×

Nós usamos os cookies para ajudar a melhorar o LingQ. Ao visitar o site, você concorda com a nossa política de cookies.


image

Svenska Youtube, Akademisk kvart: Skattemoral

Akademisk kvart: Skattemoral

Om vi vore ekonomiska robotar så skulle 500 kronor alltid vara värda 500 kronor.

Men nu är vi människor...

och värdet på 500 kronor kan variera

vilket blir extra tydligt så här i deklarationstider.

Jag heter Katarina Nordblom och är professor i Nationalekonomi

vid Handelshögskolan.

Mycket av min forskning kretsar kring skatter, och särskilt

beteendeaspekter av beskattning.

Det är väldigt vanligt att folk tror att vi nationalekonomer

tänker oss att människor är som ekonomiska robotar som bara

maximerar nytta och vinst.

Men om vi ska förstå hur människor fattar ekonomiska beslut

så måste vi ta hänsyn till att vi faktiskt är människor

och inte några ekonomiska robotar.

Så jag tänker ge ett par exempel från min egen forskning om skatter

där det här är speciellt viktigt.

Det första handlar om deklaration.

Det är ju snart deklarationsdags och vi får en deklarationsblankett i brevlådan.

Tillsammans med deklarationsblanketten

så får vi ju med ett papper med en preliminär skatteuträkning.

Där står hur mycket vi betalat in i skatt, hur mycket vi SKA betala in i skatt

och längst ner står hur mycket vi eventuellt ska betala tillbaka i kvarskatt

eller hur mycket vi ska få tillbaka i skatteåterbäring.

Tillsammans med några kollegor så har jag tittat på HUR den här informationen

som man får tillsammans med deklarationsblanketten

påverkar beteendet när man deklarerar

framförallt benägenheten att göra avdrag.

Och då visar det sig att det har en väldigt stor betydelse

för om man kommer att få kvarskatt eller skatteåterbäring.

Här på figurens x-axel kan man se hur stor skatteskuld man har.

Till vänster ser vi om vi får tillbaka pengar

och till höger om vi ska betala kvarskatt.

På y-axeln visas andelen som yrkar avdrag.

Vi ser att bland dem som får skatteåterbäring

är det en ganska konstant och liten andel som yrkar avdrag

och vi ser att den här andelen "hoppar" vid nollan.

Och för dem som får kvarskatt ÖKAR sannolikheten att man yrkar avdrag.

Det här är faktiskt ett ganska förbryllande resultat.

För vad borde egentligen spela roll för vårt ekonomiska beteende?

Jo, det är ju hur mycket vi behöver betala totalt i skatt.

Om det är i förväg eller i efterskott borde ju egentligen inte spela någon roll.

Vi borde ju snarare vara glada över att få kvarskatt

för det betyder att vi fått låna pengar gratis av staten.

Och får vi skatteåterbäring borde vi egentligen bli upprörda för det betyder ju

att vi betalat för mycket skatt, pengar vi hade kunnat ha roligt för i fjol.

Men så verkar folk inte reagera, och då är frågan VARFÖR?

Vi förklarar det med något som kallas "förlustaversion".

Om man har förlustaversion så betyder det att man

värderar en sak olika beroende på om det är någonting man kan förlora

eller någonting man kan få.

Så till exempel:

Den här 500-kronorsedeln, hur mycket är den värd? Ja, det är ju en enkel fråga egentligen.

500 kronor skulle vi väl alla säga?

Men, när det är så att vi har förlustaversion

betyder det att den här 500-lappen

är värd MER för mig om jag har den och riskerar att förlora den,

exempelvis genom kvarskatt,

än om jag INTE har den men skulle kunna få den genom skatteåterbäring.

Det här är ett resultat som finns inom väldigt många områden

och i min forskning har jag tillsammans med kollegor visat att

det också påverkar vårt skattebeteende.

Mitt andra exempel:

Det handlar om just dem som får kvarskatt.

För även om vissa tydligen försöker att undvika kvarskatt genom att göra avdrag

så finns det ju en hel del människor som får kvarskatt.

Får man kvarskatt så ska den vara betald i november.

Och om man inte betalar den i tid

då får man ett brev från Skatteverket i december.

Och då är frågan: Vad gör man när man får detta brev? Man kanske sprättar upp det...

och läser vad som står.

Det står: "Kontoutdrag, bla bla bla..."

"Belopp att betala: 1989 kronor"

Hade nu skulden varit lite större, det vill säga 2000 kronor eller mer,

då hade det stått precis likadant MEN längst ner hade det stått:

"OBS! Din skuld överlämnas till Kronofogden om du inte betalar i tid"

Då kan man undra vad de olika brevtyperna spelar för roll.

Ja, de som får...

veta att de riskerar att hamna hos Kronofogden om de inte betalar

har en större sannolikhet att faktiskt betala sin kvarskatt

än de som bara får det vanliga brevet som innehåller kontoutdrag och massa siffror.

Och det är ju inte ett dugg konstigt

eftersom så mycket mer står på spel för dem som riskerar att

hamna hos Kronofogden.

Men man kan ju tycka att det är ganska drastiskt att skicka någon till Kronofogden

för en skatteskuld på 2000 kronor.

Och det är dyrt!

Både för samhället, men framförallt för individen som hamnar hos Kronofogden

och får betala extraavgifter och kan få betalningsanmärkningar med mera.

Så i ett annat forskningsprojekt i samarbete med just Skatteverket

har vi tittat på om man skulle kunna göra något annat.

Något enklare som ändå får folk att betala sin kvarskatt

MEN där man inte riskerar att hamna hos Kronofogden.

Så 2018 gjorde vi ett speciellt experiment tillsammans med Skatteverket.

När de skickade ut sina brev i december

så såg de lite annorlunda ut.

När man sprättade upp kuvertet så fann man ett försättsblad

med texten "Viktig information"

"Här kommer en påminnelse om att du behöver betala din kvarskatt"

Det är ju egentligen ingen extra information

eftersom det är exakt vad som står i det vanliga brevet som man alltid får.

Men, det visade sig att

de som fick det här helt intetsägande försättsbladet

blev mycket mer benägna att faktiskt betala sin kvarskatt.

Det visade sig att effekten var nästan lika stor som

för dem som får ett hot om att få sin skuld överförd till Kronofogden.

Och detta är ju lite förvånande.

För hur kan ett helt intetsägande blad

få nästan samma effekt som

informationen om risken att hamna hos Kronofogden med allt vad det innebär?

Ja, det kanske handlar om att vi inte är så uppmärksamma på

alla saker vi gör.

När vi får det här brevet från Skatteverket

där det står "Kontoutdrag",

som man ibland får från banken och inte brukar behöva göra något med,

och så är det en massa siffror här och...

är det möjligt att man faktiskt inte kommer så långt som till att man läser:

"Belopp att betala" och "Beloppet ska vara bokfört hos Skatteverket (ett visst datum)"

Många beslut som vi fattar är kanske inte helt genomtänkta.

Och om vi är lite ouppmärksamma

och inte tänker igenom allt helt och hållet

ja, då kan ett sånt här litet försättsblad,

som inte ger någon information men väcker uppmärksamheten,

få oss att agera på rätt sätt.

Så det här visar då att bara en sådan här enkel åtgärd som att

fånga uppmärksamhet hos skattebetalaren

faktiskt kan vara ett väldigt billigt sätt att,

i förhållande till att skicka folk till Kronofogden,

få folk att betala sin skatt.

Nu är nog kvarten snart slut,

men det här var två exempel från min forskning om skatter

som visar på att vi faktiskt behöver ta hänsyn till att

vi inte alls är några

ekonomiska maskiner som fattar beslut,

inte heller när det handlar om att betala skatt,

utan vi är faktiskt människor med olika psykologiska mekanismer som

påverkar vårt beslutsfattande

som vi också behöver ta hänsyn till när vi ska försöka förstå

hur människor beter sig i ekonomiska situationer.

gu.se


Akademisk kvart: Skattemoral Akademisches Viertel: Steuermoral Academic quarter: Tax morale Akademik çeyrek: Vergi morali

Om vi vore ekonomiska robotar så skulle 500 kronor alltid vara värda 500 kronor. Eğer ekonomik robotlar olsaydık, 500 sterlin her zaman 500 sterlin değerinde olurdu.

Men nu är vi människor...

och värdet på 500 kronor kan variera

vilket blir extra tydligt så här i deklarationstider.

Jag heter Katarina Nordblom och är professor i Nationalekonomi

vid Handelshögskolan.

Mycket av min forskning kretsar kring skatter, och särskilt

beteendeaspekter av beskattning.

Det är väldigt vanligt att folk tror att vi nationalekonomer

tänker oss att människor är som ekonomiska robotar som bara

maximerar nytta och vinst.

Men om vi ska förstå hur människor fattar ekonomiska beslut

så måste vi ta hänsyn till att vi faktiskt är människor

och inte några ekonomiska robotar.

Så jag tänker ge ett par exempel från min egen forskning om skatter

där det här är speciellt viktigt.

Det första handlar om deklaration.

Det är ju snart deklarationsdags och vi får en deklarationsblankett i brevlådan.

Tillsammans med deklarationsblanketten

så får vi ju med ett papper med en preliminär skatteuträkning.

Där står hur mycket vi betalat in i skatt, hur mycket vi SKA betala in i skatt

och längst ner står hur mycket vi eventuellt ska betala tillbaka i kvarskatt ve en altta da ne kadar vergi geri ödememiz gerekebileceği yazıyor.

eller hur mycket vi ska få tillbaka i skatteåterbäring.

Tillsammans med några kollegor så har jag tittat på HUR den här informationen

som man får tillsammans med deklarationsblanketten

påverkar beteendet när man deklarerar

framförallt benägenheten att göra avdrag.

Och då visar det sig att det har en väldigt stor betydelse

för om man kommer att få kvarskatt eller skatteåterbäring.

Här på figurens x-axel kan man se hur stor skatteskuld man har.

Till vänster ser vi om vi får tillbaka pengar

och till höger om vi ska betala kvarskatt.

På y-axeln visas andelen som yrkar avdrag.

Vi ser att bland dem som får skatteåterbäring

är det en ganska konstant och liten andel som yrkar avdrag

och vi ser att den här andelen "hoppar" vid nollan.

Och för dem som får kvarskatt ÖKAR sannolikheten att man yrkar avdrag. Ve stopaj vergisi alanlar için, kesinti talep etme olasılığı ARTMAKTADIR.

Det här är faktiskt ett ganska förbryllande resultat.

För vad borde egentligen spela roll för vårt ekonomiska beteende?

Jo, det är ju hur mycket vi behöver betala totalt i skatt.

Om det är i förväg eller i efterskott borde ju egentligen inte spela någon roll.

Vi borde ju snarare vara glada över att få kvarskatt

för det betyder att vi fått låna pengar gratis av staten. Çünkü bu, devletten bedavaya borç para aldığımız anlamına geliyor.

Och får vi skatteåterbäring borde vi egentligen bli upprörda för det betyder ju

att vi betalat för mycket skatt, pengar vi hade kunnat ha roligt för i fjol.

Men så verkar folk inte reagera, och då är frågan VARFÖR?

Vi förklarar det med något som kallas "förlustaversion".

Om man har förlustaversion så betyder det att man

värderar en sak olika beroende på om det är någonting man kan förlora

eller någonting man kan få.

Så till exempel:

Den här 500-kronorsedeln, hur mycket är den värd? Ja, det är ju en enkel fråga egentligen.

500 kronor skulle vi väl alla säga?

Men, när det är så att vi har förlustaversion

betyder det att den här 500-lappen

är värd MER för mig om jag har den och riskerar att förlora den,

exempelvis genom kvarskatt,

än om jag INTE har den men skulle kunna få den genom skatteåterbäring. sahip olmasam da vergi iadesi yoluyla alabileceğimden daha iyidir.

Det här är ett resultat som finns inom väldigt många områden

och i min forskning har jag tillsammans med kollegor visat att

det också påverkar vårt skattebeteende.

Mitt andra exempel:

Det handlar om just dem som får kvarskatt.

För även om vissa tydligen försöker att undvika kvarskatt genom att göra avdrag

så finns det ju en hel del människor som får kvarskatt.

Får man kvarskatt så ska den vara betald i november.

Och om man inte betalar den i tid

då får man ett brev från Skatteverket i december.

Och då är frågan: Vad gör man när man får detta brev? Man kanske sprättar upp det...

och läser vad som står.

Det står: "Kontoutdrag, bla bla bla..."

"Belopp att betala: 1989 kronor"

Hade nu skulden varit lite större, det vill säga 2000 kronor eller mer,

då hade det stått precis likadant MEN längst ner hade det stått:

"OBS! Din skuld överlämnas till Kronofogden om du inte betalar i tid"

Då kan man undra vad de olika brevtyperna spelar för roll.

Ja, de som får...

veta att de riskerar att hamna hos Kronofogden om de inte betalar

har en större sannolikhet att faktiskt betala sin kvarskatt

än de som bara får det vanliga brevet som innehåller kontoutdrag och massa siffror.

Och det är ju inte ett dugg konstigt

eftersom så mycket mer står på spel för dem som riskerar att

hamna hos Kronofogden.

Men man kan ju tycka att det är ganska drastiskt att skicka någon till Kronofogden

för en skatteskuld på 2000 kronor.

Och det är dyrt!

Både för samhället, men framförallt för individen som hamnar hos Kronofogden

och får betala extraavgifter och kan få betalningsanmärkningar med mera. ve ekstra ücretler ödemek zorunda kalabilir ve ödeme temerrütleri yaşayabilir vb.

Så i ett annat forskningsprojekt i samarbete med just Skatteverket

har vi tittat på om man skulle kunna göra något annat.

Något enklare som ändå får folk att betala sin kvarskatt

MEN där man inte riskerar att hamna hos Kronofogden.

Så 2018 gjorde vi ett speciellt experiment tillsammans med Skatteverket.

När de skickade ut sina brev i december

så såg de lite annorlunda ut.

När man sprättade upp kuvertet så fann man ett försättsblad

med texten "Viktig information"

"Här kommer en påminnelse om att du behöver betala din kvarskatt"

Det är ju egentligen ingen extra information

eftersom det är exakt vad som står i det vanliga brevet som man alltid får.

Men, det visade sig att

de som fick det här helt intetsägande försättsbladet

blev mycket mer benägna att faktiskt betala sin kvarskatt.

Det visade sig att effekten var nästan lika stor som

för dem som får ett hot om att få sin skuld överförd till Kronofogden. Borçlarının İcra Servisine devredileceği tehdidini alan kişiler için.

Och detta är ju lite förvånande.

För hur kan ett helt intetsägande blad

få nästan samma effekt som

informationen om risken att hamna hos Kronofogden med allt vad det innebär?

Ja, det kanske handlar om att vi inte är så uppmärksamma på

alla saker vi gör.

När vi får det här brevet från Skatteverket

där det står "Kontoutdrag",

som man ibland får från banken och inte brukar behöva göra något med,

och så är det en massa siffror här och...

är det möjligt att man faktiskt inte kommer så långt som till att man läser:

"Belopp att betala" och "Beloppet ska vara bokfört hos Skatteverket (ett visst datum)"

Många beslut som vi fattar är kanske inte helt genomtänkta.

Och om vi är lite ouppmärksamma

och inte tänker igenom allt helt och hållet

ja, då kan ett sånt här litet försättsblad,

som inte ger någon information men väcker uppmärksamheten,

få oss att agera på rätt sätt.

Så det här visar då att bara en sådan här enkel åtgärd som att

fånga uppmärksamhet hos skattebetalaren

faktiskt kan vara ett väldigt billigt sätt att,

i förhållande till att skicka folk till Kronofogden,

få folk att betala sin skatt.

Nu är nog kvarten snart slut,

men det här var två exempel från min forskning om skatter

som visar på att vi faktiskt behöver ta hänsyn till att

vi inte alls är några

ekonomiska maskiner som fattar beslut,

inte heller när det handlar om att betala skatt,

utan vi är faktiskt människor med olika psykologiska mekanismer som

påverkar vårt beslutsfattande

som vi också behöver ta hänsyn till när vi ska försöka förstå

hur människor beter sig i ekonomiska situationer.

gu.se