Nya jobb | ep 7 - Hitta hem säsong 3 - YouTube
-God morgon, Lasse. -Det är Martina.
-Det är bra, själv? -Ja, hej.
-Det kommer jag ihåg. -Vi stannar kvar i Sverige.
-Okej. -Okej.
-Ja, det gör jag absolut! -Jaha, okej.
-Vad roligt! -Suveränt.
-Det är inga problem. -Det gör jag gärna.
-Okej, vi ses klockan tio. -Jag kan absolut komma.
-Jättebra. Tack så mycket. -Okej, tack. Hej då.
-Det var chefen... -Han ville att vi ska...
-Vad sa du? -Va?
Pappa är allvarligt sjuk.
Vad gör du här?
-Snyggt! -Hur länge stannar ni?
Bra gjort!
Vad ska vi göra?
Mitt och Jamals liv är som att åka bergochdalbana.
Det går upp och ner. Nu har vi fått jobb båda två.
Vad ska hända imorgon?
-Sover han fortfarande? -Ja.
Kan du ta Axel idag? Det gick inte jättebra sist.
Jag kan ta med honom. Men du får ta över klockan fem.
-Jag spelar badminton med Hassan. -Okej. Tack.
Dagny?
-Aj! -Dagny?
-Här! -Vad hände?
Jag har fått ryggskott.
-Skott i ryggen? -Nej, ingen har skjutit mig i ryggen.
Min rygg är slut, kaputt! Hjälp mig upp härifrån nu.
Jag hjälper.
Aj! Aj, aj... Jag kan inte ens vattna blommorna längre.
-Kom. Vi går till sängen. -Aj!
-Varsågoda. -Tack så mycket.
-Slå dig ner. Din nya arbetsplats. -Ja.
Ja... Känns det bra? Jag måste börja med att be om ursäkt.
Sist du var här för ett år sen, var jag väldigt stressad...
-...och betedde mig otrevligt. -Nej, absolut inte.
Du ville inte ta en heltidstjänst. Du hade precis fått barn.
Det är det jag menar. Eller hur?
-Jag tyckte verkligen om din design. -Vad roligt!
Vi har ett stort behov av folk med dina talanger just nu.
-Och lilla... -Axel.
Ja. Han går på dagis nu eller?
Nej, jag lämnade honom till en arbetslös.
Okej, smart.
Han går på förskolan. Det är ingen fara.
Ja...
Jamal, jag är glad att du är tillbaka.
-Tack. Vi ses på måndag. -Sköt om dig.
-Du tappade nåt! -Jag vet! Farten.
-Nej, på riktigt. Du tappade nåt. -Jaha... Tack.
-Hej då. -Vi ses.
-Känns det bättre nu? -Ja.
Det känns lite bättre sen jag fick en värktablett.
Dagny, är du arg på mig?
Nej då, Rahel.
Förlåt om jag har varit irriterad sista tiden.
Men jag har haft så himla ont i ryggen. Förlåt.
-Okej. -Tack för att du hjälpte mig upp.
Du är snäll du, Rahel.
Även om du inte alltid fattar vad jag säger.
-Vadå? -Äh, det var inget.
Du trodde väl inte att nån hade skjutit mig i ryggen?
Nej! Så klart.
-Hej! -Hej! Hur gick det?
-Det gick bra. För dig? -Jättebra. Hej!
-Spring, din gamla gubbe! -Jag behöver ta en paus.
-Du behöver träna. -Jag vet.
-Vi sitter en stund. -Okej.
Är allt okej annars? Mår du bättre nu?
Jag vet inte.
Nu när det har tagit slut med Jasmin och hon har flyttat...
Det är meningslöst att bo kvar i Stockholm.
-Jaså, vadå? -Det är så hetsigt här.
Folk pratar inte med varandra, de tittar bara rakt fram.
Här får barnen lära sig att inte titta på människor på t-banan.
Det är omöjligt att hitta nånstans att bo.
Det kan jag hålla med dig om.
Jag funderar på att börja plugga. I en annan stad, kanske.
Jaså?
Jag kommer att sakna dig i alla fall.
Det är inte nån mening att besöka honom.
Han är ganska dålig just nu och knappt medveten om omgivningen.
Det är lugnt. Jag ska bara titta till honom snabbt.
Hallå där, Konrad. Är du vaken?
Jag ville bara om ursäkt för sist. Jag vill inte tränga mig på.
-Vem... -Men jag tänkte ändå så här...
Är det inte enklare att skriva under här, så blir vi av med det.
Det går bra, jag hjälper dig.
Kom igen nu, Konrad. En namnteckning.
-Den kan du göra i sömnen. -I sömnen.
Ska det vara så jävla svårt att skriva på ett papper?
-Ta pennan nu! -Vad är det som pågår?
Ingenting. Jag ska precis gå.
Svensktextning: Karin Tengroth Iyuno för UR
