näring i. De blir mer och mer oligotrofa. -are becoming less and less nutritious. They become more and more oligotrophic.

Det innebär att där kan det vara en fördel-

-att ha en näringstillförsel- -to have a nutrient supply

-som det kommer från en fiskodling som är öppen.

Så att... Och...

Allting är väldigt beroende av sitt sammanhang.

Man måste titta på det i förhållande till sitt sammanhang. You have to look at it in relation to its context.

Och sen det här med samodling och möjligheten- And then there is the issue of co-cultivation and the possibility...

-att avfallet från en organism kan bli mat, näring till en annan.

Det kan man sätta på olika ställen och kombinera på olika sätt-

-så att det balanserar.

Det är ett sätt. That is one way.

Men annars är fodret den stora utmaningen.

Både klimatmässigt och energimässigt.

Och även ekonomiskt för odlarna. And also economically for growers.

Fodret är det som kostar mest.

Tillverkningen av fodret ger det största klimatavtrycket- The production of the feed has the largest carbon footprint.

-och påverkar mest, så att säga.

Där jobbar vi väldigt mycket med forskningen på Göteborgs universitet-

-och tillsammans med andra, både nationellt och internationellt. -and with others, both nationally and internationally.

Att hitta alternativa foderingredienser-

-som är mer hållbart producerade-

-eller som också är såna här sidoströmmar från till exempel-

-från matberedningsindrustrin, jästsvampar från ölbryggerier eller brödbakning. -from food preparation equipment, yeasts from beer breweries or bread baking.

Olika typer av alternativa ingredienser, proteinkällor och fettkällor-

-som vi kan sätta i fodret istället för de traditionella foderingredienserna- -which we can put in the feed instead of the traditional feed ingredients-.

-så att vi minskar klimatavtrycket av fodret. -so that we reduce the carbon footprint of the feed.

Härligt.

Henrik, du var inne på det. Det måste löna sig att göra det här-

-längs hela kedjan. Men du är övertygad om att vi blir beredda att betala mer. -along the whole chain. But you are convinced that we will be prepared to pay more.

Eller att vi är på väg att höja vår medvetenhet om var maten kommer ifrån-

-vad den egentligen kostar och hur vi som konsumenter kan bidra.

Ja, det tror jag. Sen kan vi börja längst ner. Om man är i Bangladesh och är bonde- Yes, I think so. Then we can start at the bottom. If you are in Bangladesh and you are a farmer...

-och har ett hektar man vill odla på och lägger tusen kronor på frön eller nåt-

-så vill man få tillbaka minst tre gånger detta för att lägga den arbetsinsatsen.

Det är viktigt att man redan där betalar eller ger de förutsättningarna.

Det handlar mycket om kunskapsöverföring. Det kan verka självklart hur man odlar. It is very much about knowledge transfer. It may seem obvious how to farm.

Det kan de tycka med sin tradition- They may think so with their traditional

-men de är inte teknikmässigt där vi är med precisionsodling.

På deras marker finns det outnyttjad potential. On their land there is untapped potential.

Men det gäller att lära dem.

Det är inte att peka finger, men vi måste verkligen ge av vår kunskap.

Då kan det lyckas för dem. Plötsligt har vi en produktion som ökar-

-på deras närområde, och de tjänar pengar på detta.

Landarealerna är pressade redan som det är. Land areas are already under pressure as it is.

Och finns det outnyttjad potential där-

-så finns det potential att öka den produktionen med. -there is potential to increase that production as well.

Sen finns det också väldigt stor outnyttjad potential i vatten.

Hur är det med den traditionella fiskeindustrin och den enskilde fiskaren?

Hur är inställningen där till att man inte behöver jaga sin mat, att man kan odla? What is the attitude there that you don't have to hunt for your food, that you can farm?

Alltså...

Jag tycker att jag möter mer och mer positiv inställning till odling- I find that I meet more and more positive attitude towards farming.

-av olika slag.

Det är ju inte bara fisk, utan de andra extraktiva arterna också.

Och fiskarna, eftersom kvoterna minskar...

Förvaltningen av fisket är striktare och hårdare- Management of fisheries is stricter and more rigorous

-vilket är en förutsättning eftersom vi har varit tuffa mot fiskbestånden globalt.

Så vi behöver få en bättre förvaltning av det.

Det minskar kvoterna, och då är det många som vi samarbetar med inom forskningen- It reduces quotas, and then there are a lot of people we collaborate with in research

-i såna här samverkansprojekt som är fiskare. -in these collaborative projects who are fishermen.

Men de är kanske det kortare perioder av året eller veckan.

Sen har de någon form av odling vid sidan om.

Så att det öppnar för det. So that it opens up for that.

-Verkligen. -Härligt. -Really. Lovely.

Här kommer frågor om hur vi ska driva på.

"Vad krävs för att skala upp odling av blå mat?"

"Är det samarbete, konsumentefterfrågan, förädlingsled eller annat?"

-Eller alltihop? -Ja, alltihop. -Or all of it? -Yes, all of it.

Det är så här. Vi var inne på den politiska viljan förut.

Den politiska viljan finns mer och mer i Sverige. The political will exists more and more in Sweden.

Det är maritima strategier, livsmedelsstrategin.

De senaste strategierna. Alla säger att vi behöver öka produktionen av blå mat.

Vi importerar 70 % av sjömaten vi äter i Sverige.

Vi importerar mer än 90 % av den odlade fisken vi äter i Sverige. We import more than 90% of the farmed fish we eat in Sweden.

Det är inte att vi inte vill äta det.

Konsumentefterfrågan finns, och vi vill äta det.

Men vi importerar istället för att producera själva. But we import instead of producing ourselves.

Som sagt, den politiska viljan är större och större.

Det finns nu också investerare och entreprenörer som vill starta.

Men det är ju en väldigt ung industri.

Och det är en liten industri i Sverige. And it is a small industry in Sweden.

Vi måste få det här avskjutet och komma igång. Bu işi bir an önce başlatmamız gerekiyor.

Litegrann är det att tillstånd för att bedriva fiskodling framförallt- It is somewhat surprising that authorizations for fish farming are mainly for

-men även annan odling-

-är en väldigt komplex och komplicerad process.

Det tar lång tid. Under tiden kostar det mycket pengar.

Det är inte säkert att investerarna orkar vänta fyra år från tillståndsansökan- Investors may not be able to wait four years from the date of the permit application.

-tills man får ett besked. -until you get an answer.

Då kanske man till och med får nej, och så vidare.