×

Nós usamos os cookies para ajudar a melhorar o LingQ. Ao visitar o site, você concorda com a nossa política de cookies.


image

Svenska Youtube, Akademisk kvart: Inkomstpolarisering

Akademisk kvart: Inkomstpolarisering

Jag vill prata med er om polarisering på arbetsmarknaden och de geografiska konsekvenser som det har.

Akademisk kvart: Inkomstpolarisering.

Jag heter Martin Henning och jag är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan

vid Göteborgs universitet

Den forskning jag ska berätta om

har jag bedrivit tillsammans med Rikard Eriksson

som är professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet.

På senare tid har vi pratat ganska mycket

om de ökade geografiska skillnaderna i Sverige.

Det har vi sett sedan 1980-talet att de geografiska skillnaderna

ekonomiskt mellan svenska regioner tenderar att öka över tid.

Det skiljer sig väldigt mycket från hur det var under den svenska modellens glansdagar någon gång på 60- och 70-talen när regioner

gick mot att bli alltmer ekonomiskt lika varandra. När den ekonomiska tillväxten spreds

över hela landet i stället för att koncentreras till några få ställen.

Men under senare år har vi också sett

att polariseringen på arbetsmarknaden

ökar parallellt med de ökade geografiska skillnaderna. Forskningen som har konstaterat detta kommer egentligen från en amerikansk tradition men har sedan spridits till andra länder.

Det är väl så att vi inte är så vana vid att prata om en polariserande arbetsmarknad i ett svenskt sammanhang.

Den svenska modellen byggde på att

sämre jobb fasas ut och att bättre jobb tillväxter.

Det var ju själva grundidén

för omvandlingen av arbetsmarknaden. Det där hände också.

Det var så arbetsmarknaden förändrades någon gång

till slutet av 1990-talet, början av 2000-talet.

Då såg vi att ett annat mönster utvecklades.

Det var den där polariseringen

som började göra sig gällande. Den verkar inte vara lika dramatisk

på svensk arbetsmarknad som den är i många andra länder

men det verkar ändå som att den finns. Då har vi två processer som är ganska intressanta var för sig. De ökade geografiska skillnaderna mellan svenska regioner och de ökade skillnaderna på arbetsmarknaden

i termer av polarisering, alltså egentligen fler jobb

i det lägre segmentet av arbetsmarknaden

och fler jobb i det allra bästa segmentet. När vi pratar om bra och dåliga jobb -jag kommer ju från en handelshögskola-

pratar vi om lönen.

Väldigt få har försökt koppla ihop

de där processerna, men det är det jag Rickard försöker i detta paper. Vi vill alltså titta på hur fördelade sig den där polariseringsrocessen

i rummet.

Finns det regioner som fortfarande

upplever den traditionella svenska uppgraderingen

och finns det regioner som kanske genomlider

en nedgradering av arbetsmarknaden

mot de lite sämre jobben?

Och vad skulle kunna förklara en sådan utveckling?

Om man tittar i litteraturen så finns det egentligen fyra olika förklaringsgrunder som man lyfter fram.

Det är inte säkert att de är uteslutande men man kan använda dem

för att undersöka vad som händer på den svenska arbetsmarknaden.

Den första, den plockar fram polariseringen som

ett utfall av globaliseringen.

Att de där jobben som fanns i mitten av arbetsmarknaden, ofta hyfsat välbetalda jobb inom tillverkningsindustrin flyttas ut till andra länder.

Det blir en ökad funktionell specialisering

i den globala ekonomin och då flyttar de jobben kanske någon annanstans. Det är den typen av dynamik som har varit väldigt omdiskuterad i den amerikanska debatten. Sedan finns en annan teknologiförklaring också. Den är att de högst upp i jobbdistributionen

alltså de med de coolaste, högbetalda jobben.

kanske har lite bättre möjlighet att vara

komplementära med nya teknologier.

De kanske blir ännu mer effektiva genom att använda sig av olika IT-lösningar att samverka med automatiseringslösningar och liknande och därför klarar de sig

ganska bra i den här utvecklingen och det genererar deras välstånd.

och genererar också efterfrågan

på lite enklare tjänster.

Så då har vi en annan bild av polariseringens orsaker

jämfört med globaliseringen. Det tredje skulle kunna vara institutionella faktorer.

Alltså att det institutionella landskapet kring arbetsmarknaden förändrats på senare år till att bejaka framväxten av de jobb som vi kanske

uppfattar som lite enklare. Åtminstone i vårt perspektiv är det de jobb som är

lite lägre betalda.

Det ser vi i debatten nu hur vi diskuterar stimulerandet av tillväxten av enkla jobb. En tanke som under den svenska modellens

glansdagar skulle vara fullständigt orimlig.

Sedan kanske vi har att göra med demografiska förändringar.

Att vi har en demografisk förändring där vi inte klarar att erbjuda bra arbetsmöjligheter för alla som kommer in nya på den svenska arbetsmarknaden.

Som sagt, det är möjligt att de här

förklaringarna samverkar men det är ändå fyra olika poänger som man kan göra när det gäller arbetsmarknadspolarisering.

Om vi ska titta på det där geografiskt sett

vilka regioner det egentligen är

som är de här polariserarna

och vilka är det som fortfarande har en positiv tillväxt på sin arbetsmarknad med bra jobb?

Och vilka är det som kanske halkar efter?

Då måste vi ju på något sätt

bryta ner utvecklingen på arbetsmarknaden geografiskt

och använda någon bra statistik för det.

Det jag och Rikard har gjort är att använda oss först och främst

av en metod som är ganska etablerad

i den här typen av litteratur.

Dt är att vi börjar prata om jobb.

Jobb är en kombination av det yrke man har

och den bransch man jobbar i. Det är ett jobb.

Det innebär att en ingenjör som arbetar

inom livsmedelsindustrin har ett annat jobb än

en ingenjör som arbetar till exempel

inom fordonsindustrin.

Det ligger något i branschspecialiseringen också.. Det jag och Rickard har gjort är att definiera, eller sätta ner foten kring, vilka

de här jobben är som finns i Sverige. Sedan försöker vi räkna ut medellönen för de olika jobben.

Då får vi en sortering av jobb och vad medellönen är

i de jobben.

Sedan skapar vi fem olika grupper och sorterar in jobben i de olika grupperna.

Från de lägst betalda jobben

till de allra coolaste högbetalda jobben.

Då har vi fem olika grupper. Sedan mäter vi hur de här grupperna förändrats över tid.

Tillväxer de i antalet jobb eller blir antalet jobb i gruppen färre? Vi använder oss av tidsperioden mellan 2002 och 2012.

Det är nämligen lite knixigt med svensk statistik just nu

för vi har haft ett brott i tidsserierna

och ni kan ju tänka er vad det innebär för oss som sysslar med kvantitativ forskning om svensk arbetsmarknad. Det gör att det än så länge är lite svårt att få

långa tidsserier på den förändring som vi upplever just nu.

Därför har vi gått lite bakåt i tiden.

Nu tar vi den här perioden och då ser vi att jobben utvecklas precis

i ett u-tformat samband

som vi väntar oss från en polariseringsbild.

Alltså med tillväxt i det lägre segmentet

av arbetsmarknaden, tillväxt i det högre segmentet

och en lägre tillväxt i mitten.

Det innebär att åtminstone under den här perioden går arbetsmarknaden mot en polarisering.

Där hade vi kanske ofta nöjt oss om vi intresserade av arbetsmarknadsfrågor.

Men jag och Rickard är geografer

och vi vill gärna se hur det där fördelar sig

geografiskt och hur matar det in

i bilden av ökande regionala skillnader

i Sverige?

Och inte bara i Sverige utan det här är processer som finns

över hela västvärlden.

Då använder vi oss av svenska kommuner och så tittar vi på hur arbetsmarknaden har utvecklats i kommunerna enligt samma metodik.

Då kan man se att man kan bilda fyra olika idealmodeller för hur detta utvecklats och med ideal

menar jag inte att de är bra, utan på något sätt

stiliserade modeller.

De kommuner som är de här polariserarna där arbetsmarknadens polarisering sker inom kommunen.

Kanske kommuner som är uppgraderare

som utvecklas mot allt bättre jobb över tid.

Den klassiska svenska modellen, så att säga.

Vi har kommuner som kanske har utvecklats mot en sämre arbetsmarknad över tid

med tillväxt i låglönesegmenten. Sedan så kan det ju hända att vi får en mittenbild också med de som har en tillväxt i mitten

av distributionen.

Det kallar jag för medelklassparadisen. Om man bryter ner den här polariseringabilden

av arbetsmarknaden för Sverige som helhet

till geografi ser man att det finns

kommuner som motsvarar alla de där bilderna.

Vi kan fylla de olika boxarna med utvecklingsbilder med kommuner.

Det finns de som är polariserare. Det finns de som utvecklar en arbetsmarknad mot bättre jobb.

Det finns de som utvecklar mot sämre jobb, tyvärr. Och det finns medelklassparadisen. Vad förklarar hur en kommun beter sig i termer av dess arbetsmarknad?

Vad påverkar egentligen i vilken box en kommun hamnar?

Om vi tittar på polariserarna så ser vi att det har

med näringslivstrukturen att göra.

Det är den som påverkar allra mest var någonstans

en kommun hamnar.

Om vi tittar på polariseringsbilden är det närvaron av tillverkningsindustri och den historiska närvaron av lite mer manuella jobb

inom tillverkningsindustrin.

Det verkar tala för den där globaliseringstesen i någon mån.

Men sedan blir det lite mer komplicerat.

därför den där riktiga polariseringsbilden

för Sverige som helhet uppkommer egentligen inte

för att det finns de här polariserarna utan för att det finns polariserare, det finns de som utvecklas

mot sämre jobb och bättre jobb, och det är först

när man lägger ihop alla de där väldigt olika

geografiska bilderna som vi får den här nationella kurvan. Det man kan se är att det finns väldigt olika regionala upplevelser av den polarisering som vi ser på arbetsmarknaden som helhet.

Men vad gäller polariserarna verkar det som att

det framför allt är näringslivsstrukturen som spelar roll för om man blir en polariserande kommun.

Just för den utvecklingen verkar det ändå som om

globaliseringstanken spelar roll.

Men vi tror nog att det här med institutioner

och demografi också spelar roll

för om man fortfarande upplever en uppgradering

av arbetsmarknaden eller en nedgradering

av arbetsmarknaden.

Det är när man lägger ihop alla de här faktorerna som vi får den totala polariseringsbilden.

Det där är ju lite intressant

och kanske lite oroande.

För vem kunde ana att det finns ganska många kommuner där jobben på arbetsmarknaden

faktiskt utvecklas mot att jobben tillväxer men i det lägre segmentet av arbetsmarknaden?

Det där är ju på något sätt halvbra.

Visst vill vi ha nya jobb men vi vill ju hellre att det ska vara produktiva

jobb, bra jobb, välavlönade jobb.

Då är frågan i nästa steg:

Om man utvecklar en sådan struktur

en polariseringsstruktur

innebär det att människor kommer in på arbetsmarknaden

i lite lägre betalda jobb och sedan gör en slags karriär

eller fastnar man?

Det vet vi inte riktigt än men nästa år kommer vi

ta reda på det.

Så om ett år kommer vi ha svar på den frågan.

Men det vi ser hittills

är egentligen lite bekymmersamt

för att vi ser alltså en polarisering på arbetsmarknaden som äger rum samtidigt som de geografiska skillnaderna ökar.

De här processerna sammanfaller alltså; polariseringen på arbetsmarknaden

och ökande skillnader med mellan regioner.

Det har fått vissa forskare att i vår tid

prata om en slags missnöjets geografi. Eller som Andrés Rodríguez-Pose på London School of Economics pratar om:

The revenge of the places that don´t matter.

Och det är ju egentligen

när de här två processerna sammanfaller

som det kanske blir allra mest problematiskt.

Men det man ska komma ihåg är att den här upplevelsen

av polariseringen ser väldigt olika ut

på olika håll i landet.

Det finns regioner och kommuner som fortfarande

upplever den klassiska uppgraderingsmodellen.

Det finns kommuner och regioner som egentligen har

ett mer bekymmersamt utfall, med utveckling av jobb

men i det lägre segmentet av arbetsmarknaden.

Hur människor rör sig inom den distributionen

får vi återkomma till och det kommer jag återkomma till.

Tack för att ni lyssnade.

gu.se


Akademisk kvart: Inkomstpolarisering Akademisches Viertel: Einkommenspolarisierung Academic quarter: Income polarization Akademik çeyrek: Gelir kutuplaşması

Jag vill prata med er om polarisering på arbetsmarknaden och de geografiska konsekvenser som det har.

Akademisk kvart: Inkomstpolarisering.

Jag heter Martin Henning och jag är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan

vid Göteborgs universitet

Den forskning jag ska berätta om

har jag bedrivit tillsammans med Rikard Eriksson

som är professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet.

På senare tid har vi pratat ganska mycket Son zamanlarda oldukça fazla konuşuyoruz

om de ökade geografiska skillnaderna i Sverige.

Det har vi sett sedan 1980-talet att de geografiska skillnaderna

ekonomiskt mellan svenska regioner tenderar att öka över tid.

Det skiljer sig väldigt mycket från hur det var under den svenska modellens glansdagar någon gång på 60- och 70-talen när regioner

gick mot att bli alltmer ekonomiskt lika varandra. ekonomik olarak birbirlerine giderek daha fazla benziyorlardı. När den ekonomiska tillväxten spreds

över hela landet i stället för att koncentreras till några få ställen.

Men under senare år har vi också sett

att polariseringen på arbetsmarknaden

ökar parallellt med de ökade geografiska skillnaderna. Forskningen som har konstaterat detta kommer egentligen från en amerikansk tradition men har sedan spridits till andra länder.

Det är väl så att vi inte är så vana vid att prata om en polariserande arbetsmarknad i ett svenskt sammanhang.

Den svenska modellen byggde på att

sämre jobb fasas ut och daha yoksul işler aşamalı olarak ortadan kaldırılıyor ve att bättre jobb tillväxter.

Det var ju själva grundidén

för omvandlingen av arbetsmarknaden. Det där hände också.

Det var så arbetsmarknaden förändrades någon gång

till slutet av 1990-talet, början av 2000-talet.

Då såg vi att ett annat mönster utvecklades.

Det var den där polariseringen

som började göra sig gällande. Den verkar inte vara lika dramatisk

på svensk arbetsmarknad som den är i många andra länder

men det verkar ändå som att den finns. Då har vi två processer som är ganska intressanta var för sig. De ökade geografiska skillnaderna mellan svenska regioner och de ökade skillnaderna på arbetsmarknaden

i termer av polarisering, alltså egentligen fler jobb kutuplaşma açısından, yani aslında daha fazla iş

i det lägre segmentet av arbetsmarknaden işgücü piyasasının alt segmentinde

och fler jobb i det allra bästa segmentet. När vi pratar om bra och dåliga jobb -jag kommer ju från en handelshögskola-

pratar vi om lönen.

Väldigt få har försökt koppla ihop

de där processerna, men det är det jag Rickard försöker i detta paper. Vi vill alltså titta på hur Bu yüzden biz de nasıl fördelade sig den där polariseringsrocessen bu kutuplaşma süreci bozuldu mu

i rummet.

Finns det regioner som fortfarande

upplever den traditionella svenska uppgraderingen

och finns det regioner som kanske genomlider

en nedgradering av arbetsmarknaden işgücü piyasasında bir gerileme

mot de lite sämre jobben? daha az elverişli işlere karşı?

Och vad skulle kunna förklara en sådan utveckling?

Om man tittar i litteraturen så finns det egentligen fyra olika förklaringsgrunder som man lyfter fram.

Det är inte säkert att de är uteslutande men man kan använda dem

för att undersöka vad som händer på den svenska arbetsmarknaden.

Den första, den plockar fram polariseringen som

ett utfall av globaliseringen.

Att de där jobben som fanns i mitten Merkezde olan bu işler av arbetsmarknaden, ofta hyfsat välbetalda İşgücü piyasasında, genellikle oldukça iyi ücret alan kişiler. jobb inom tillverkningsindustrin flyttas ut till andra länder.

Det blir en ökad funktionell specialisering

i den globala ekonomin och då flyttar de jobben kanske någon annanstans. Det är den typen av dynamik som har varit väldigt omdiskuterad i den amerikanska debatten. Sedan finns en annan teknologiförklaring också. Den är att de högst upp i jobbdistributionen

alltså de med de coolaste, högbetalda jobben.

kanske har lite bättre möjlighet att vara

komplementära med nya teknologier.

De kanske blir ännu mer effektiva genom att använda sig av olika IT-lösningar att samverka med automatiseringslösningar och liknande och därför klarar de sig

ganska bra i den här utvecklingen och det genererar deras välstånd. ve bu onların servetini oluşturuyor.

och genererar också efterfrågan ve aynı zamanda talep yaratır

på lite enklare tjänster.

Så då har vi en annan bild av polariseringens orsaker

jämfört med globaliseringen. Det tredje skulle kunna vara institutionella faktorer.

Alltså att det institutionella landskapet kring arbetsmarknaden förändrats på senare år till att bejaka framväxten av de jobb som vi kanske

uppfattar som lite enklare. Åtminstone i vårt perspektiv är det de jobb som är

lite lägre betalda.

Det ser vi i debatten nu hur vi diskuterar stimulerandet av tillväxten av enkla jobb. En tanke som under den svenska modellens

glansdagar skulle vara fullständigt orimlig.

Sedan kanske vi har att göra med demografiska förändringar.

Att vi har en demografisk förändring där vi inte klarar att erbjuda bra arbetsmöjligheter för alla som kommer in nya på den svenska arbetsmarknaden.

Som sagt, det är möjligt att de här

förklaringarna samverkar men det är ändå fyra olika poänger som man kan göra när det gäller arbetsmarknadspolarisering.

Om vi ska titta på det där geografiskt sett

vilka regioner det egentligen är

som är de här polariserarna

och vilka är det som fortfarande har en positiv tillväxt på sin arbetsmarknad med bra jobb?

Och vilka är det som kanske halkar efter?

Då måste vi ju på något sätt

bryta ner utvecklingen på arbetsmarknaden geografiskt

och använda någon bra statistik för det.

Det jag och Rikard har gjort är att använda oss först och främst

av en metod som är ganska etablerad

i den här typen av litteratur.

Dt är att vi börjar prata om jobb.

Jobb är en kombination av det yrke man har

och den bransch man jobbar i. Det är ett jobb.

Det innebär att en ingenjör som arbetar

inom livsmedelsindustrin har ett annat jobb än

en ingenjör som arbetar till exempel

inom fordonsindustrin.

Det ligger något i branschspecialiseringen också.. Det jag och Rickard har gjort är att definiera, eller sätta ner foten kring, vilka tanımlayın ya da ayaklarınızı yere basın, hangi

de här jobben är som finns i Sverige. Sedan försöker vi räkna ut medellönen för de olika jobben.

Då får vi en sortering av jobb och vad medellönen är

i de jobben.

Sedan skapar vi fem olika grupper och sorterar in jobben i de olika grupperna.

Från de lägst betalda jobben

till de allra coolaste högbetalda jobben.

Då har vi fem olika grupper. Sedan mäter vi hur de här grupperna förändrats över tid.

Tillväxer de i antalet jobb eller blir antalet jobb i gruppen färre? Vi använder oss av tidsperioden mellan 2002 och 2012.

Det är nämligen lite knixigt med svensk statistik just nu

för vi har haft ett brott i tidsserierna

och ni kan ju tänka er vad det innebär för oss som sysslar med kvantitativ forskning om svensk arbetsmarknad. Det gör att det än så länge är lite svårt att få

långa tidsserier på den förändring som vi upplever just nu.

Därför har vi gått lite bakåt i tiden.

Nu tar vi den här perioden och då ser vi att jobben utvecklas precis

i ett u-tformat samband

som vi väntar oss från en polariseringsbild.

Alltså med tillväxt i det lägre segmentet

av arbetsmarknaden, tillväxt i det högre segmentet

och en lägre tillväxt i mitten.

Det innebär att åtminstone under den här perioden går arbetsmarknaden mot en polarisering.

Där hade vi kanske ofta nöjt oss om vi intresserade av arbetsmarknadsfrågor.

Men jag och Rickard är geografer

och vi vill gärna se hur det där fördelar sig

geografiskt och hur matar det in

i bilden av ökande regionala skillnader

i Sverige?

Och inte bara i Sverige utan det här är processer som finns

över hela västvärlden.

Då använder vi oss av svenska kommuner och så tittar vi på hur arbetsmarknaden har utvecklats i kommunerna enligt samma metodik.

Då kan man se att man kan bilda fyra olika idealmodeller för hur detta utvecklats och med ideal

menar jag inte att de är bra, utan på något sätt

stiliserade modeller.

De kommuner som är de här polariserarna där arbetsmarknadens polarisering sker inom kommunen.

Kanske kommuner som är uppgraderare

som utvecklas mot allt bättre jobb över tid.

Den klassiska svenska modellen, så att säga.

Vi har kommuner som kanske har utvecklats mot en sämre arbetsmarknad över tid

med tillväxt i låglönesegmenten. Sedan så kan det ju hända att vi får en mittenbild också med de som har en tillväxt i mitten

av distributionen.

Det kallar jag för medelklassparadisen. Om man bryter ner den här polariseringabilden

av arbetsmarknaden för Sverige som helhet

till geografi ser man att det finns

kommuner som motsvarar alla de där bilderna.

Vi kan fylla de olika boxarna med utvecklingsbilder med kommuner.

Det finns de som är polariserare. Det finns de som utvecklar en arbetsmarknad mot bättre jobb.

Det finns de som utvecklar mot sämre jobb, tyvärr. Och det finns medelklassparadisen. Vad förklarar hur en kommun beter sig i termer av dess arbetsmarknad?

Vad påverkar egentligen i vilken box en kommun hamnar?

Om vi tittar på polariserarna så ser vi att det har

med näringslivstrukturen att göra.

Det är den som påverkar allra mest var någonstans

en kommun hamnar.

Om vi tittar på polariseringsbilden är det närvaron av tillverkningsindustri och den historiska närvaron av lite mer manuella jobb

inom tillverkningsindustrin.

Det verkar tala för den där globaliseringstesen i någon mån.

Men sedan blir det lite mer komplicerat.

därför den där riktiga polariseringsbilden

för Sverige som helhet uppkommer egentligen inte

för att det finns de här polariserarna utan för att det finns polariserare, det finns de som utvecklas

mot sämre jobb och bättre jobb, och det är först

när man lägger ihop alla de där väldigt olika

geografiska bilderna som vi får den här nationella kurvan. Det man kan se är att det finns väldigt olika regionala upplevelser av den polarisering som vi ser på arbetsmarknaden som helhet.

Men vad gäller polariserarna verkar det som att

det framför allt är näringslivsstrukturen som spelar roll för om man blir en polariserande kommun.

Just för den utvecklingen verkar det ändå som om

globaliseringstanken spelar roll.

Men vi tror nog att det här med institutioner

och demografi också spelar roll

för om man fortfarande upplever en uppgradering

av arbetsmarknaden eller en nedgradering

av arbetsmarknaden.

Det är när man lägger ihop alla de här faktorerna som vi får den totala polariseringsbilden.

Det där är ju lite intressant

och kanske lite oroande.

För vem kunde ana att det finns ganska många kommuner där jobben på arbetsmarknaden

faktiskt utvecklas mot att jobben tillväxer men i det lägre segmentet av arbetsmarknaden?

Det där är ju på något sätt halvbra.

Visst vill vi ha nya jobb men vi vill ju hellre att det ska vara produktiva

jobb, bra jobb, välavlönade jobb.

Då är frågan i nästa steg:

Om man utvecklar en sådan struktur

en polariseringsstruktur

innebär det att människor kommer in på arbetsmarknaden

i lite lägre betalda jobb och sedan gör en slags karriär

eller fastnar man?

Det vet vi inte riktigt än men nästa år kommer vi

ta reda på det.

Så om ett år kommer vi ha svar på den frågan.

Men det vi ser hittills

är egentligen lite bekymmersamt

för att vi ser alltså en polarisering på arbetsmarknaden som äger rum samtidigt som de geografiska skillnaderna ökar.

De här processerna sammanfaller alltså; polariseringen på arbetsmarknaden

och ökande skillnader med mellan regioner.

Det har fått vissa forskare att i vår tid

prata om en slags missnöjets geografi. Eller som Andrés Rodríguez-Pose på London School of Economics pratar om:

The revenge of the places that don´t matter. Önemli olmayan yerlerin intikamı.

Och det är ju egentligen

när de här två processerna sammanfaller

som det kanske blir allra mest problematiskt.

Men det man ska komma ihåg är att den här upplevelsen

av polariseringen ser väldigt olika ut

på olika håll i landet.

Det finns regioner och kommuner som fortfarande

upplever den klassiska uppgraderingsmodellen.

Det finns kommuner och regioner som egentligen har

ett mer bekymmersamt utfall, med utveckling av jobb

men i det lägre segmentet av arbetsmarknaden.

Hur människor rör sig inom den distributionen

får vi återkomma till och det kommer jag återkomma till.

Tack för att ni lyssnade.

gu.se