×

Nós usamos os cookies para ajudar a melhorar o LingQ. Ao visitar o site, você concorda com a nossa política de cookies.


image

Twiligt 4: Så länge vi båda andas, Kapitel 16: Varning: för mycket information (1)

Kapitel 16: Varning: för mycket information (1)

Jag gav mig av tidigt, långt innan solen gick upp. Jag hade lyckats sova en stund, lutad mot soffan, tills Edward väckte mig när Bella började bli för varm och tog över min plats för att kyla ner henne. Jag sträckte på mig och kände att jag var stark nog för att få lite gjort.

”Tack för hjälpen”, sa Edward lågt när han hörde mina tankar. ”Om kusten är klar sticker de i dag.”

”Jag hör av mig.”

Det kändes bra att bli varg igen. Jag var stel i hela kroppen efter att ha suttit så länge. Jag sträckte på benen, försökte lösa upp knutarna i musklerna.

God morgon, Jacob, hälsade Leah.

Bra, du är vaken. Hur länge har Seth sovit?

Fortfarande vaken, tänkte Seth sömnigt. Men inte länge till. Vad behöver du?

Orkar du en timme till, tror du?

Absolut. Inga problem. Seth reste sig genast upp och ruskade på sig.

Vi springer på djupet, sa jag till Leah. Seth, följ gränsen.

Uppfattat. Seth travade iväg.

Ännu en tjänst åt vampyrerna, muttrade Leah.

Har du något emot det?

Naturligtvis inte, jag älskar att fjäska för de där förtjusande blodsugarna.

Bra. Ska vi se hur fort vi kan springa?

Okej, det gör jag gärna!

Leah befann sig vid västra delen av gränsen. I stället för att gena förbi Cullens hus höll hon sig till cirkeln när hon sprang för att möta mig. Jag stack rakt österut, men visste att hon skulle springa om mig om jag slappnade av ett enda ögonblick, trots att jag hade ett försprång.

Nosen mot marken, Leah. Det här är ingen kapplöpning, det är ett rekognosceringsuppdrag.

Jag kan göra både och, och ändå spöa skiten ur dig.

Jag bjöd henne på det. Jag vet.

Hon skrattade.

Vi följde en vindlande väg genom bergen i öster, en välbekant väg. Vi hade patrullerat de här bergen när vampyrerna gett sig av för ett år sedan, men dragit tillbaka gränsen när Cullens återvänt. Det här var deras mark, enligt avtalet.

Men det betydde antagligen ingenting för Sam längre. Avtalet hade upphört att gälla. Frågan var bara hur mycket han var beredd att splittra sin trupp. Väntade han på att enstaka medlemmar i familjen Cullen skulle ge sig ut på jakt? Hade Jared talat sanning, eller utnyttjat tystnaden mellan oss?

Vi kom allt djupare in bland bergen utan att upptäcka några spår efter flocken. Svaga vampyrspår fanns överallt, men den lukten var välbekant nu. Jag andades in den hela dagarna.

Jag hittade en tung, ganska färsk samling lukter längs ett spår – alla hade kommit och gått här, utom Edward. De måste ha samlats av någon anledning som glömts bort när Edward kommit hem med sin döende, gravida hustru. Jag bet ihop käkarna. Vad det än gällde, så hade det inte med mig att göra.

Leah pressade sig inte förbi mig, trots att hon kunde ha gjort det nu. Jag ägnade mer uppmärksamhet åt de nya dofterna än åt kapplöpningen. Hon höll sig på min högra sida och sprang med mig, i stället för att tävla.

Vi är ganska långt ut nu, påpekade hon.

Ja. Om Sam spanade efter enstaka vampyrer här borde vi ha korsat hans spår nu.

Jag gissar att han stannar kvar i La Push tills vidare, tänkte Leah. Han vet att vi hjälper blodsugarna, att han inte kommer att kunna överraska dem.

Det här är bara en säkerhetsåtgärd.

Ja, vi vill ju inte att våra kära parasiter ska ta några oönskade risker.

Precis, instämde jag och ignorerade hennes sarkasm.

Du har förändrats så mycket, Jacob. Snacka om helomvändning.

Du är inte precis den Leah jag alltid har känt och älskat, heller.

Sant. Är jag mindre irriterande än Paul nu?

Otroligt nog … ja.

Åh, doften av framgång.

Grattis.

Vi sprang vidare under tystnad. Det var antagligen dags att vända, men det ville ingen av oss göra. Vi hade sprungit i samma lilla cirkel för länge, och det var skönt att få sträcka på benen i den tuffa terrängen. Eftersom vi inte hade särskilt bråttom kunde vi kanske jaga på tillbakavägen. Leah började bli rätt hungrig.

Mums, mums, tänkte hon surt.

Försök tänka om, föreslog jag. Det är så vargar äter. Det är helt naturligt, och det smakar utmärkt. Om du inte tänkte på det ur ett mänskligt perspektiv …

Jag behöver inget peptalk, Jacob. Jag ska jaga, men jag måste inte gilla det.

Okej, som du vill. Det var inte mitt problem om hon ville göra det svårare för sig.

Hon var tyst en lång stund och jag började fundera på att vända.

Tack, tänkte hon plötsligt, med helt annorlunda tonfall.

För vad?

För att du låter mig vara. För att du låter mig stanna. Du har varit snällare mot mig än jag hade någon rätt att vänta mig, Jacob.

Eh, inga problem. Och det menar jag faktiskt. Att ha dig här är inte så jobbigt som jag trodde att det skulle bli.

Hon fnös, men det var ett skämtsamt ljud. Vilken fantastisk komplimang!

Låt den inte stiga dig åt huvudet.

Okej – om du inte heller gör det nu … Hon tvekade lite. Jag tycker att du är en bra alfahanne. Inte på samma sätt som Sam, men på ditt sätt. Du är en värdig ledare.

Jag hajade till av förvåning och kunde först inte svara.

Eh, tack. Fast jag är inte säker på att jag kan hindra det där från att stiga mig åt huvudet. Var kom det ifrån, förresten?

Hon svarade inte genast, och jag följde hennes ordlösa tankar. Hon tänkte på framtiden – på vad jag hade sagt till Jared häromdagen. På att det här snart skulle vara över, att jag skulle återvända till skogen. Att jag lovat att hon och Seth skulle komma tillbaka till flocken när Cullens försvann …

Jag vill stanna med dig, tänkte hon.

Chocken fick mig att tvärnita. Hon flög förbi mig, bromsade och kom långsamt tillbaka till mig, där jag stod som fastfrusen.

Jag ska inte bli jobbig, jag lovar. Jag ska inte hänga dig i hasorna. Du kan gå vart du vill, så går jag vart jag vill. Du behöver bara stå ut med mig när vi båda är vargar. Hon vankade av och an framför mig och svepte ängsligt med sin långa, grå svans. Och eftersom jag tänker försöka sluta så fort jag kan … så blir det kanske inte så ofta.

Jag visste inte vad jag skulle säga.

Jag är lyckligare nu, i din flock, än jag har varit på många år.

Jag vill också stanna, tänkte Seth försiktigt. Jag hade inte insett att han följt våra tankar medan han sprungit längs gränsen. Jag gillar den här flocken.

Vänta lite nu! Seth, det här kommer inte att vara en flock länge till. Jag försökte samla mina tankar för att kunna övertyga honom. Vi har ett syfte nu, men … när det här är över, kommer jag att förbli varg. Seth, du behöver ett syfte. Du är en bra kille, den sorten som alltid vill ha en uppgift. Och du kan absolut inte lämna La Push nu. Du ska gå ur high school och göra något av ditt liv, och du måste ta hand om Sue. Mina problem ska inte få förstöra din framtid.

Men …

Jacob har rätt, insköt Leah.

Håller du med mig?

Självklart. Men inget av det där gäller mig. Jag hade ändå tänkt flytta, skaffa jobb någon annanstans än i La Push. Kanske plugga lite. Börja med yoga och meditation för att få kontroll över mitt humör. Och förbli en del av den här flocken, för min mentala hälsas skull. Jacob – du inser väl hur rimligt det är? Jag stör inte dig, du stör inte mig, alla blir nöjda.

Jag vände om och började långsamt löpa västerut. Det här är lite för mycket just nu, Leah. Låt mig fundera på det, okej?

Visst. Ta den tid du behöver.

Det tog oss längre tid att springa tillbaka. Jag stressade inte, utan försökte bara koncentrera mig tillräckligt mycket för att inte springa rakt in i ett träd. Seth muttrade lite i tankarna, men jag lyckades ignorera honom. Han visste att jag hade rätt. Han skulle inte överge sin mamma. Han skulle återvända till La Push och vaka över stammen.

Men det skulle knappast Leah göra. Och det var ärligt talat ganska läskigt.

En flock med bara vi två? Hur stort avståndet än var, hade jag svårt att föreställa mig … intimiteten det skulle innebära. Jag undrade om hon verkligen hade tänkt igenom det, eller om hon bara så förtvivlat gärna ville förbli fri.

Leah var tyst medan jag funderade. Som om hon försökte bevisa hur lätt det skulle bli om det bara var vi två.

Vi sprang på en flock hjortar samtidigt som solen gick upp och lyste upp molnen bakom oss. Leah suckade, men tvekade inte. Hennes språng var kvickt och elegant – till och med vackert. Hon fällde den största, bocken, innan djuret ens hunnit uppfatta faran.

Jag ville inte låta henne överglänsa mig, så jag kastade mig över den näst största och knäckte snabbt hennes nacke mellan käkarna, för att hon inte skulle hinna känna någon onödig smärta. Jag kände Leahs motvilja brottas med hennes hunger, och försökte underlätta för henne genom att låta vargen i mig ta över mina tankar. Jag hade levt som varg så länge att jag kunde gå helt in i det; se som en varg och tänka som en varg. När mina praktiska instinkter tog över, kände hon det också. Hon tvekade ett ögonblick innan hon trevande försökte ta till sig mina tankar. Det kändes väldigt konstigt – våra medvetanden var närmare varandra än någonsin, eftersom vi båda två försökte tänka tillsammans.

Konstigt – men det hjälpte. Hennes tänder trängde igenom bytets päls och hud, och hon slet av ett stort stycke kött. I stället för att äcklas, som hennes mänskliga tankar ville, lät hon sitt varg-jag reagera instinktivt. Det var bedövande på något sätt, omedvetet. Jag lät henne äta i fred.

Det var lätt för mig att göra samma sak, och jag var glad att jag inte hade glömt det här. Det skulle snart bli mitt liv igen.

Skulle Leah vara en del av det livet? För en vecka sedan hade blotta tanken skrämt vettet ur mig, men nu kände jag henne bättre. Och nu, när hon befriats från den konstanta smärtan, var hon inte samma varg längre. Inte samma tjej.

Vi åt tillsammans tills vi båda var mätta.

Tack, tänkte hon senare, medan hon tvättade av nosen och tassarna i det våta gräset. Jag brydde mig inte om att göra likadant – det hade börjat duggregna och vi skulle bli tvungna att simma över floden på vägen tillbaka. Det gick ganska bra, att tänka som du.

Ingen orsak.

Seth var utmattad när vi kom fram till gränsen. Jag sa åt honom att vila en stund, medan Leah och jag patrullerade. Bara några sekunder senare kände vi Seths medvetande sjunka in i sömn.

Ska du tillbaka till blodsugarna? undrade Leah.

Kanske.

Det är svårt för dig att vara där, men du kan inte hålla dig borta. Jag vet hur det känns.

Leah, du borde kanske tänka lite på framtiden, vad du vill göra. Mitt medvetande kommer inte att bli jordens lyckligaste plats, precis. Och du blir tvungen att lida med mig.

Hon funderade på hur hon skulle svara. Okej, det här kommer att låta illa. Men ärligt talat blir det lättare att handskas med din smärta än att behöva konfrontera min egen.

Det kan jag förstå.

Jag vet att det kommer att bli jobbigt för dig, Jacob. Jag förstår det – kanske bättre än du tror. Jag tycker inte om henne, men … hon är din Sam. Hon är allt du vill ha, allt du inte kan få.

Jag kunde inte svara.

Jag vet att det är värre för dig. Sam är åtminstone lycklig, han lever och mår bra. Jag älskar honom tillräckligt mycket för att kunna glädjas åt det. Jag vill att han ska få det som är bäst för honom. Hon suckade. Jag orkar bara inte stanna kvar och se det.


Kapitel 16: Varning: för mycket information (1) Bölüm 16: Uyarı: çok fazla bilgi (1)

Jag gav mig av tidigt, långt innan solen gick upp. Ich breche früh auf, lange bevor die Sonne aufgeht. Jag hade lyckats sova en stund, lutad mot soffan, tills Edward väckte mig när Bella började bli för varm och tog över min plats för att kyla ner henne. I had managed to sleep for a while, leaning against the sofa, until Edward woke me up when Bella started to get too hot and took my place to cool her down. Jag sträckte på mig och kände att jag var stark nog för att få lite gjort. Ich streckte mich und fühlte, dass ich stark genug war, um etwas zu erledigen. I stretched and felt I was strong enough to get a little done.

”Tack för hjälpen”, sa Edward lågt när han hörde mina tankar. ”Om kusten är klar sticker de i dag.” "Wenn die Luft rein ist, werden sie heute bleiben." "If the coast is clear, they will leave today."

”Jag hör av mig.” "Ich lasse es dich wissen." "I'll let you know."

Det kändes bra att bli varg igen. Jag var stel i hela kroppen efter att ha suttit så länge. Mein ganzer Körper war steif, nachdem ich so lange gesessen hatte. I was stiff all over after sitting for so long. Jag sträckte på benen, försökte lösa upp knutarna i musklerna.

God morgon, Jacob, hälsade Leah.

Bra, du är vaken. Hur länge har Seth sovit?

Fortfarande vaken, tänkte Seth sömnigt. Still awake, Seth thought sleepily. Men inte länge till. Aber nicht lange. Vad behöver du?

Orkar du en timme till, tror du? Kannst du noch eine Stunde dauern, denkst du? Can you stand another hour, do you think?

Absolut. Inga problem. Seth reste sig genast upp och ruskade på sig. Seth immediately got up and shook himself.

Vi springer på djupet, sa jag till Leah. "Wir haben viel zu tun", sagte ich zu Leah. We're running deep, I told Leah. Seth, följ gränsen. Seth, follow the border.

Uppfattat. Roger. Roger. Seth travade iväg. Seth trabte davon. Seth trotted away.

Ännu en tjänst åt vampyrerna, muttrade Leah. Another favor for the vampires, Leah muttered.

Har du något emot det?

Naturligtvis inte, jag älskar att fjäska för de där förtjusande blodsugarna. Natürlich nicht, ich liebe es, diese entzückenden Blutsauger zu umschmeicheln. Of course not, I love farting for those adorable bloodsuckers.

Bra. Ska vi se hur fort vi kan springa?

Okej, det gör jag gärna!

Leah befann sig vid västra delen av gränsen. Leah was at the western part of the border. I stället för att gena förbi Cullens hus höll hon sig till cirkeln när hon sprang för att möta mig. Anstatt das Haus der Cullens zu durchqueren, hielt sie sich an den Kreis, als sie mir entgegenlief. Instead of bothering past Cullen's house, she kept to the circle as she ran to meet me. Jag stack rakt österut, men visste att hon skulle springa om mig om jag slappnade av ett enda ögonblick, trots att jag hade ett försprång. Ich fuhr geradewegs nach Osten, wusste aber, dass sie mich trotz meines Vorsprungs überholen würde, wenn ich mich nur einen Moment lang entspannte. I ran straight east, but knew she would run around me if I relaxed for a moment, even though I had a head start.

Nosen mot marken, Leah. Det här är ingen kapplöpning, det är ett rekognosceringsuppdrag. This is not a race, it's a reconnaissance mission.

Jag kan göra både och, och ändå spöa skiten ur dig. Ich kann beides tun und dir trotzdem in den Arsch treten. I can do both, and still whip the shit out of you.

Jag bjöd henne på det. I invited her to it. Jag vet.

Hon skrattade.

Vi följde en vindlande väg genom bergen i öster, en välbekant väg. We followed a winding road through the mountains to the east, a familiar road. Vi hade patrullerat de här bergen när vampyrerna gett sig av för ett år sedan, men dragit tillbaka gränsen när Cullens återvänt. Wir hatten in diesen Bergen patrouilliert, als die Vampire vor einem Jahr abzogen, zogen die Grenze aber zurück, als die Cullens zurückkehrten. We had patrolled these mountains when the vampires left a year ago, but pulled back the border when Cullens returned. Det här var deras mark, enligt avtalet. This was their land, according to the agreement.

Men det betydde antagligen ingenting för Sam längre. But that probably meant nothing to Sam anymore. Avtalet hade upphört att gälla. The agreement had expired. Frågan var bara hur mycket han var beredd att splittra sin trupp. The only question was how much he was prepared to divide his squad. Väntade han på att enstaka medlemmar i familjen Cullen skulle ge sig ut på jakt? Was he waiting for individual members of the Cullen family to go hunting? Hade Jared talat sanning, eller utnyttjat tystnaden mellan oss? Had Jared told the truth, or had he taken advantage of the silence between us?

Vi kom allt djupare in bland bergen utan att upptäcka några spår efter flocken. We got deeper and deeper into the mountains without discovering any traces of the herd. Svaga vampyrspår fanns överallt, men den lukten var välbekant nu. Weak vampire traces were everywhere, but that smell was familiar now. Jag andades in den hela dagarna.

Jag hittade en tung, ganska färsk samling lukter längs ett spår – alla hade kommit och gått här, utom Edward. I found a heavy, fairly fresh collection of smells along a trail - everyone had come and gone here, except Edward. De måste ha samlats av någon anledning som glömts bort när Edward kommit hem med sin döende, gravida hustru. They must have been gathered for some reason forgotten when Edward returned home with his dying, pregnant wife. Jag bet ihop käkarna. Vad det än gällde, så hade det inte med mig att göra. Whatever it was, it had nothing to do with me.

Leah pressade sig inte förbi mig, trots att hon kunde ha gjort det nu. Leah drängte sich nicht an mir vorbei, obwohl sie es jetzt vielleicht getan hätte. Leah did not push past me, even though she could have done it now. Jag ägnade mer uppmärksamhet åt de nya dofterna än åt kapplöpningen. Ich habe mehr auf die neuen Düfte geachtet als auf das Rennen. I paid more attention to the new scents than to the race. Hon höll sig på min högra sida och sprang med mig, i stället för att tävla. She stayed on my right side and ran with me, instead of competing.

Vi är ganska långt ut nu, påpekade hon. Wir sind jetzt ziemlich weit draußen, wies sie darauf hin.

Ja. Om Sam spanade efter enstaka vampyrer här borde vi ha korsat hans spår nu. Wenn Sam hier nach dem einen oder anderen Vampir Ausschau hielt, sollten wir seine Spuren inzwischen gekreuzt haben. If Sam was looking for occasional vampires here, we should have crossed his trail now.

Jag gissar att han stannar kvar i La Push tills vidare, tänkte Leah. Ich schätze, er bleibt vorerst in La Push, dachte Leah. Han vet att vi hjälper blodsugarna, att han inte kommer att kunna överraska dem. He knows that we help the bloodsuckers, that he will not be able to surprise them.

Det här är bara en säkerhetsåtgärd.

Ja, vi vill ju inte att våra kära parasiter ska ta några oönskade risker. Yes, we do not want our dear parasites to take any unwanted risks.

Precis, instämde jag och ignorerade hennes sarkasm. Exactly, I agreed and ignored her sarcasm.

Du har förändrats så mycket, Jacob. You've changed so much, Jacob. Snacka om helomvändning. Sprechen Sie über eine vollständige Wende. Talk about a complete reversal.

Du är inte precis den Leah jag alltid har känt och älskat, heller. You're not exactly the Leah I've always known and loved, either.

Sant. Är jag mindre irriterande än Paul nu? Am I less annoying than Paul now?

Otroligt nog … ja. Erstaunlicherweise … ja. Unbelievable… yes.

Åh, doften av framgång. Oh, der Geruch von Erfolg. Oh, the scent of success.

Grattis. Congratulations.

Vi sprang vidare under tystnad. Det var antagligen dags att vända, men det ville ingen av oss göra. It was probably time to turn around, but neither of us wanted to. Vi hade sprungit i samma lilla cirkel för länge, och det var skönt att få sträcka på benen i den tuffa terrängen. We had run in the same small circle for too long, and it was nice to be able to stretch our legs in the tough terrain. Eftersom vi inte hade särskilt bråttom kunde vi kanske jaga på tillbakavägen. Since we were not in a hurry, we might be able to hunt on the way back. Leah började bli rätt hungrig.

Mums, mums, tänkte hon surt. Yum, yum, dachte sie säuerlich. Mums, mums, she thought angrily.

Försök tänka om, föreslog jag. Versuchen Sie noch einmal nachzudenken, schlug ich vor. Try to rethink, I suggested. Det är så vargar äter. So fressen Wölfe. This is how wolves eat. Det är helt naturligt, och det smakar utmärkt. Om du inte tänkte på det ur ett mänskligt perspektiv … Wenn Sie es nicht aus menschlicher Sicht betrachtet haben …

Jag behöver inget peptalk, Jacob. Jag ska jaga, men jag måste inte gilla det.

Okej, som du vill. Det var inte mitt problem om hon ville göra det svårare för sig. It was not my problem if she wanted to make it harder for herself.

Hon var tyst en lång stund och jag började fundera på att vända. She was silent for a long time and I began to think about turning around.

Tack, tänkte hon plötsligt, med helt annorlunda tonfall. Thank you, she thought suddenly, in a completely different tone.

För vad?

För att du låter mig vara. Because you let me be. För att du låter mig stanna. Because you let me stay. Du har varit snällare mot mig än jag hade någon rätt att vänta mig, Jacob. Du warst freundlicher zu mir, als ich zu Recht erwarten durfte, Jacob. You have been kinder to me than I had any right to expect, Jacob.

Eh, inga problem. Och det menar jag faktiskt. And I actually mean that. Att ha dig här är inte så jobbigt som jag trodde att det skulle bli. Having you here is not as difficult as I thought it would be.

Hon fnös, men det var ett skämtsamt ljud. She snorted, but it was a playful sound. Vilken fantastisk komplimang!

Låt den inte stiga dig åt huvudet. Do not let it rise to your head.

Okej – om du inte heller gör det nu … Hon tvekade lite. Okay - if you do not do it now… She hesitated a bit. Jag tycker att du är en bra alfahanne. I think you're a good alpha male. Inte på samma sätt som Sam, men på ditt sätt. Not in the same way as Sam, but in your own way. Du är en värdig ledare. You are a worthy leader.

Jag hajade till av förvåning och kunde först inte svara. I sighed in surprise and at first could not answer.

Eh, tack. Fast jag är inte säker på att jag kan hindra det där från att stiga mig åt huvudet. Though I'm not sure I can stop that from rising to my head. Var kom det ifrån, förresten? Where did it come from, by the way?

Hon svarade inte genast, och jag följde hennes ordlösa tankar. She did not answer immediately, and I followed her wordless thoughts. Hon tänkte på framtiden – på vad jag hade sagt till Jared häromdagen. She was thinking about the future - about what I had said to Jared the other day. På att det här snart skulle vara över, att jag skulle återvända till skogen. Att jag lovat att hon och Seth skulle komma tillbaka till flocken när Cullens försvann …

Jag vill stanna med dig, tänkte hon.

Chocken fick mig att tvärnita. Der Schock ließ mich zusammenzucken. The shock made me cross my mind. Hon flög förbi mig, bromsade och kom långsamt tillbaka till mig, där jag stod som fastfrusen. She flew past me, braked and slowly came back to me, where I stood frozen.

Jag ska inte bli jobbig, jag lovar. Jag ska inte hänga dig i hasorna. Ich werde dich nicht am Genick aufhängen. I'm not going to hang on to you. Du kan gå vart du vill, så går jag vart jag vill. You can go wherever you want, and I'll go wherever I want. Du behöver bara stå ut med mig när vi båda är vargar. You just have to put up with me when we're both wolves. Hon vankade av och an framför mig och svepte ängsligt med sin långa, grå svans. Sie schritt vor mir hin und her und wedelte ängstlich mit ihrem langen grauen Schwanz. She staggered from time to time in front of me and swept anxiously with her long, gray tail. Och eftersom jag tänker försöka sluta så fort jag kan … så blir det kanske inte så ofta. And since I intend to try to quit as soon as I can… it may not be that often.

Jag visste inte vad jag skulle säga.

Jag är lyckligare nu, i din flock, än jag har varit på många år. I'm happier now, in your flock, than I have been for many years.

Jag vill också stanna, tänkte Seth försiktigt. I also want to stay, Seth thought carefully. Jag hade inte insett att han följt våra tankar medan han sprungit längs gränsen. I had not realized that he followed our thoughts as he ran along the border. Jag gillar den här flocken. I like this flock.

Vänta lite nu! Wait a minute now! Seth, det här kommer inte att vara en flock länge till. Seth, this is not going to be a herd for long. Jag försökte samla mina tankar för att kunna övertyga honom. I tried to gather my thoughts in order to convince him. Vi har ett syfte nu, men … när det här är över, kommer jag att förbli varg. We have a purpose now, but… when this is over, I will remain a wolf. Seth, du behöver ett syfte. Seth, du brauchst einen Zweck. Seth, you need a purpose. Du är en bra kille, den sorten som alltid vill ha en uppgift. You're a good guy, the kind who always wants a job. Och du kan absolut inte lämna La Push nu. And you can absolutely not leave La Push now. Du ska gå ur high school och göra något av ditt liv, och du måste ta hand om Sue. Du wirst die Highschool abschließen und etwas aus deinem Leben machen, und du musst dich um Sue kümmern. You're going to leave high school and make something of your life, and you need to take care of Sue. Mina problem ska inte få förstöra din framtid.

Men …

Jacob har rätt, insköt Leah.

Håller du med mig? Stimmst du mir zu?

Självklart. Men inget av det där gäller mig. But none of that applies to me. Jag hade ändå tänkt flytta, skaffa jobb någon annanstans än i La Push. Kanske plugga lite. Börja med yoga och meditation för att få kontroll över mitt humör. Och förbli en del av den här flocken, för min mentala hälsas skull. Jacob – du inser väl hur rimligt det är? Jacob – dir ist klar, wie vernünftig das ist, oder? Jacob - do you realize how reasonable that is? Jag stör inte dig, du stör inte mig, alla blir nöjda. I do not disturb you, you do not disturb me, everyone is happy.

Jag vände om och började långsamt löpa västerut. Ich drehte mich um und rannte langsam nach Westen. Det här är lite för mycket just nu, Leah. Låt mig fundera på det, okej?

Visst. Ta den tid du behöver.

Det tog oss längre tid att springa tillbaka. It took us longer to run back. Jag stressade inte, utan försökte bara koncentrera mig tillräckligt mycket för att inte springa rakt in i ett träd. Seth muttrade lite i tankarna, men jag lyckades ignorera honom. Han visste att jag hade rätt. He knew I was right. Han skulle inte överge sin mamma. Er würde seine Mutter nicht im Stich lassen. Han skulle återvända till La Push och vaka över stammen. Er würde nach La Push zurückkehren und über den Stamm wachen. He would return to La Push and watch over the tribe.

Men det skulle knappast Leah göra. But Leah would hardly do that. Och det var ärligt talat ganska läskigt. And it was honestly pretty scary.

En flock med bara vi två? Hur stort avståndet än var, hade jag svårt att föreställa mig … intimiteten det skulle innebära. So groß die Entfernung auch war, es fiel mir schwer, mir vorzustellen … welche Intimität sie mit sich bringen würde. No matter how great the distance, I had a hard time imagining the intimacy it would entail. Jag undrade om hon verkligen hade tänkt igenom det, eller om hon bara så förtvivlat gärna ville förbli fri. I wondered if she had really thought it through, or if she just so desperately wanted to stay free.

Leah var tyst medan jag funderade. Som om hon försökte bevisa hur lätt det skulle bli om det bara var vi två. As if she was trying to prove how easy it would be if it was just the two of us.

Vi sprang på en flock hjortar samtidigt som solen gick upp och lyste upp molnen bakom oss. Wir trafen auf eine Herde Rehe, als die Sonne aufging und die Wolken hinter uns erhellte. We ran on a flock of deer as the sun rose and lit up the clouds behind us. Leah suckade, men tvekade inte. Leah seufzte, zögerte aber nicht. Leah sighed, but did not hesitate. Hennes språng var kvickt och elegant – till och med vackert. Hon fällde den största, bocken, innan djuret ens hunnit uppfatta faran. She felled the largest, the buck, before the animal even had time to perceive the danger.

Jag ville inte låta henne överglänsa mig, så jag kastade mig över den näst största och knäckte snabbt hennes nacke mellan käkarna, för att hon inte skulle hinna känna någon onödig smärta. Ich wollte nicht, dass sie mich überstrahlte, also stürzte ich mich auf die zweitgrößte und schnappte ihr schnell den Hals zwischen die Kiefer, damit sie keine Zeit hatte, unnötige Schmerzen zu spüren. Jag kände Leahs motvilja brottas med hennes hunger, och försökte underlätta för henne genom att låta vargen i mig ta över mina tankar. Ich spürte, wie Leahs Widerwillen mit ihrem Hunger kämpfte, und versuchte, es ihr leichter zu machen, indem ich dem Wolf in mir erlaubte, meine Gedanken zu übernehmen. I felt Leah's reluctance to wrestle with her hunger, and tried to make things easier for her by letting the wolf inside me take over my thoughts. Jag hade levt som varg så länge att jag kunde gå helt in i det; se som en varg och tänka som en varg. När mina praktiska instinkter tog över, kände hon det också. When my practical instincts took over, she felt it too. Hon tvekade ett ögonblick innan hon trevande försökte ta till sig mina tankar. Sie zögerte einen Moment, bevor sie zaghaft versuchte, meine Gedanken aufzunehmen. She hesitated for a moment before tentatively trying to absorb my thoughts. Det kändes väldigt konstigt – våra medvetanden var närmare varandra än någonsin, eftersom vi båda två försökte tänka tillsammans. It felt very strange - our consciousnesses were closer than ever, because we both tried to think together.

Konstigt – men det hjälpte. Hennes tänder trängde igenom bytets päls och hud, och hon slet av ett stort stycke kött. Ihre Zähne durchbohrten das Fell und die Haut der Beute und sie riss ein großes Stück Fleisch ab. Her teeth penetrated the prey's fur and skin, and she tore off a large piece of meat. I stället för att äcklas, som hennes mänskliga tankar ville, lät hon sitt varg-jag reagera instinktivt. Instead of being disgusted, as her human thoughts wanted, she let her wolf-self react instinctively. Det var bedövande på något sätt, omedvetet. It was numbing in some way, unconsciously. Jag lät henne äta i fred.

Det var lätt för mig att göra samma sak, och jag var glad att jag inte hade glömt det här. It was easy for me to do the same thing, and I was glad I had not forgotten this. Det skulle snart bli mitt liv igen. It would soon be my life again.

Skulle Leah vara en del av det livet? Würde Leah ein Teil dieses Lebens sein? Would Leah be a part of that life? För en vecka sedan hade blotta tanken skrämt vettet ur mig, men nu kände jag henne bättre. Vor einer Woche hätte mich der bloße Gedanke zu Tode erschreckt, aber jetzt kannte ich sie besser. A week ago, the mere thought had scared the crap out of me, but now I knew her better. Och nu, när hon befriats från den konstanta smärtan, var hon inte samma varg längre. And now, when she was relieved of the constant pain, she was no longer the same wolf. Inte samma tjej. Nicht dasselbe Mädchen. Not the same girl.

Vi åt tillsammans tills vi båda var mätta. We ate together until we were both full.

Tack, tänkte hon senare, medan hon tvättade av nosen och tassarna i det våta gräset. Thank you, she thought later, as she washed her nose and paws in the wet grass. Jag brydde mig inte om att göra likadant – det hade börjat duggregna och vi skulle bli tvungna att simma över floden på vägen tillbaka. Ich hatte keine Lust, das Gleiche zu tun - es hatte angefangen zu nieseln, und wir würden auf dem Rückweg durch den Fluss schwimmen müssen. I did not care to do the same - it had started to drizzle and we would have to swim across the river on the way back. Det gick ganska bra, att tänka som du. It went pretty well, to think like you.

Ingen orsak. No problems.

Seth var utmattad när vi kom fram till gränsen. Seth war erschöpft, als wir die Grenze erreichten. Jag sa åt honom att vila en stund, medan Leah och jag patrullerade. Bara några sekunder senare kände vi Seths medvetande sjunka in i sömn. Just seconds later, we felt Seth's consciousness fall asleep.

Ska du tillbaka till blodsugarna? Are you going back to the vampires? undrade Leah.

Kanske.

Det är svårt för dig att vara där, men du kan inte hålla dig borta. It's hard for you to be there, but you can not stay away. Jag vet hur det känns. I know how it feels.

Leah, du borde kanske tänka lite på framtiden, vad du vill göra. Leah, maybe you should think a little about the future, what you want to do. Mitt medvetande kommer inte att bli jordens lyckligaste plats, precis. Mein Geist wird nicht gerade der glücklichste Ort auf Erden sein. My consciousness will not be the happiest place on earth, exactly. Och du blir tvungen att lida med mig.

Hon funderade på hur hon skulle svara. She thought about how she would answer. Okej, det här kommer att låta illa. Okay, this is going to sound bad. Men ärligt talat blir det lättare att handskas med din smärta än att behöva konfrontera min egen. Aber ehrlich gesagt wird es leichter sein, mit Ihrem Schmerz umzugehen als mit meinem eigenen. But honestly, it's easier to deal with your pain than to have to confront my own.

Det kan jag förstå. I can understand that.

Jag vet att det kommer att bli jobbigt för dig, Jacob. I know it's going to be hard for you, Jacob. Jag förstår det – kanske bättre än du tror. I understand that - maybe better than you think. Jag tycker inte om henne, men … hon är din Sam. Ich mag sie nicht, aber ... sie ist deine Sam. I do not like her, but… she is your Sam. Hon är allt du vill ha, allt du inte kan få. She is everything you want, everything you can not get.

Jag kunde inte svara. I could not answer.

Jag vet att det är värre för dig. Sam är åtminstone lycklig, han lever och mår bra. Jag älskar honom tillräckligt mycket för att kunna glädjas åt det. Ich liebe ihn genug, um mich darüber zu freuen. I love him enough to be happy about it. Jag vill att han ska få det som är bäst för honom. I want him to get what's best for him. Hon suckade. Jag orkar bara inte stanna kvar och se det. I just can not bear to stay and see it.