A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (3)

Emil: … grundläggande…

Sofi: …grundläggande där man går in från början. Och sedan kan man antingen då specialisera sig. Det finns vissa yrkensvenska kurser eller ska man köpa ett privat alternativ för studieförbunden. Men SFI, det är det som är liksom… det är kostnadsfritt för deltagarna. Det är en väldigt grundläggande nivå och enligt oss är det också ett ganska dåligt fungerande system.

Emil: Ja, men det är ju det av massor av skäl och det främsta skälet är väl att det har sparat jättemycket pengar på det. Det finns en sådan här upphandlingscirkus runt det som gör att priserna ska pressas ner hela tiden och de får lärarna dåliga förutsättningar, de måste undervisa hur mycket som helst, har inte tid och med för och efterarbete. Sedan är en stor andel lärare som inte har någon utbildning, varken i lärarutbildning eller utbildning i svenska som andraspråk. Så det är också en del av problemet. Sen är det stora grupper där kommer nya elever varje dag eller varje vecka som går in och ut på olika nivåer, folk sticker iväg på praktik, huxflux, är han inte här? Nej, han är på praktik. Han kommer i morgon, men då är nästa borta, så det går inte att hålla samman en grupp. Och har man inte en grupp, så går inte att undervisa heller. Man kan inte ha, liksom, individuell undervisning med tjugo personer eller trettio personer, även om politikerna kanske tror det.

Sofi: Precis, så då har vi egentligen ett problem, både att det finns en idé om att man ska ut utanför klassrummet eller snappa upp språket på jobbet, men att även inom klassrummet så är det svårt att, liksom, tillgodogöra sig ett språk.

Emil: Det där är lite tragiskt.

…

Sofi: Jag har en sista fundering är det här med yrkes identiteten och språket. Alltså när man kommer till ett nytt land och börjar göra det man kanske har gjort väldigt länge - man har jobbat till exempel som en big ingenjör eller någonting - sen kommer man in och kastas in i ett nytt språk miljö. Det påverkar ju verkligen ens viss självuppfattning och uppfattning om sig själv och kompetensen att göra… att utföra sitt yrke i ett nytt land.

Emil: Ja, det gör ju det. Så det påverkar ju dels för att man märker hur andra reagerar på en själv och för det första så kanske man inte känner till alla kulturella koder och så vidare. Men sen så finns ju också dem i språket om man har ett bristande språk, i alla fall i vårt land, så möts man oftast av en attityd som… ja, folk tänker medvetet eller omedvetet, att personen är mindre vetande om språket är bristande och det kan vara liksom små brister i uttalen och grammatisk form i något som man säger ofta får det räcka för att folk ska tro att man inte riktigt är klok i huvudet. Men så finns ju liksom internt också, alltså i sig själv.

Sofi: Ja, ja, man upplever ofta att man kanske inte kan säga det som man liksom skulle kunna säga på ett annat språk att man låter lite dum när man försöker förklara nånting. Och det här har ju också konsekvenser om man ska försöka övertyga. Jag tänker väldigt mycket på arkitekter nu - de har sina bra idéer och berättar om sitt möte med kollegor eller kunder och beställare och ska liksom förklara sina idéer och motivera och sedan liksom få igenom det där. Det är väldigt svårt att få igenom sina egna idéer just eftersom han inte är lika bra på att motivera dem. Det där är ju ganska deprimerande, men samtidigt så är vi ju många som rapporterar och framförallt på högre nivåer och det är jätteintressant att det är många som rapporterar också i och med att de måste uttrycka sig på ett nytt språk så är de, liksom… är de lite mer medvetna om vad de säger och formulerar sig kanske liksom lite klokare. Det går inte där på gammal vana att de släpper ut sin klyscha, liksom som de har förut, de letar så mycket mer efter ett bättre argument.

Emil: … ja, man måste tänka efter lite mer.

Sofi: Ja, man måste tänka efter och det höjer på något sätt den intellektuella nivån.

Emil: Men det tar mer tid och energi kanske.

Sofi: Det tar mer tid och energi, men jag tänker också i en grupp där man jobbar ultimat att alla inte pratar på samma sätt och använder samma uttryck och samma referenser, alltså då börjar man ju… då måste man kanske förklara sig mer och kanske ifrågasätta sina egna idéer på ett helt annat sätt. Jag tror att det där är väldigt bra för… särskilt inom kreativa yrken, att man kan inte ta så mycket för givet att de inblandade grupperna har ofta, liksom, kollektivt tror jag en högre nivå än en väldigt homogen grupp.

Emil: Ja, jag tror absolut det. Alltså både det där språkliga, hur man formulerar sig men också att man har andra referensramar.

Sofi: Då kanske man kommer med vad man menar ut med det där? Och vad menar jag egentligen? Det här är liksom… jag tycker det är väldigt positivt faktiskt ändå att… för svenska företag eller arbetsgivare att ta in folk som pratar på ett annorlunda sätt och tänker på ett annorlunda sätt. Så det kan verkligen… det kan lyfta nivån och få dem att vakna upp ur den här dvalan när allting är som vanligt.

Emil: Det tror jag också, men då ska de ju se till att köpa bra kurser till sina anställda också eller hur?

Sofi: Ja, ja, det där är nu… jag menar… jag själv är väldigt partisk i det här, men jag tror ju väldigt mycket på det här att när man väl har uppnått en godtagbar nivå för att ha jobbat, man kan kombinera både arbete och studier och vi är många på vår mina… alltså jag jobbar liksom 2 timmar i veckan så får man jobba språkligt och knyta an till sitt jobb och få den support man behöver. Det är absolut inte slöseri med tid för det är liksom två timmar som man tar från frustration, man går runt och frågar kollegor hur saker ska fungera, så då kan man ändå, så att säga, samla ihop de här frågeställningarna och öva på dem, liksom, kontextualisera dem och förklara dem, så det tror jag är en jättebra investering tidsmässigt.

…

Sofi: Nästa avsnitt handlar om svenskars behov av privatliv och vi kommer prata om gardinlösa fönster, webbsidan Ratsit punkt se, vita Converse skor och svenskars fysiska och sociala behov av personligt utrymme.

Emil: Du lyssnar på Lysande Lagom. Man kan mejla oss på podd at LYS förlag punkt com eller läsa om oss och den här podden på LYS förlag punkt com. Och jag heter Emil Molander…

Sofi: …och jag heter Sofi Tegsveden Deveaux.

Emil: Tack för att ni har lyssnat. Hejdå!