×

우리는 LingQ를 개선하기 위해서 쿠키를 사용합니다. 사이트를 방문함으로써 당신은 동의합니다 쿠키 정책.


image

Svenska Youtube, Vad äter vi i framtiden? (4)

Vad äter vi i framtiden? (4)

Det här behöver man arbeta med, och det håller på.

Det är sånt arbete på gång.

En sak man märker när man träffar studenter är-

-att många av dem kommer att sitta i position i samhället och bestämma-

-om Snuttans fisk får odlas i Sverige-

-eller om mitt GMO får bli något även i Sverige.

Om vi nu kommer på andra lösningar framöver.

Försiktighetsprincipen, när man diskuterar med studenter-

-och politiska ungdomsförbund så har man sett en öppenhet.

Vi måste tillåta i andra länder där det finns behov.

Vi kanske kan ha det i Sverige som en försiktighetsprincip-

-men måste få testas där det finns behov.

Ibland behövs det en katastrof nästan för att vi ska ändra vårt beteende.

Titta på covid. Då ändrade vi vårt beteende med zoom-möten så här.

Vi kanske behöver en torka tre somrar på raken för att satsa på det här.

De länderna där borta är redan i den situationen, men vi förstår inte det.

De går och lägger sig hungriga för att de har inte mat.

Det är så lätt att stå här och säga att de inte ska odla GMO-

-om det skulle vara ett komplement till det som de gör.

Så vi får nog vara lite utanför boxen, tänka lite utanför ramarna.

Och det här med covid, det är också med import och så.

En självförsörjningsgrad.

Vi kanske inte kan, om det händer andra såna här saker.

Då kanske vi måste lita lite mer på att kunna producera den här maten själv.

I tider när det inte behövs, då kan vi exportera och importera och så vidare.

Men att vi skulle ha grunden själva lite högre-

-än att vi är beroende av att importera 70 % och 90 %

Det seglar ju också upp i takt med covid när vi har stängt ner Europa.

Det är inte lätt att transportera saker, då blir matsäkerhet nåt vi pratar om.

En sista fråga hinner vi med.

"Finns det bra sätt att själv skörda alger på västkusten?"

Ja, det är jätteroligt. Det finns det.

Det finns instruktioner på nätet.

Och det finns tångdykerskor.

I alla fall två på västkusten som lär ut det här.

Vi hade...

Swemarc gjorde ett event tillsammans med en kock. En "cook along".

Där inleder vi med att berätta litegrann om hur man skördar alger.

Sen tillagar Louise det i den här "cook alongen".

Nu håller vi på med en film till. Det kommer en algworkshop.

Nu ska vi se när vi planerar den. Det är om några månader.

Det kan man titta efter på Facebook.

-Vad roligt. -Då blir det just en sån film.

Vi har Caroline, en algplockerska-

-som kommer att visa ute på kusten-

-vad olika alger heter, hur man skördar dem för att inte skada dem.

-Så att de fortsätter att växa. -Varsam algplockning.

Det är ju förvaltning och att ta hand om det vi har.

Vi får inte gå ut och plocka alla sjöborrar och sjögurkor.

Vi måste göra det försiktigt.

Hon visar hur man klipper av skotten och vi pratar om hur man odlar alger.

Sen visar vi ute på algodlingen och så avslutar vi med lite recept.

Fantastiskt kul. Då har vi nästan dukat fram en måltid.

Henrik, vad vill du se på tallriken en torsdagsmiddag om tio år?

Jag vill se fisken som är närodlad i RAS-systemen.

-Havskatt? -Det blir väl bra.

Sen kanske tomat som odlas med saltvatten-

-som har en sötma i sig som man lägger lite extra pengar på. En specialtomat.

Lite det här närodlade och närproducerade.

En öppenhet för nya tekniker som komplement till det ekologiska.

Att jobba tillsammans med ekologi och teknik tror jag är viktigt.

Det gifter sig.

Vi måste lägga lite musslor och rörhinna där.

Alltså, musslor är så fantastiskt gott.

Bara med vitt vin, lök, vitlök, i med dem.

De gör en sån miljönytta i och med att de filtrerar upp näringen från havet.

De hjälper oss att nå våra miljömål.

Det är så många goda saker vi för samman här.

-Men dessert, har ni tänkt på det? -Ja.

Jaså? Okej.

Får vi höra? Vad får vi till efterrätt?

Jag tänker på miljöproducerad glass från Slöingeområdet Halland.

De har verkligen miljötänket.

Det gör de redan, men kanske ännu mer med klimatförändringarna som blir.

Det kanske kommer upp saltvatten i Halland. Vi har redan grödor-

-som gör att man kan avlasta och ta fram fortsatt god glass.

Och till det då... Dulse.

En speciell algsort som du gör som en kolasås av.

-Det är jättegott. -Det kan du ha på din glass.

Ja, vad härligt.

Tills det blir verklighet tröstar jag mig med de goda smakbitar vi fick.

Kristina Snuttan Sundell, Henrik Aronsson.

Stort tack för medverkan och era inspel om framtidens mat.

Vi har fått massor av frågor i chatten.

Ni som har skickat in har chans att vinna en av våra muggar.

Jag vill slå ett slag för nästa gång vi har "Hur vet vi det?!"-

-det är tisdagen den 4:e maj.

Då handlar det om biologisk mångfald.

Du som har lyssnat idag, välkommen att bjuda in fler av dina kamrater-

-så blir vi alla klokare tillsammans. Hej då!


Vad äter vi i framtiden? (4) Was werden wir in Zukunft essen? (4) What will we eat in the future? (4) Gelecekte ne yiyeceğiz? (4)

Det här behöver man arbeta med, och det håller på.

Det är sånt arbete på gång.

En sak man märker när man träffar studenter är-

-att många av dem kommer att sitta i position i samhället och bestämma-

-om Snuttans fisk får odlas i Sverige-

-eller om mitt GMO får bli något även i Sverige.

Om vi nu kommer på andra lösningar framöver.

Försiktighetsprincipen, när man diskuterar med studenter-

-och politiska ungdomsförbund så har man sett en öppenhet.

Vi måste tillåta i andra länder där det finns behov.

Vi kanske kan ha det i Sverige som en försiktighetsprincip-

-men måste få testas där det finns behov.

Ibland behövs det en katastrof nästan för att vi ska ändra vårt beteende.

Titta på covid. Då ändrade vi vårt beteende med zoom-möten så här.

Vi kanske behöver en torka tre somrar på raken för att satsa på det här.

De länderna där borta är redan i den situationen, men vi förstår inte det.

De går och lägger sig hungriga för att de har inte mat.

Det är så lätt att stå här och säga att de inte ska odla GMO-

-om det skulle vara ett komplement till det som de gör.

Så vi får nog vara lite utanför boxen, tänka lite utanför ramarna.

Och det här med covid, det är också med import och så.

En självförsörjningsgrad.

Vi kanske inte kan, om det händer andra såna här saker.

Då kanske vi måste lita lite mer på att kunna producera den här maten själv. O zaman bu gıdayı kendimiz üretebileceğimize biraz daha fazla güvenmemiz gerekebilir.

I tider när det inte behövs, då kan vi exportera och importera och så vidare. İhtiyaç duyulmadığı zamanlarda ihracat ve ithalat yapabiliriz.

Men att vi skulle ha grunden själva lite högre- Ama temelin kendisinin biraz daha yüksek olması gerektiğini...

-än att vi är beroende av att importera 70 % och 90 %

Det seglar ju också upp i takt med covid när vi har stängt ner Europa.

Det är inte lätt att transportera saker, då blir matsäkerhet nåt vi pratar om.

En sista fråga hinner vi med.

"Finns det bra sätt att själv skörda alger på västkusten?"

Ja, det är jätteroligt. Det finns det.

Det finns instruktioner på nätet.

Och det finns tångdykerskor.

I alla fall två på västkusten som lär ut det här.

Vi hade...

Swemarc gjorde ett event tillsammans med en kock. En "cook along".

Där inleder vi med att berätta litegrann om hur man skördar alger.

Sen tillagar Louise det i den här "cook alongen".

Nu håller vi på med en film till. Det kommer en algworkshop.

Nu ska vi se när vi planerar den. Det är om några månader.

Det kan man titta efter på Facebook.

-Vad roligt. -Då blir det just en sån film.

Vi har Caroline, en algplockerska-

-som kommer att visa ute på kusten-

-vad olika alger heter, hur man skördar dem för att inte skada dem.

-Så att de fortsätter att växa. -Varsam algplockning.

Det är ju förvaltning och att ta hand om det vi har.

Vi får inte gå ut och plocka alla sjöborrar och sjögurkor.

Vi måste göra det försiktigt.

Hon visar hur man klipper av skotten och vi pratar om hur man odlar alger.

Sen visar vi ute på algodlingen och så avslutar vi med lite recept.

Fantastiskt kul. Då har vi nästan dukat fram en måltid.

Henrik, vad vill du se på tallriken en torsdagsmiddag om tio år?

Jag vill se fisken som är närodlad i RAS-systemen.

-Havskatt? -Det blir väl bra.

Sen kanske tomat som odlas med saltvatten-

-som har en sötma i sig som man lägger lite extra pengar på. En specialtomat.

Lite det här närodlade och närproducerade.

En öppenhet för nya tekniker som komplement till det ekologiska.

Att jobba tillsammans med ekologi och teknik tror jag är viktigt.

Det gifter sig.

Vi måste lägga lite musslor och rörhinna där.

Alltså, musslor är så fantastiskt gott.

Bara med vitt vin, lök, vitlök, i med dem.

De gör en sån miljönytta i och med att de filtrerar upp näringen från havet.

De hjälper oss att nå våra miljömål.

Det är så många goda saker vi för samman här.

-Men dessert, har ni tänkt på det? -Ja.

Jaså? Okej.

Får vi höra? Vad får vi till efterrätt?

Jag tänker på miljöproducerad glass från Slöingeområdet Halland.

De har verkligen miljötänket.

Det gör de redan, men kanske ännu mer med klimatförändringarna som blir.

Det kanske kommer upp saltvatten i Halland. Vi har redan grödor-

-som gör att man kan avlasta och ta fram fortsatt god glass. -Bu da baskıyı azaltmanızı ve iyi dondurma üretmeye devam etmenizi sağlar.

Och till det då... Dulse.

En speciell algsort som du gör som en kolasås av.

-Det är jättegott. -Det kan du ha på din glass.

Ja, vad härligt.

Tills det blir verklighet tröstar jag mig med de goda smakbitar vi fick.

Kristina Snuttan Sundell, Henrik Aronsson.

Stort tack för medverkan och era inspel om framtidens mat.

Vi har fått massor av frågor i chatten.

Ni som har skickat in har chans att vinna en av våra muggar.

Jag vill slå ett slag för nästa gång vi har "Hur vet vi det?!"-

-det är tisdagen den 4:e maj.

Då handlar det om biologisk mångfald.

Du som har lyssnat idag, välkommen att bjuda in fler av dina kamrater-

-så blir vi alla klokare tillsammans. Hej då!