Silvergruvan (1) Silbergräber (1) Silvergruvan (1)

KUNG GUSTAV DEN TREDJE var ute på en resa genom Dalarna. KÖNIG GUSTAV DER DRITTE reiste durch Dalarna. Bråttom hade han, och Er war in Eile, und He was in a hurry, and

hela vägen ville han åka som i sken. Er wollte die ganze Strecke wie der Wind fahren. all the way, he wanted to ride like the wind. Och då det gick med sådan fart, att hästarna lågo som, Und als es so schnell ging, dass die Pferde schliefen, And when it went with such speed that the horses were like,

sträckta remmar utåt vägen och vagnen gick på två hjul i svängarna, stack kungen ut huvudet Der König streckte sich auf der Straße aus und die Kutsche fuhr auf zwei Rädern um die Kurven, der König steckte den Kopf heraus. straps stretched out to the road and the carriage went on two wheels in the turns, the king stuck his head out.

genom vagnsfönstret och ropade till kusken: »Varför låter han det inte gå undan? durch das Kutschenfenster und rief dem Kutscher zu: "Warum lässt er es nicht los? through the carriage window and shouted to the driver: "Why doesn't he let it go? Tror han, att han kör för äggskal?» Då det skulle köras med så rasande fart på Glaubt er, er fährt auf Eierschalen?" Da er mit einer so hohen Geschwindigkeit auf der

dåliga landsvägar, hade det nästan varit ett underverk, om seltyg och vagnar hade hållit. Auf den schlechten Landstraßen wäre es fast ein Wunder gewesen, wenn die Pferdegeschirre und Kutschen überlebt hätten. bad roads, it would have been almost a miracle if the sledge and wagons had lasted. Det

kunde de inte heller, utan vid foten av en brant backe bröts tistelstången av, och där satt kungen. Sie konnten es auch nicht, aber am Fuße eines steilen Hügels brach der Distelpfahl ab, und dort saß der König. Nor could they, but at the foot of a steep hill the thistle pole was broken off, and there sat the king. Kavaljererna sprungo ur vagnen och grälade på kusken, men detta gjorde inte skadan mindre. The cavaliers ran out of the carriage and scolded the driver, but this did not lessen the damage. Det var ingen möjlighet att fortsätta resan, förrän vagnen hade blivit lagad. There was no way to continue the journey until the carriage had been repaired.

När hovherrarna sågo sig om för att finna ut något, som de kunde låta kungen roa sig med,

under det att han väntade, märkte de, att ett kyrktorn stack upp ur en träddunge, som låg ett stycke framåt vägen. Während er wartete, bemerkten sie einen Kirchturm, der in einiger Entfernung von der Straße aus einer Baumgruppe herausragte. while he was waiting, they noticed a church tower sticking out of a grove of trees some distance ahead of the road. De föreslogo kungen, att han skulle sätta sig upp i en av de vagnar, där uppvaktningen åkte, för att köra fram till kyrkan. They suggested to the king that he should get into one of the carriages in which the procession was traveling, and drive up to the church. Söndag var det, och kungen kunde ju höra på gudstjänsten för att få tiden att gå, till dess att den stora kungavagnen bleve färdig. It was Sunday, and the king could listen to the service to pass the time until the great royal carriage was ready.

Kungen gick in på förslaget och körde fram mot kyrkan. Förut hade han åkt långa timmar

genom mörka skogstrakter, men här såg det gladare ut med tämligen stora åkrar och byar och Dalälven glidande fram ljus och präktig mellan väldiga massor av albuskar. durch dunkle Wälder, aber hier sah es fröhlicher aus, mit ziemlich großen Feldern und Dörfern, und der Dalälven glitt hell und prächtig zwischen riesigen Massen von Erlensträuchern dahin. through dark woods, but here it looked more cheerful, with fairly large fields and villages, and the Dalälven gliding brightly and splendidly between huge masses of alder bushes.

Men kungen hade otur så till vida, att klockaren tog upp utgångspsalmen i samma ögonblick, som han steg ur vagnen på kyrkbacken, och folket började vandra ut ur kyrkan. But the king was unlucky in that the bell-ringer took up the final hymn the moment he stepped out of the carriage on the church hill, and the people began to file out of the church. Men då människorna kommo gående förbi honom, blev kungen stående med den ena foten i vagnen och den andra på fotsteget och rörde sig inte ur stället, utan bara betraktade dem. Det var det grannaste folk han någonsin hade sett. Sie waren die nachbarschaftlichsten Menschen, die er je gesehen hatte. They were the most neighborly people he had ever seen. Karlarna voro allesammans över vanlig manshöjd med kloka, allvarsamma ansikten, och kvinnorna kommo gående ståtliga och värdiga med söndagsfrid över sig. The men were all above the usual height of a man, with wise, serious faces, and the women came walking along, stately and dignified, with Sunday peace upon them. Hela dagen förut hade kungen talat om den ödsliga trakten, som han passerade, och han hade sagt till sina kavaljerer gång på gång: »Nu åker jag visst fram genom den allra fattigaste delen av mitt rike.» Men då han nu såg folket, som var ifört den granna sockendräkten, glömde han bort att tänka på dess fattigdom. Den ganzen Tag zuvor hatte der König über die trostlose Gegend gesprochen, die er durchquerte, und er hatte es seinen Begleitern immer wieder gesagt: "Jetzt gehe ich durch den ärmsten Teil meines Reiches." Doch als er nun die Menschen sah, die in der farbenfrohen Pfarrtracht gekleidet waren, vergaß er, an ihre Armut zu denken. All day before, the king had been talking about the desolate region he was passing through, and he had told his companions again and again: "Now I am going through the poorest part of my kingdom." But now, when he saw the people dressed in the fine parish dress, he forgot to think of their poverty. I stället blev han varm om hjärtat och sade till sig själv: »Kungen av Sverige är inte så illa ställd, som hans fiender

tro. Så länge som mina undersåtar se ut på detta sättet, skall jag nog vara i stånd att försvara både min tron och mitt land.» As long as my subjects look like this, I shall be able to defend both my throne and my country."

Han befallde hovherrarna, att de skulle kungöra för folket, att den främmande, som stod mittibland dem, var deras konung, och att de skulle samlas omkring honom, så att han finge tala till dem. He commanded the rulers to announce to the people that the stranger standing in their midst was their king, and that they should gather around him so that he could speak to them.

Och så höll kungen tal till folket. Han talade från den höga trappan utanför sakristian, och det smala trappsteget, på vilket han stod, finns kvar än i dag. He spoke from the high steps outside the sacristy, and the narrow step on which he stood remains to this day. Kungen började redogöra för hur illa det stod till i riket. The King began to report on how bad things were in the kingdom. Han sade, att de svenske hade blivit anfallna med krig av både ryssar och danskar. Detta skulle väl inte ha varit så farligt under andra förhållanden, men nu var krigshären så uppfylld av förrädare, att han inte vågade lita på den. This would not have been so dangerous in other circumstances, but now the army was so full of traitors that he dared not trust it. Därför hade det inte återstått honom något annat än att själv draga ut i bygderna och fråga sina undersåtar om de ville sluta sig till förrädarna, eller om de ville vara kungen trogna och hjälpa honom med folk och pengar, så att han kunde frälsa fäderneslandet. So he had no choice but to go out into the countryside himself and ask his subjects whether they would join the traitors, or whether they would be faithful to the king and help him with people and money, so that he could save the fatherland. Bönderna höllo sig stilla, medan kungen talade, och då han hade slutat, gåvo de intet tecken vare sig till gillande eller ogillande. Die Bauern schwiegen, während der König sprach, und als er geendet hatte, gaben sie weder ein Zeichen der Zustimmung noch des Missfallens. The peasants remained silent while the king spoke, and when he had finished, they gave no sign either of approval or disapproval.

Kungen tyckte själv, att han hade varit mycket vältalig. The King himself thought that he had been very eloquent. Tårarna hade stigit honom i ögonen flera gånger, medan han hade talat. Men då bönderna alltjämt stodo där ängsliga och tvehågsna och inte kunde komma sig för att svara honom, rynkade han pannan och såg missnöjd ut. But as the peasants still stood there anxious and hesitant, and could not bring themselves to answer him, he frowned and looked displeased.

Bönderna förstodo, att det började falla sig långsamt för kungen att vänta, och till sist steg en Die Bauern merkten, dass der König langsam zu warten begann, und schließlich wurde eine The peasants realized that it was beginning to fall slowly for the king to wait, and at last a

av dem fram ur hopen. von ihnen aus der Menge.

»Nu må du veta, kung Gustav, att vi inte väntade kungabesök i socknen i dag,» sade bonden, "Now you must know, King Gustav, that we were not expecting a royal visit to the parish today," said the farmer,

»och därför äro vi inte genast färdiga att svara dig. "and therefore we are not immediately ready to answer you. Nu råder jag dig, att du går in i sakristian och språkar med vår präst, medan vi överlägga med varandra om det, som du har förelagt oss.»

Kungen förstod, att något bättre besked inte stod att få då genast, varför han tyckte, att det var klokast att följa bondens råd. The king realized that no better news could be obtained at once, so he thought it wise to follow the farmer's advice.

Då han kom in i sakristian, fanns ingen där utom en, som såg ut som en gammal bonde. Han var lång och grov med stora händer, nötta av hårt arbete, och han bar varken krage eller kappa, utan skinnbyxor och lång, vit vadmalsrock som alla de andra karlarna. Er war groß und grob, hatte große Hände, die von harter Arbeit abgenutzt waren, und er trug weder Kragen noch Mantel, sondern eine Lederhose und einen langen weißen Baumwollmantel wie alle anderen Männer. He was tall and coarse, with large hands, worn out by hard work, and he wore neither collar nor coat, but leather trousers and a long white cotton coat like all the other men. Han steg upp och bugade sig för kungen, dä denne kom in. He rose and bowed to the king as he entered.

»Jag trodde, att jag skulle råka prästen härinne,» sade kungen.

Den andre blev en smula röd i ansiktet. The other got a bit red in the face. Han tyckte, att det var förargligt att tala om, att det var han, som var präst där i socknen, när han såg, att kungen tog honom för en bonde. Er hielt es für ein Ärgernis zu sagen, dass er der Pfarrer der Gemeinde sei, wenn er sah, dass der König ihn für einen Bauern hielt. He thought it was annoying to say that he was the priest in the parish when he saw that the king took him for a peasant.

»Ja, prästen brukar vara härinne vid det här laget,» sade han. "Ja, der Pfarrer ist normalerweise schon hier", sagte er. "Yes, the priest is usually in here by now," he said.

Kungen slog sig ner i en stor, högkarmad länstol, som stod i sakristian vid den tiden och står The king sat down in a large, high-backed armchair, which stood in the sacristy at the time and stands

kvar där än i dag och är sig alldeles lik, med undantag av att församlingen har låtit sätta upp en förgylld kunglig krona på ryggstödet. steht heute noch genau so da, nur dass die Gemeinde eine vergoldete Königskrone an der Rückenlehne angebracht hat. remains there today and is exactly the same, except that the congregation has had a gilded royal crown added to the backrest.

»Har ni en bra präst i den här socknen ?» sporde kungen. Han ville visa sig intresserad av hur

bönderna hade det. När kungen frågade honom på detta sättet, tyckte prästen, att han omöjligt kunde säga vem han var. Als der König ihn auf diese Weise fragte, meinte der Priester, er könne unmöglich sagen, wer er sei. Det är bättre, att kungen får behålla sin tro, att jag bara är en bonde, tänkte han och svarade, att prästen var bra nog. Han predikade ett rent och klart Guds ord, och han försökte att leva, som han lärde. Kungen tyckte, att detta var ett gott beröm, men han hade ett skarpt öra, och han märkte en viss tvekan i tonen.

»Det låter, som skulle han ändå inte vara riktigt nöjd med prästen,» sade han. "Es klingt so, als ob er mit dem Priester doch nicht ganz zufrieden ist", sagte er. "It sounds like he's not really happy with the priest after all," he said.

»Han är nog en smula självrådig,» sade den andre. 'He's probably a bit selfish,' said the other. Han tänkte, att om det skulle hända sig, He thought, that if it should happen,

att kungen sedan finge veta vem han vore, så skulle han inte tycka, att prästen hade stått och

bara öst ut beröm över sig själv, därför ville han också komma fram med en smula klander. only heaped praise on himself, so he also wanted to come forward with a little blame. »Det finns nog de, som säga, att prästen vill vara ensam om att råda och regera i den här socknen,» fortfor han. "There are those who say that the priest wants to be alone in ruling and governing in this parish," he continued.

»Då har han i alla fall styrt och ställt på bästa sätt,» sade kungen. "At least he has managed the situation in the best possible way," said the king. Han tyckte inte om, att

bonden klagade på den, som var satt över honom. the farmer complained about the one who was set over him. »Mig förefaller det, som om här skulle råda god sed och gammaldags enkelhet.» "Ich habe den Eindruck, dass hier gute Manieren und altmodische Einfachheit vorherrschen." "It seems to me that good manners and old-fashioned simplicity prevail here."

»Folket är nog bra,» sade komministern, »men det lever också långt borta i avskildhet och fattigdom. "The people are good enough," said the minister, "but they also live far away in seclusion and poverty. Människorna här skulle väl inte vara bättre än andra, om denna världens frestelser komme dem närmare.» The people here would be no better than others if the temptations of this world came closer to them."

»Nå, det är det då väl ingen fara för att de skola göra,» sade kungen och ryckte på axlarna. "Well, there's no danger of them doing that," said the king, shrugging his shoulders.

Han sade nu intet vidare, utan började trumma på bordet med fingrarna. Han tyckte sig ha växlat tillräckligt många nådiga ord med den där bonden och undrade när de andra skulle bli färdiga med sitt svar.

»De där bönderna äro inte mycket ivriga att komma sin kung till hjälp,» tänkte han. »Hade jag bara min vagn, skulle jag resa min väg från dem och alla deras rådplägningar.»

Prästen åter satt bekymrad och stred med sig själv om hur han skulle besluta i en viktig sak,

som han måste avgöra. Han började bli glad åt att han inte hade sagt kungen vem han var. Nu tyckte han sig kunna tala med honom om sådant, som han eljest inte hade kunnat framlägga för honom. Jetzt hatte er das Gefühl, dass er mit ihm über Dinge sprechen konnte, die er ihm sonst nicht hätte sagen können.

Om en liten stund bröt prästen tystnaden och frågade kungen om det verkligen förhöll sig så,

att fienderna voro över dem och att riket var i fara. Kungen ansåg, att den där karlen borde ha förstånd att inte vidare störa honom. The king thought that this fellow should have the sense not to disturb him further. Han såg stort på honom och svarade ingenting.

»Jag frågar, därför att jag stod härinne och inte kunde höra riktigt,» sade prästen. »Men om

det verkligen förhåller sig så, ville jag tala om, att prästen i den här församlingen kanske skulle vara i stånd att skaffa kungen så mycket pengar, som han behövde.»

»Jag tyckte, att han helt nyligen sade, att alla här voro fattiga,» sade kungen och tänkte, att karlen inte hade reda på vad han pratade.

»Ja, det är sant,» genmälde komministern, »och prästen äger inte mer än någon annan. "Yes, it is true," replied the clergyman, "and the priest does not own more than anyone else. Men om kungen ville vara så nådig och höra på mig en stund, skall jag tala om hur det kommer sig, att prästen har makt att hjälpa honom.»

»Han kan få tala,» sade kungen. "He may speak," said the king. »Han tycks ha lättare att få orden över läpparna än hans vänner och grannar därute, som aldrig bli färdiga med vad de ha att säga mig.» "He seems to have an easier time with words than his friends and neighbors out there, who never finish what they have to say to me."

»Det är inte så lätt att svara kungen. Jag är rädd för att det till sist blir prästen, som får åtaga sig att göra det på de andras vägnar.» Kungen kastade det ena benet över det andra, Ich fürchte, dass es am Ende der Priester sein wird, der sich stellvertretend für die anderen darum kümmern muss." Der König schlug ein Bein über das andere, I am afraid that in the end it will be the priest who has to undertake to do it on behalf of the others." The king threw one leg over the other,

drog sig djupt in i länstolen, lade armarna I kors och sänkte huvudet mot bröstet. pulled himself deeply into the armchair, crossed his arms and lowered his head to his chest.

»Nu kan han börja,» sade han i en ton, som om han redan sove.

»Det var en gång fem karlar från den här socknen, som voro ute på älgjakt i skogen,» började

prästen. »Den ene av dem var prästen, som vi tala om. Två av de andra voro soldater och hette Olof och Erik Svärd, den fjärde av männen var gästgivare här i kyrkbyn, och den femte var en bonde, som hette Israels Per Persson.» Two of the others were soldiers, named Olof and Erik Svärd, the fourth of the men was an innkeeper here in the village, and the fifth was a farmer named Israel's Per Persson."

»Han skall inte göra sig besvär med att nämna så många namn,» mumlade kungen och lät huvudet sjunka över åt ena sidan.

»De där karlarna voro goda jägare,» fortfor prästen, »och de brukade eljest ha lycka med sig. "Those men were good hunters," continued the priest, "and they used to have good luck.

Men den dagen hade de gått långt och länge utan att få något. Till sist upphörde de alldeles med jakten och satte sig ner på marken för att språka. Finally, they stopped hunting altogether and sat down on the ground to talk. De talade om att det inte på hela skogen fanns en plats, som lämpade sig för odling. They said that there was no place in the entire forest suitable for cultivation. Det var bara fjäll och moras alltsammans. It was all mountains and morass. 'Vår Herre har inte gjort rätt mot oss, som har gett oss ett så fattigt land att bebo,' sade en av dem. 'Our Lord has not done justice to us, who have given us such a poor country to inhabit,' said one of them. 'På andra orter kunna människor skaffa sig rikedom och överflöd, men här kunna vi med all vår strävan knappast träla oss till dagligt bröd.'»

Prästen höll upp ett ögonblick, liksom oviss om kungen hörde honom, men denne gjorde en

rörelse med lillfingret för att visa, att han var vaken.

»Just då jägarna talade om detta, fick prästen se, att det glittrade i berggrunden på ett ställe,

där han hade råkat sparka bort mossan med foten. where he had accidentally kicked the moss away with his foot. 'Det var ett märkvärdigt berg det här,' tänkte han och sparkade undan en mosstuva till. Han tog upp en stenflisa, som följde med mossan, och som glänste på samma sätt som allt det andra. 'Det är väl aldrig möjligt, att det kan vara bly det här?' sade han. 'There is no way that this could be lead,' he said. Nu rusade de andra upp och makade undan mossan med bösskolvarna. Nun stürmten die anderen herbei und zerkleinerten das Moos mit ihren Brechstangen. Now the others rushed up and shredded the moss with their crowbars. Och när de hade gjort det, sågo de tydligt hur en bred malmåder gick fram i berget. And when they had done so, they saw clearly how a broad wormhole went through the mountain. 'Vad tror ni, att detta kan vara?' sade prästen. Karlarna slogo loss stenflisor och

beto i dem. beto in them. — 'Nog är det väl åtminstone bly eller zink,' sade de. — 'Och hela berget är fullt av det,' tillade gästgivaren.» - 'And the whole mountain is full of it,' the innkeeper added."

När prästen hade hunnit så långt i berättelsen, sågs kungens huvud resas en smula, och ett öga öppnade sig. »Vet han om någon av de där människorna förstod sig på malmer och stenarter?» frågade han. "Does he know if any of those people understood ores and rocks?" he asked. — »Nej, det gjorde de inte,» svarade prästen. Då sjönk kungens huvud, och båda hans ögon slöto sig.