Celldelningen förklarad | BIOLOGI | Gymnasienivå
Har du funderat på hur du har kunnat växa 1-1,5 meter sen du föddes?
Eller varför du inte är lik dina syskon fast ni har samma föräldrar?
Två funderingar med ett och samma svar: celldelningen.
Cellers livslängd är några månader och kroppen måste fylla på med nya.
Detta sker genom att celler klonar sig och skapar kopior av sig själva.
Processen kallas celldelning och det finns två typer:
Meios, när könsceller delar på sig-
-och mitos, vilket är när mer vanliga celler i kroppen klonar sig.
För att förstå varför de skiljer sig-
-måste vi gå igenom vad som skiljer könsceller från vanliga celler-
-och kort förklara DNA-kromosomerna.
Varje kromosom är packad av DNA-sekvenser på långa trådar.
De här kromosomerna sitter i par-
-och innehåller samma information, samma gener och samma egenskaper.
I en vanlig cell består vårt DNA av 46 kromosomer-
-men i en könscell finns enbart 23 kromosomer.
Skillnaden i mängden kromosomer påverkar hur celldelningen går till.
När en vanlig cell ska dela på sig, när en mitos ska ske-
-inleds processen med att DNA kopieras.
Cellen får en dubbel uppsättning av sina 46 DNA-kromosomer.
Även organellerna, cellens beståndsdelar, fördubblas.
När celldelningen ska ske fördelas organellerna-
-till de två dottercellerna och DNA vandrar in i cellhalvorna.
Efter det sluts cellmembranet och två nya, identiska celler har skapats.
De har exakt lika många och likadana kromosomer som modercellen.
Det är tack vare mitosen som du växer 1-1,5 meter sedan du föds.
Då går delningen snabbare och det skapas fler celler än de som dör.
Könsceller har bara hälften så mycket DNA som en vanlig cell-
-endast 23 kromosomer.
I äggstockarna eller testiklarna finns celler som är diploida.
De har 46 kromosomer, men är inte med i fortplantningssystemet.
De finns där för att skapa könsceller med 23 kromosomer.
Meiosdelning av könsceller går till en början till väga som i mitosen.
Organeller och DNA fördubblas och delar på sig till två dotterceller.
Men 46 kromosomer är för många. Därför sker ytterligare en delning-
-så att kromosomantalet hamnar på 23.
I den här sista fasen, när två dotterceller blir fyra-
-sker det som gör att varje individ är unik, en så kallad överkorsning.
Kromosompar byter plats och skapar nya kombinationer av arvsanlag-
-och på så sätt skapas en oändlig variation av könsceller, alla unika.
När ägget med sina 23 unika kromosomer befruktas av en spermie-
-också med sina 23 unika, kommer de tillsammans att bilda 46 kromosomer-
-som blir din arvsmassa och en blandning.
Är du inte enäggstvilling har du en egen arvsmassa inte lik någon annans.
Det är därför syskon kanske inte alls är lika, trots samma föräldrar.
Svensktextning: Gabriella Eseland Iyuno Media Group för UR
