Kapitel 36 Chapter 36

Husförhöret House hearing

Ingenting var Lars Gunnarsson så glad åt som att han hade fått det infallet att ta käppen och läderkasketten ifrån Jan i Skrolycka. Nothing pleased Lars Gunnarsson more than the fact that he had had the idea of taking the cane and leather cap from Jan in Skrolycka. Det såg rentav ut, som om han skulle ha tagit galenskapen ifrån honom på samma gång.

Ett par veckor efter auktionen i Bergvik skulle det hållas husförhör i Falla. A couple of weeks after the auction in Bergvik, a hearing was to be held in Falla. Människor samlades dit från hela trakten runtom Duvsjön, och folket från Skrolycka kom bland de andra. Och tänk, att det var inte möjligt att märka på Jan, att det inte skulle stå rätt till med hans förstånd! And to think that it was not possible to tell from Jan that his mind was not right!

Allt vad bänkar och stolar, som fanns i Falla, var inflyttade i det stora rummet på nedre botten. Här slog nu husförhörsfolket sig ner i täta rader och Jan med dem, men utan att tränga sig fram till en bättre plats, än som tillkom honom. Here the interrogators settled down in dense rows, and Jan with them, but without pushing his way to a better place than he was entitled to. Lars höll ögonen på honom hela tiden, och han måste medge, att det var en sanning, att galenskapen hade gått tillbaka. Lars was watching him all the time, and he had to admit that it was true that the madness had receded. Jan uppförde sig alldeles som en annan människa.

Han var rätt tyst, och den, som hälsade på honom, fick inte något annat svar än en tvär nick, men det kunde ju också bero på det, att han inte ville bryta andakten på husförhöret. He was quite silent, and anyone who greeted him received no more than a curt nod in reply, but that could also be because he did not want to break the devotion at the hearing.

Innan själva förhöret började, skulle alla de närvarande antecknas, och när prästen ropade upp Jan Andersson i Skrolycka, svarade Jan ja utan minsta betänkande, liksom om kejsar Johannes av Portugallien aldrig hade funnits till. Before the actual questioning began, all those present were to be recorded, and when the priest called Jan Andersson of Skrolycka, Jan answered yes without the slightest consideration, as if Emperor John of Portugal had never existed.

Prästen satt vid ett bord överst i rummet med den väldiga husförhörsboken framför sig. Bredvid honom satt Lars Gunnarsson och hjälpte honom till rätta genom att upplysa om vilka som hade flyttat från detta husförhörsdistrikt under året, och vilka som hade gått och gift sig. Next to him was Lars Gunnarsson, who helped him out by telling him who had moved out of this census district during the year, and who had gone off to get married.

När nu Jan svarade så riktigt och rätt, såg alla de närvarande, att prästen vände sig till Lars och med låg röst frågade honom om någonting.

– Det var inte så farligt, som det såg ut, svarade Lars. - It wasn't as bad as it looked," Lars replied. Jag tog det ur honom, jag. I took it out of him. Han går på arbete här i Falla var dag, som han jämt har gjort. He goes to work here in Falla every day, as he has always done.

Lars hade inte haft förstånd att dämpa rösten, han, som prästen. Lars had not had the sense to keep his voice down, like the priest. Alla begrep vem det var han talade om, och många blickar sökte sig fram till Jan, men han satt så lugn, som om han ingenting skulle ha hört.

Sedan, när förhöret kom i gång, föll det sig så, att prästen bad en av de darrande ungdomarna, som skulle prövas i sin kristendomskunskap, att läsa upp fjärde budet. Then, when the interrogation began, it so happened that the priest asked one of the trembling youths, who was to be tested in their knowledge of Christianity, to read the fourth commandment.

Det var inte alldeles tillfälligtvis, som prästen valde att tala om just det budet denna kvällen. It was not by chance that the priest chose to talk about that particular commandment this evening. När han satt så här i en trygg och ståtlig gammal stuga med väggfasta bänkar och gammaldags inredning också i övrigt och med tydliga tecken till välstånd, vart han såg, så kände han sig manad att påminna människorna om hur väl det går dem, som håller ihop släktled efter släktled, som låter de gamla styra, så länge de mäktar, och sedan vördar och hedrar dem under alla de år de finns kvar i livet. Als er hier in einem sicheren und stattlichen alten Haus saß, mit an den Wänden befestigten Bänken und sonstiger altmodischer Einrichtung, und mit deutlichen Anzeichen von Wohlstand überall, wohin er blickte, fühlte er sich veranlasst, die Menschen daran zu erinnern, wie gut es ihnen geht, wenn sie eine Familienlinie nach der anderen zusammenhalten, die alten Leute so lange wie möglich regieren lassen und sie dann während aller Jahre ihres Lebens verehren und ehren. As he sat here in a safe and stately old cottage, with wall-mounted benches and old-fashioned furnishings in other respects, and with clear signs of prosperity everywhere he looked, he felt impelled to remind people how well they are doing, holding together family line after family line, letting the old people rule as long as they can, and then revering and honoring them all the years they remain alive.

Han hade just börjat utveckla de stora löften, som Gud gjorde dem, som hedrar fader och moder, då Jan i Skrolycka reste på sig.

– Det är nån, som står utanför dörrn å inte törs komma in, sa han. - Someone is standing outside the door, not daring to come in, he said.

– Se efter hur det förhåller sej, ni Börje, som sitter närmast dörrn! - See what's going on, you Börje, who are closest to the door! bad prästen.

Börje reste sig, öppnade dörrn och såg ut i förstugan.

– Nej, det finns ingen här, sa han. Jan har allt hört miste. Jan hat alles falsch verstanden. Förhöret tog vid på nytt. Prästen förklarade för sina åhörare, att det här budet var inte så mycket en befallning som ett gott råd, som man borde noga följa, om man ville, att det skulle gå en väl i livet. The priest explained to his audience that this commandment was not so much a commandment as a piece of good advice, which should be carefully followed if one wanted to prosper in life. Han var bara en ung man, sa han, men så mycket hade han redan hunnit se och erfara, att han kunde vittna om att förakt för föräldrar och olydnad mot deras bud var det, som säkrast la grunden till en hel levnads olyckor. Er sei nur ein junger Mann, aber er habe schon so viel gesehen und erlebt, dass er bezeugen könne, dass die Verachtung der Eltern und der Ungehorsam gegenüber ihren Befehlen die sicherste Grundlage für das Unglück eines ganzen Lebens sei. He was only a young man, he said, but he had already seen and experienced so much that he could testify that contempt for parents and disobedience of their commands was the surest foundation for the misfortunes of a lifetime.

Medan prästen talade, vände Jan i Skrolycka gång på gång huvudet mot dörrn. Han tecknade åt Kattrina, som satt på bortesta stolraden och hade lättare att tränga sig fram än han, att hon skulle gå och öppna. Er gab Kattrina, die in der hintersten Stuhlreihe saß und leichter durchkam als er, ein Zeichen, die Tür zu öffnen. He motioned to Kattrina, who was sitting on the far row of chairs and had an easier time getting through than he did, to go and open the door. Hon satt stilla i det längsta, men hon var också litet rädd för att inte göra Jan till lags i de dagarna, och till sist lydde hon honom. She sat still for the longest time, but she was also a little afraid of not pleasing Jan in those days, and in the end she obeyed him. Men då hon väl hade fått upp dörrn, såg hon lika litet till någon människa i förstugan, hon, som Börje. Aber als sie die Tür geöffnet hatte, sah sie niemanden in der Stube, genauso wenig wie Börje. But once she had opened the door, she did not see any person in the front room, any more than Börje did. Hon skakade på huvudet åt Jan och gick tillbaka till sin plats.

Prästen hade inte låtit störa sig av Kattrinas vandring. Till alla de läsepliktigas stora glädje hade han nästan kommit ifrån att göra frågor och hängav sig i stället åt att framlägga alla de vackra tankar, som trängde sig på honom. To the great delight of all the readers, he had almost given up asking questions, and instead devoted himself to presenting all the beautiful thoughts that came to him.

– Tänk, sa han, så gott å vist det är anordnat med de kära gamla, som sitter hos oss i våra hem! - Denken Sie daran, sagte er, wie gut und klug es mit den lieben alten Menschen organisiert ist, die mit uns in unseren Häusern sitzen! - Think, he said, how well and wisely it is arranged with the dear old people who sit with us in our homes! Är det inte ljuvligt för oss att få vara ett stöd för dem, som hjälpte oss, då vi ingenting förmådde, att få göra livet lätt för dem, som kanske både svalt å frös för att skaffa oss bröd? Is it not wonderful for us to be a support for those who helped us when we could do nothing, to make life easy for those who might be starving and freezing to get us bread? Det är en heder för ett ungt par att ha en gammal far eller mor, sittande lycklig å nöjd – – – It is an honor for a young couple to have an old father or mother, sitting happily and content - - - -.

Just som prästen sa detta, hördes en sakta gråt från en vrå i andra ändan av rummet. Just as the priest said this, a soft cry was heard from a corner at the other end of the room. Lars Gunnarsson, som hade suttit med andäktigt sänkt huvud, reste sig genast. Han gick på tå över golvet för att inte störa, la armen om livet på sin svärmor och drog henne med sig fram till bordet, där prästen satt. Er schlich auf Zehenspitzen über den Boden, um nicht zu stören, legte den Arm um die Taille seiner Schwiegermutter und zog sie zu dem Tisch, an dem der Pfarrer saß. He tiptoed across the floor so as not to disturb, put his arm around his mother-in-law's waist and pulled her along to the table where the priest was sitting. Här fick hon inta Lars Gunnarssons plats, medan han själv ställde sig bakom och såg ner på henne. Hier nahm sie den Platz von Lars Gunnarsson ein, während er hinter ihr stand und auf sie herabblickte. Here she took Lars Gunnarsson's place, while he stood behind and looked down on her. Han gjorde också ett tecken till hustrun, och hon kom då och ställde sig på andra sidan. Det såg vackert ut.

Alla förstod, att Lars ville visa dem, att här hos honom var det så, som prästen sa att det borde vara. Sie merkten alle, dass Lars ihnen zeigen wollte, dass hier bei ihm alles so war, wie der Priester es gesagt hatte.

Prästen såg ljus och glad ut, när han blickade upp på den gamla modern och hennes barn. Det enda, som verkade litet oroande på honom, var, att gumman alltjämt grät, så att hon kunde flyta bort. Das Einzige, was ihm ein wenig beunruhigend erschien, war, dass die alte Dame immer noch weinte, damit sie davonschweben konnte. The only thing that seemed a little worrying to him was that the old lady was still crying so that she could float away. Han hade aldrig förr lyckats framkalla en sådan rörelse hos någon av sina församlingsbor. Nie zuvor war es ihm gelungen, bei einem seiner Gemeindemitglieder solche Gefühle zu wecken. He had never before succeeded in arousing such emotion in any of his parishioners.

– Ja, fortfor prästen, det är inte något svårt att hålla det fjärde budet, så länge som vi är unga å står under våra föräldrars lydno, men det är sedan, som det kostar på. - Ja", fuhr der Priester fort, "es ist nicht schwer, das vierte Gebot zu halten, solange wir jung sind und unter dem Gehorsam unserer Eltern stehen, aber danach fordert es seinen Tribut. - "Yes," continued the priest, "it is not difficult to keep the fourth commandment as long as we are young and under the obedience of our parents, but it is afterwards that it takes its toll. När vi själva har blivit vuxna å tycker, att vi är likaså kloka – – – When we ourselves have grown up and think we are just as wise - - - -.

Här blev prästen på nytt störd av Jan. Here the priest was again disturbed by Jan. Han hade nu äntligen själv trängt sig fram till dörrn och öppnat den.

Jan hade bättre tur än de andra. Man hörde hur han sa go dag till någon, som stod ute i förstugan. Man konnte hören, wie er jemandem, der in der Stube stand, guten Tag sagte.

Alla vände sina ögon mot utgången för att kunna se vem det var, som hade stått där ute under hela husförhöret utan att våga sig in. De hörde hur Jan bad och trugade och såg honom slå upp dörrn på vid gavel, men den, som stod där ute, gjorde visst invändningar nu också. Sie hörten, wie Jan betete und stapfte, und sahen, wie er die Tür weit öffnete, aber derjenige, der draußen stand, war offenbar auch jetzt dagegen. They heard Jan praying and trudging and saw him open the door wide, but the one standing outside apparently objected now too. Till sist drog Jan igen dörrn och kom ensam in i rummet. Men han gick inte tillbaka till sin förra plats, utan trängde sig med stort besvär fram till bordet, där prästen satt. But he did not go back to his former place, but pushed his way with great difficulty to the table where the priest was sitting.

– Nå, Jan, sa prästen lite otåligt, får vi nu veta vem det är, som har stört oss hela kvällen?

– Det var den gamla husbonden här i Falla, som stog där ute, förkunnade Jan utan att själv vara det minsta förvånad eller upprörd över det, som han hade att berätta. Han ville inte gå in, men han bad mej framföra e hälsning te Lars, att han skulle ta sej i akt för den första söndan efter midsommar. He did not want to go in, but he asked me to convey a message to Lars that he should be careful for the first Sunday after Midsummer.

I första ögonblicket var det inte många, som förstod vad som låg under orden. At first, not many people understood what lay beneath the words. De, som satt på de bakre bänkarna, hade inte kunnat höra riktigt, men de märkte av det sätt, varpå prästen ryckte till, att Jan hade sagt något förskräckligt. Diejenigen, die in den hinteren Bänken saßen, konnten nicht richtig zuhören, aber sie erkannten an der Art, wie der Priester mit den Schultern zuckte, dass Jan etwas Schreckliches gesagt hatte. Those in the back pews had not been able to hear properly, but they could tell by the way the priest shrugged that Jan had said something terrible. De sprang upp och trängde sig närmare och frågade till höger och vänster vem i all världen det var, som Jan hade hälsat ifrån. Sie liefen auf ihn zu, drängten sich an ihn heran und fragten links und rechts, wer es denn sei, der Jan seine Grüße geschickt habe.

– Men, Jan! utbrast prästen med sträng röst. Vet du vad du säjer?

– Visst vet jag det, sa Jan och nickade bestyrkande åt prästen. - Natürlich weiß ich das", sagte Jan und nickte dem Priester zustimmend zu. Jag har ju hört'en där ute hela tiden. I have heard it out there all the time. Jag bad'en gå in, men han ville inte, utan bara han fick framföra hälsninga te mågen, så gick han sin väg. Ich bat ihn, hineinzugehen, aber er wollte nicht, also ließ ich ihn nur den Mann begrüßen, und er ging weg. I asked him to go in, but he wouldn't; he only had to say hello to the man, and then he went away. ”Säj honom”, sa'n, ”att det inte är jag, som vill honom någe ont för att han lät mej ligga i snön i mitt elände å inte kom mä hjälp i tid! "Sag ihm", sagte er, "dass nicht ich es bin, der ihm Böses will, weil er mich in meinem Elend im Schnee liegen ließ und mir nicht rechtzeitig zu Hilfe kam! "Tell him," he said, "that I am not the one who wishes him harm because he left me lying in the snow in my misery and didn't come to my aid in time! Men det fjärde budet är ett strängt bud. But the fourth commandment is a strict one. Hälsa honom från mej, att det är bäst, att han ångrar å bekänner! Tell him from me that it is best that he repents and confesses! Han får tid på sej te söndan efter midsommar.” He will have time on the Sunday after Midsummer."

Jan talade så redigt och framförde det märkvärdiga budskapet så trovärdigt, att både prästen och de andra under flera sekunder kände sig bundna i den tron, att Erik i Falla verkligen hade stått utanför dörrn till sitt gamla hem och talat med honom. Jan sprach so eloquent und überbrachte die bemerkenswerte Botschaft so glaubwürdig, dass sowohl der Pfarrer als auch die anderen für einige Sekunden das Gefühl hatten, Erik i Falla habe wirklich vor der Tür seines alten Hauses gestanden und mit ihm gesprochen. Och de vände ovillkorligen ögonen mot Lars Gunnarsson för att se vad Jans ord skulle ha för verkan på honom.

Men Lars stod och skrattade.

– Jag trodde, att Jan var klok, sa han, annars skulle jag inte ha låtit'en komma på husförhöret. - I thought Jan was wise, he said, otherwise I wouldn't have let him come to the interview. Pastorn får vara god å ursäkta störninga. Der Pfarrer wird freundlich gebeten, die Störung zu entschuldigen. Please excuse the disturbance. Det är galenskapen, som bryter fram igen.

– Ja visst! sa prästen lättad och for med handen över pannan. Han hade varit nära att tro, att han hade råkat ut för något övernaturligt. He had been close to believing that something supernatural had happened to him. Det var gott, att det inte var fråga om annat än ett påhitt av en galning. Es war gut, dass es sich nur um die Erfindung eines Verrückten handelte. It was good that it was nothing more than the invention of a madman.

– Jan har nog ingen stor kärlek te mej, ser pastorn, fortfor Lars att förklara, å det röjer han nu, då han inte har förståndet, som håller tebaka. - Ich glaube nicht, dass Jan eine große Liebe für mich empfindet", erklärte Lars weiter, "und das verrät er jetzt, weil er nicht den Sinn hat, sich zurückzuhalten. - Jan doesn't have a great love for me, the pastor sees, Lars continued to explain, and he reveals that now, as he doesn't have the sense to hold back. Jag får ju erkänna, att om en ska räkna noga, så är det mitt fel, att dottra måste ge sej ut i väla å tjäna pengar. Ich muss zugeben, dass es, wenn man es genau nimmt, meine Schuld ist, dass meine Tochter in die Welt hinausgehen muss, um Geld zu verdienen. I have to admit that if you do the math, it's my fault that my daughter has to go out into the world to earn money. Det är det, som han inte kan förlåta mej. That's what he can't forgive me for.

Prästen blev visst litet förvånad över den ivriga tonen. The priest was apparently a little surprised by the enthusiastic tone. Han gav Lars en forskande blick ur de djupa blå ögonen. Lars mötte inte blicken, utan såg åt sidan. Lars did not meet the gaze, but looked to the side. Han märkte, att detta var illa gjort, ansträngde sig för att se prästen rakt i ansiktet, men kunde det inte och vände sig bort med en svordom. Seeing that this was badly done, he endeavored to look the priest straight in the face, but could not, and turned away with a curse.

– Lars Gunnarsson! utbrast prästen. Vad går det åt er? Was ist los mit dir? What's wrong with you? Lars hämtade sig strax.

– Kan jag inte bli åv mä den där stollen? - Kann ich den Stuhlgang nicht loswerden? - Can't I get rid of that stool? sa han, som om det var Jan han hade svurit åt. he said, as if it was Jan he had sworn at. Här står pastorn å alla mina grannar å betraktar mej som en mördare, bara för det att en galning har ett gammalt agg te mej. Here is the pastor and all my neighbors looking at me as a murderer, just because a madman has an old grudge against me. Jag säjer er ju, att det är för dottras skull, som han vill åt mej. I am telling you that it is for the sake of my daughter that he wants me. Inte visste jag, att hon skulle fara bort å råka i olycka, därför att jag ville ha ut min fordran. Ich wusste nicht, dass sie weggehen und einen Unfall haben würde, weil ich meine Schulden eintreiben wollte. I did not know that she would go away and meet with misfortune, because I wanted my claim to be paid. Är det inte nån här, som kan ta vara på Jan, så att vi andra får fortsätta andakta? Gibt es hier niemanden, der sich um Jan kümmern kann, damit der Rest von uns weiter Gottesdienst feiern kann? Isn't there someone here who can take care of Jan, so that the rest of us can continue to worship?

Prästen strök sig än en gång över pannan. Han kände sig illa till mods vid Lars' ord, men inte kunde han våga tala bestraffande till honom, då han ingenting bestämt visste. He felt uneasy at Lars's words, but he could not dare to speak to him in a punitive manner, as he knew nothing definite. Han såg sig om efter den gamla matmodern, men hon hade smugit sig bort. Er schaute sich nach der alten Matrone um, aber sie hatte sich davongemacht. Sedan blickade han ut över församlingen, men där fick han ingen ledning. Han var säker på att varenda en visste om Lars var brottslig eller ej, men när prästen vände sig mot dem, tycktes deras ansikten stänga till sig, så att de förlorade allt uttryck. Er war sich sicher, dass jeder wusste, ob Lars ein Verbrecher war oder nicht, aber als der Priester sich ihnen zuwandte, schienen sich ihre Gesichter zu verschließen, so dass sie jeden Ausdruck verloren. He was sure that everyone knew whether Lars was a criminal or not, but when the priest turned to them, their faces seemed to close up, so that they lost all expression. Kattrina hade kommit fram och tagit Jan under armen. De var på väg mot utgången, och med dåren ville prästen i alla fall inte anställa något förhör. They were on their way to the exit, and with the fool the priest did not want to engage in any interrogation.

– Jag tror, att det kan vara nog för i dag, sa prästen stilla. Vi ska göra en avslutning.

Han bad en kort bön, och man sjöng en psalm. Därpå avlägsnade sig alla de främmande. Then all the strangers left.

Prästen var den sista, som gick. Då Lars följde honom till grinden, vände han självmant samtalet till det, som nyss hade hänt. Als Lars ihm zum Tor folgte, lenkte er das Gespräch freiwillig auf das, was gerade geschehen war. When Lars followed him to the gate, he voluntarily turned the conversation to what had just happened.

– Märkte pastorn, att det var söndan efter midsommar, som jag skulle akta mej för? - Wusste der Pfarrer, dass es der Sonntag nach Mittsommer war, auf den ich achten sollte? - Did the pastor notice that it was the Sunday after Midsummer that I should beware of? sa han.

Det visar just, att det är flicka, som Jan tänker på. Das zeigt, dass Jan an ein Mädchen denkt. This shows that it is a girl that Jan is thinking about. Det var söndan efter midsommar i fjol, som jag var inom hos Jan för å göra opp om stugan. Es war der Sonntag nach Mittsommer letzten Jahres, als ich mit Jan drinnen war, um die Hütte zu renovieren. It was the Sunday after midsummer last year that I was inside with Jan to redecorate the cottage.

Prästen blev alltmer hemsk till mods vid alla dessa förklaringar. All diese Erklärungen wurden dem Pfarrer zunehmend unangenehm. The priest became increasingly uncomfortable with all these explanations. Helt hastigt la han sin hand på Lars Gunnarssons axel och försökte se in i hans ansikte.

– Lars Gunnarsson! sa han med varmt övertalande röst. Jag är ingen domare. I am not a judge. Men glöm inte, att om ni har något på ert samvete, så kan ni komma till mej! But don't forget, if you have something on your conscience, you can come to me! Jag väntar er, Lars Gunnarsson, var dag. Ich erwarte Sie, Lars Gunnarsson, jeden Tag. Låt det bara inte bli för sent!