Kapitel 60
SORRY, JAG MÅSTE TA DEN HÄR CHANSEN
Mino la på. Jag både fattade och inte fattade.
Det surrade i huvudet. Jag behövde tala med någon.
Jag gick ut i hotellkorridoren. Där stod Patrick Vieira
och den killen går ju att lita på. Jag sa:
— Jag är klar för Barca. Han tittade på mig. Så sa han:
— Omöjligt. — Jo, jag lovar. Han frågade hur mycket pengar det handlade om.
Det visste jag inte.
Han tvivlade och jag blev själv osäker.
Men snart ringde Mino igen, och då fattade jag.
Moratti hade bara haft ett enda krav.
Han ville bräcka Milan. Real Madrid hade tidigare köpt Kaká av Milan.
Moratti ville att jag skulle vara dyrare än Kaká.
Inter skulle få fyrtiosex miljoner euro för mig.
Resten av betalningen var att de
skulle få Samuel Eto'o från Barcelona. Det var inte vem som helst.
Han hade gjort trettio mål förra säsongen.
Han var en av de bästa målgörarna i Barcelonas historia.
Han var värd tjugo miljoner euro.
Totalt blev det sextiosex miljoner euro.
En miljon euro mer än vad Kaká kostat.
Det var den näst dyraste transfern någonsin. Åren i Inter var över.
Inter hade inte vunnit ligan på sjutton år.
När jag kom dit hade vi segrat tre år i rad.
Det var inte klokt.
Mourinho var förbannad och ledsen.
Han ville inte förlora mig:
— Du får inte lämna oss.
— Sorry, jag måste ta den här chansen.
Tack. Du har lärt mig mycket. Vi pratade en stund. Det var fint.
Men den mannen, han är som jag.
Han är stolt och han ville vinna till varje pris.
Han kunde inte låta bli att reta mig:
— Du går till Barca för att vinna Champions League, va?
— Jo, kanske lite.
— Men du, det är vi som kommer att ta hem det,
glöm inte det. Det är vi!
