Fredag 4 november 2022
Tio ukrainska föreningar i Sverige har skrivit ett brev till regeringen. Föreningarna vill att ukrainare ska få gå svenska för invandrare, SFI, och få mer hjälp från Arbetsförmedlingen.
Ukrainare i EU har uppehållstillstånd till mars 2024. De kan få viss hjälp från Arbetsförmedlingen. Men de kan inte få till exempel utbildning för ett jobb eller praktik. De får inte heller läsa på SFI.
Det är svårt för ukrainare som inte kan svenska att få jobb i Sverige, säger Alyona Kashyna från Nordic Ukraine Forum. Hon säger att många ukrainare som är utbildade bara kan få enkla jobb, till exempel som städare.
– Många ukrainare besitter också bra kvalifikationer, vi ser sjuksköterskor eller svetsare, men de enda jobben som de kan ta utan språket är till exempel städjobb.
En av de som varken får läsa SFI eller har ett jobb är Natalya i Vänersborg. Innan kriget jobbade hon som ekonom i Ukraina. Hennes man är psykolog. Båda har sökt en kurs för att bli bussförare hos Arbetsförmedlingen, men båda har fått nej. Nu kan Natalya bara hitta jobb med väldigt låg lön och så kallade svarta jobb. Att jobba svart betyder att man inte betalar skatt på sin lön. Det är olagligt. Natalya säger att hon inte vill jobba svart.
– Och vi förstår att det inte är ett alternativ, det är inte ett sätt för oss att börja integrera oss här, säger Natalya.
Liberalen Johan Pehrson är arbetsmarknads- och integrationsminister. Han kan inte svara på om ukrainare ska få SFI och mer hjälp från Arbetsförmedlingen eller inte. Han säger att det ska undersökas.
– Ja, men vi tittar brett på det här. Hur man kan förstärka, dels via de organisationer som finns i dag och gör fantastiska insatser för ukrainska flyktingar. Jag hoppas få återkomma på detta.
Regeringen och Sverigedemokraterna vill att personal som jobbar med att vårda äldre ska kunna svenska. Det ska vara ett krav. Det ska utredas nu för att se hur reglerna ska ändras. Samtidigt är det svårt att hitta personal till äldreomsorgen i flera kommuner. Så kravet på att kunna svenska får inte göra det ännu svårare att anställa, enligt regeringen.
Många kommuner har redan krav på att de anställda inom äldreomsorgen ska kunna svenska. De samarbetar med SFI.
Moustafa Boujenbe kommer från Marocko. Han jobbar inom äldrevården i Luleå. Han säger att det var svårt med språket från början. Men han lärde sig genom att prata med de äldre tanterna, säger han.
– För de här tanterna som har lite tålamod att förklara. Och det är lite kul när de säger "men kom och lär dig".
Ingmar Skoog forskar om vård av äldre personer. Han säger till Ekot att han tycker att det är bra med krav på att kunna svenska, för att jobba med äldre. Han säger att kommunerna kanske måste utbilda personalen i svenska.
– Jag tycker väl att det är ganska bra. Om man då lägger in då kanske att det blir ett krav för kommunerna att ha språkundervisning. För det är ju bra även för personalen att få lära sig det.
Anna Tenje är äldre- och socialförsäkringsminister. Hon säger att en utredning kommer att visa hur språkkravet blir.
I Luleå och andra kommuner är det brist på personal inom äldrevården. Därför behöver de anställa personer med utländsk bakgrund. Det säger Nina Lind som anställer personal med olika bakgrund i Luleå kommun.
– Det är en jätteviktig rekryteringsbas för oss och de är ju varmt välkomna. Vi servar ju alla Lulebor med den mångfald som finns och då är det också viktigt att vi har en mångfald i personalgrupperna.
Nu är det allhelgonahelg i Sverige. Då kommer många tusen personer besöka kyrkogårdar och tända ljus. Allhelgonahelgen handlar om att minnas personer som har dött. Allhelgona är inte samma sak som Halloween.
Allhelgona är en kristen tradition som har funnits länge. På lördag är det alla helgons dag, och på söndag är det alla själars dag. Hela helgen kallas för allhelgonahelgen.
Allhelgonahelgen är varje år i november när det är mörkt ute. Det är en religiös högtid. Men man måste inte vara religiös för att vara med. Många som inte är religiösa besöker kyrkor och gravar under den här helgen. Man kan tända ljus vid en grav, vid en minnesplats eller i kyrkan.
Kyrkor och kyrkogårdar är öppna för besökare den här helgen. Alla får tända ljus för någon de saknar. Det brukar vara många som gör det. Det är fler svenskar som går till en kyrkogård under allhelgonahelgen än som går till kyrkan på påsk och jul. Det visar en undersökning från Svenska Kyrkan.
På kyrkogården i Hedemora i Dalarna jobbar fler personer än vanligt under allhelgonahelgen. Det säger kyrkogårdschefen Sara Nilsson till radiokanalen P4 Dalarna.
– Imorgon så är vi strax över tjugo personer som jobbar på alla våra kyrkogårdar här i församlingen, för att det kommer så mycket besökare här till oss.
Även i Uppsala brukar många människor gå till kyrkan på allhelgona. De som jobbar på Gamla kyrkogården i Uppsala gör sig redo. Thommy Matsson från Svenska kyrkan krattar löv och gör rent gravar. Imorgon ska han tända ljus, säger han till radiokanalen P4 Uppland.
– Sen under allhelgona under lördagen på förmiddagen så kommer vi tända jättemånga ljus då också.
Thommy Matsson tror att fler än tiotusen personer kommer besöka kyrkogården under helgen.
– Jag kan nog tänka mig lite över tiotusen, utan bekymmer. Kan vara mer.
