Bakgrunden till Rysslands invasion | SAMHÄLLSKUNSKAP FÖRKLARAD | Gymnasiet
Den 1 mars år 2022 låter det så här från Sveriges statsminister:
Sverige, det pågår ett krig i Europa.
Just nu attackeras städer som Kiev, Charkiv, Mariupol av ryska styrkor.
Återigen råder det krigstillstånd i Europa.
Två länder, Ryssland och Ukraina, har väldigt starka historiska band-
-kulturellt och ekonomiskt.
Hur blev det egentligen så här? Vad hände mellan dessa två länder-
-med en så sammanflätad historia?
Vilken är den historiska och politiska bakgrunden-
-till Rysslands invasion av Ukraina i början av år 2022?
Om vi tittar på en karta över Europa idag-
-ser vi länder som Estland, Lettland, Litauen, Belarus, Georgien-
-Moldavien och Ukraina.
Länder som tillsammans med Ryssland länge tillhörde samma område:
Sovjetunionen.
Låt oss backa bandet till när Sovjetunionen bildas.
En historia som börjar under första världskriget.
Under brinnande krig utbryter flera revolutioner i Ryssland 1917.
Matbrist och politiskt tumult leder till att tsaren abdikerar.
Efter det följer det oroligheter och inbördeskrig-
-men till slut, 1922, bildas Sovjetunionen.
Ett av områdena i detta Sovjet är Ukraina-
-som innan också hade tillhört Tsar-Ryssland.
Men det betyder inte att det har saknats en ukrainsk identitet-
-och en ukrainsk kultur. På det här området, i östra Europa-
-har det funnits, i flera hundra år-
-människor som har identifierat sig som ukrainare.
På 1920-talet tillåts den ukrainska kulturen blomstra i viss mån-
-i det stora Sovjet.
Men sen under 30-talet, när Josef Stalin ledde Sovjetunionen-
-förtrycktes många av grupperna. Många sköts ihjäl-
-eller skickades till arbetsläger.
Det ukrainska språket förtrycktes. Böcker på ukrainska fick inte ges ut.
Nu har vi kommit till nästa stora krig, andra världskriget.
Ett krig som drabbar Ukrainas befolkning hårt.
Och vid krigsslutet förändras Europa för alltid.
Då fick vi en ny världsordning. Det stora kalla krigets rivalitet-
-stod mellan Sovjetunionen å ena sidan, och USA å den andra.
Europa delas i öst och väst.
Mellan delarna råder skarpa ideologiska skillnader.
En järnridå dras mitt igenom Europa.
En järnridå har sänkts ner tvärsöver kontinenten.
Uppdelningen mellan öst och väst leder oss fram till kalla kriget.
Det blir nu ännu tydligare och kallare-
-när två olika försvarspakter skapas.
Nato bildas 1949. Det är ett slags kollektivt försvarssystem-
-mellan västeuropeiska länder och USA.
Warszawapakten bildades några år senare som en motsvarighet till Nato.
Sverige är under den här tiden alliansfritt-
-och spänningarna i Europa kommer att vara i över fyra decennier.
Ukraina är, som resten av staterna i Sovjet, helt kontrollerat av Moskva.
Men i slutet av 1980-talet förändras allt under några skälvande år.
Det börjar synas sprickor i järnridån.
Herr Gorbatjov, riv den här muren!
Och det kommer också att hända. 1989 faller Berlinmuren.
Folkliga uppror bryter ut i land efter land i östblocket.
Och här spelar Ukraina en viktig roll-
-för 1991 hålls en folkomröstning om självständighet från Sovjet.
En stor majoritet av befolkningen i Ukraina röstade för självständighet.
Närmare 90 % röstade ja till att vara självständiga.
Republiken var så stor del av Sovjetunionen-
-att det inte längre gick att hålla ihop Sovjetunionen.
Några veckor senare är Sovjetunionen formellt upplöst.
Länderna vi pratade om i början blir nu självständiga stater.
Totalt 15 stycken.
Det fanns en förväntan att länderna i regionen-
-skulle närma sig demokrati och mänskliga rättigheter.
För Ryssland blir Sovjetunionens fall ingen succé.
I alla fall inte till en början. Landet plågas av fattigdom-
-kriminalitet, och ekonomin kollapsar.
Men år 2000 väljs en president-
-som många tror kan vända den negativa trenden.
Den tidigare KGB-agenten Vladimir Putin.
Under Putins första åtta år, fram till 2008, växte ekonomin mycket.
Det var grundvalen för Putins popularitet och stöd.
Putin håller sig kvar vid makten i över två decennier-
-genom att flytta mellan rollerna som president och premiärminister-
-samt att skriva om grundlagen.
Han har hunnit prägla Ryssland, men makten har också förändrat Putin.
Ryssland har blivit ett mer isolerat land under hans tid vid makten.
Det har blivit ett mer auktoritärt land.
Ett land där Putin har tagit kontroll över medier och parlamentet-
-och där oppositionella politiker trakasseras, fängslas och mördas.
När all makt koncentreras i händerna på en person-
-blir händelseutvecklingen i landet mycket beroende på-
-vad den här personen tycker och tänker och tror.
Och något Putin tycker, tänker och tror på är idén om ett Stor-Ryssland.
Och där ingår Ukraina.
Enligt honom var upplösningen av Sovjetunionen ett misstag.
Som han ser det hör Ryssland och Ukraina ihop för alltid.
Han bryr sig inte om vad det ukrainska folket vill-
-utan det här är hans egna drömmar och fantasier-
-om att bygga ett stort Ryssland, ett nytt imperium.
Utanför Ryssland sker det runt millennieskiftet stora förändringar-
-i Europa, när flera länder som tidigare tillhörde öst eller Sovjet-
-går med i såväl EU som Nato.
Detta skapar spänning mellan Putins dröm om Stor-Ryssland-
-och enskilda staters närmande till det gamla västblocket.
Natofrågan finns där som en aspekt, men det är inte den centrala frågan.
Den centrala frågan är att Ryssland inte vill släppa de här länderna.
Om vi vänder blickarna till Ukraina, har det där inte varit helt enkelt-
-sen det blev en självständig stat 1991.
Landet har pendlat både i demokratisk och odemokratisk riktning.
Ukraina har haft två politiska revolutioner under 2000-talet.
Den första 2003, den orangea revolutionen-
-då hundratusentals människor protesterade mot valfusk.
Och sen 2013-2014 mot vad de uppfattade vara-
-den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj svek.
Bakgrunden till svekanklagelserna-
-är att Ukraina, precis som flera andra f.d. Sovjetstater-
-närmar sig EU. När landet skulle underteckna ett associationsavtal-
-vägrade landets dåvarande president att skriva under-
-efter påtryckningar från Ryssland.
Den besvikna befolkningen tar till gatorna i Majdanprotesterna-
-döpta efter torget i centrala Kiev.
Protesterna slutar med att Janukovytj flyr landet med hjälp av Ryssland-
-och ber Putin att invadera Ukraina och återinsätta honom vid makten.
Men ukrainska parlamentet röstar för att avsätta honom och utlyser nyval.
Putin tolererar inte att ukrainarna rör sig från idén om Stor-Ryssland.
Dagen efter att Janukovytj avsatts-
-går ryska specialförband över den ukrainska gränsen.
Ryssland annekterar den ukrainska Krim-halvön.
Sen underblåser de krig i de östra delarna av Ukraina-
-i Donetsk och Luhansk.
Det sker inte som en öppen invasion, utan Putin kallar det inbördeskrig-
-orsakat av en splittrad ukrainsk nation.
Ukraina är inte så splittrat som det ibland har sagts.
Det som har kallats inbördeskrig har styrts från Ryssland.
De har skickat in vapen och egna soldater, till och med.
Trots ryska propagandan om att många i Ukraina vill närma sig Ryssland-
-fortsätter folket att välja EU-vänliga presidenter.
Och 2019 svär Volodymyr Zelenskyj presidenteden i Ukraina.
Zelenskyj är en demokratiskt vald president.
Han hade stort stöd från hela landet.
Han har en bakgrund som underhållare, komiker.
Han har vunnit kända program på tv, som Dansa med stjärnorna.
Han var inte känd som politiker. Det sågs som positivt av många-
-som en frisk vind.
Och den friska vinden kommer att fortsätta blåsa i västlig riktning.
Men när Zelenskyj har suttit i nästan tre år syns ryska trupper i rörelse.
Under 2021 börjar Rysslands militär att mobilisera mycket materiel-
-och soldater nära den ukrainska gränsen.
Det spekuleras varför man gör det.
Det vet vi ju nu, att det var så att Putin hade planerat en invasion.
Jag har beslutat att genomföra en militär specialinsats.
Det pågår ett krig i Europa.
Senaste nytt: den ryska invasionen har inletts.
Putin valde det här kriget.
Den 24 februari 2022, hundra år efter Sovjets bildande-
-inleds en rysk invasion av Ukraina-
-och Putins vision om ett Stor-Ryssland fortsätter.
Nu har vi igen en situation där Europa klyvs i två halvor.
Nya gränser skapas, och man kan kalla det en slags ny järnridå.
Även om järnridån inte är en fysisk barriär-
-så är det en politisk barriär, en ekonomisk barriär.
På sikt, om det vill sig illa, blir det en stark kulturell barriär-
-där vi till slut inte längre kan prata med varandra.
Textning: Iyuno-SDI Group för UR
