Sveriges demokratiska nivåer | SAMHÄLLSKUNSKAP FÖRKLARAD | Gymnasiet
Vart fjärde år är det allmänna val.
Du som har rösträtt har möjlighet att påverka hur landet ska styras.
Du röstar inte i ett val, utan i tre.
Det är tre olika färger på lapparna.
Vissa har bra koll på nivåerna, och vissa kanske behöver läsa på mer.
Förutom valet till riksdagen röstar du också till din region och kommun.
Vart femte år röstar du dessutom till EU.
Det är de fyra demokratiska nivåerna där beslut som rör samhället fattas.
Men varför har vi just de här fyra nivåerna, och hur funkar de?
Vi lägger EU åt sidan och fokuserar på de tre svenska nivåerna-
-stat, region och kommun. De som vi, folket, röstar till samtidigt.
Ett av demokratins fundament är att det är folkviljan som ska genomföras-
-genom hur riket styrs.
För att förstå nivåerna måste vi först förstå hur riket styrs.
I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket.
Det sker genom ett representativt och parlamentariskt statsskick-
-och genom kommunalt självstyre. Låt oss bryta ner den meningen.
I ett land tas det en massa beslut, och skulle folkviljan bestämma allt-
-skulle vi inte göra annat än att rösta-
-eller läsa på inför olika beslut vi skulle behöva ta ställning till.
Vårt samhälle är så komplext att vi kan inte var och en fatta beslut-
-om hur en cykelväg ska gå eller hur mycket skatt vi ska betala-
-så vi får låna ut lite makt till en representant som representerar oss.
Lösningen på att vi inte ska behöva rösta varje dag-
-är att ha representativ demokrati.
För att underlätta har representant- erna organiserat sig efter åsikter.
Det representativa systemet är uppbyggt så att du röstar på partier.
Du röstar på det parti som du känner har idéer som är nära dina egna-
-om hur samhället ska styras.
Om du väljer ett vars idéer du gillar mest röstar de troligtvis som du.
Det finns dock begränsningar för partier. Röstar för få på ett parti-
-kanske de inte få vara med. Det finns en lägsta spärr.
Om man inte har en sån spärr riskerar man att få väldigt många partier-
-och få svårt att bilda regering.
Spärren skiljer sig för nivåerna. I riksdagen krävs 4 % av rösterna.
I de tc andra är gränserna lägre. Det är ett representativt system.
Du väljer representanter, och de får vara med och fatta beslut.
Då tar vi nästa ord: parlamentariskt.
Våra representanter bildar ett folkvalt parlament.
Det heter "riksdagen" på nationell nivå-
-medan det i kommun och region heter "fullmäktige".
Det behövs också en grupp som styr, som regeringen på nationell nivå.
Den styrande gruppen behöver alltid stöd av en majoritet av parlamentet.
Grunden för parlamentarism är att en regering bara kan regera-
-så länge som en riksdag accepterar det.
En riksdag kan alltid avsätta en regering.
Då har vi kommit till "kommunalt självstyre".
Det innefattar även regioner och bygger på idén om decentralisering.
Genom att fördela makten på olika nivåer kan beslut fattas nära folket.
Hur sophanteringen ska skötas ska beslutas närmast de som bor där.
Annat sköts bäst på andra nivåer.
Det är inte rimligt att varje kommun ska ha en egen militär verksamhet.
Det hade kunnat bli stökigt, så vi väljer representanter till nivåerna-
-och det är fritt fram att rösta på olika partier till olika nivåer.
I Sverige har vi tre nivåer, vilket har en historisk förklaring.
Kommunerna har sitt ursprung i kyrkokommuner, som har funnits länge.
Regioner tillkom på 1800-talet.
Sen har vi då haft en nationsstat i 500 år i Sverige för hela landet.
Vi har en stat, 21 regioner och 290 kommuner i Sverige.
Alla har egna ansvarsområden och representanter.
Låt oss titta närmare på varje nivå.
Vi börjar med den nationella: riksdagen.
Är det något du ska förknippa med riksdagen, så är det en lagbok.
Det är bara på nationell nivå vi stiftar lagar. Vi är en enhetsstat.
Samma lagar gäller i hela landet.
Ingen kommun kan ha egna lagar.
I Sverige har vi bara en lagstiftare för hela landet-
-och sen en ansvarsfördelning ner till regioner och kommuner.
Ansvarsfördelningen bestäms nationellt.
Det är i lagen som det står vilken nivå som ansvarar för vad.
Du röstar på det parti du vill ska få plats på några av de 349 stolarna.
Här sitter våra riksdagsledamöter. De är folkets främsta företrädare.
De utses proportionerligt.
Om ett parti får 15 % av rösterna får de också 15 % av platserna-
-vilket skulle innebära 52 stolar.
Parlamentet, eller riksdagen, är ju folkvald-
-och deras viktigaste arbete är att utse regeringen.
Även om de har full upp med lagboken är ändå deras viktigaste jobb-
-att utse den styrande gruppen, regeringen.
De väljer statsminister, vilken själv får bestämma regeringsuppställning.
Regeringens viktigaste uppgift är att styra riket-
-och att genomföra statens uppgifter.
Regeringen är det högsta verkställande organet.
Den får fatta en del beslut själva, men dessa måste få stöd av riksdagen.
Riksdagen kontrollerar regelbundet att regeringen sköter sig.
Konstitutionsutskottet granskar löpande regeringen-
-och dit kan ledamöter vända sig om man är lite missnöjd med arbetet-
-och KU-anmäla en enskild minister.
I KU sker förhör som kan bli ganska livliga.
-Det du håller på med är trams. -Du ska veta hut när du är här!
Låt oss prata om en sista sak på den nationella nivån: pengar.
Den största delen av statens inkomster kommer från skatter.
Det är väl svenska folket som betalar. Det gillar jag inte.
Vad pengarna ska gå till bestäms i statsbudgeten.
Varje år går finansministern till riksdagen för att få den godkänd.
Mycket går till regioner och kommu- ner. Det bestäms på nationell nivå.
Dessa har intäkter från de som bor där, men behöver också intäkter...
-...från den nationella budgeten. -De får åtta miljarder mer.
Skulle det inte räcka kan regioner och kommuner ansöka om extra pengar-
-men då blir pengarna öronmärkta.
Det kallas "riktade statsbidrag".
Det gör också, att när staten går in och styr regionerna allt kraftigare-
-är det svårt att veta vilken politi- ker man ska ansvarsutkräva i valet-
-om man inte är nöjd.
Nu är det dags för nästa nivå, den regionala, som förr hette landsting.
-Ska ni rösta i landstingsvalet? -Ja.
-Vad gör landstinget? -Det vet jag inte.
Det är lite av valets styvbarn.
Det handlar delvis om att man inte vet vad regionerna har för ansvar.
-Namnbytet hjälper inte heller till. -Varför är det bättre med en region?
Det har jag inte fått reda på.
Det är inte så lätt att veta skillnaden, men från och med 2019-
-har alla landsting bytt namn till regioner. Vad gör de, då?
-De sköter ju sjukhus och hela fan. -Precis.
Är det en sak du ska förknippa med regioner, så är det sjukhus.
Regionens viktigaste uppgift är hälso- och sjukvårdsfrågorna.
De arbetar också med kollektivtrafik- frågor, tandvård och planering.
Regioner är det som är för stort för kommuner-
-men för specifikt för nationell nivå.
De styrs som på nationell nivå, fast i mindre skala.
Du röstar till regionfullmäktige.
Regionfullmäktige utser styrelsen. Där finns alla politiska partier.
Det är som en spegel av regionfullmäktige.
Även här gäller parlamentarismen. Parlamentet utser de som styr-
-men här är alla partier med i den styrande gruppen, regionsstyrelsen.
Den måste ha stöd av regionfullmäktige.
Vi har bifallit regionsstyrelsens förslag till beslut.
Klubbslaget kan ha gällt miljontals kronor.
Ni kommer ihåg slutet av meningen i RF, "kommunalt självstyre".
Det gäller både kommun och region. Dessa nivåer ska sköta sig själva.
Den nationella nivån får inte lägga sig i.
En regering kan inte säga åt vad en region eller kommun ska göra-
-om det inte står i lagen. Nu är det dags för den kommunala nivån.
Den ligger allra närmast medborgarna.
Den kommunala demokratin bärs upp av kommunpolitiker. Vissa är avlönade-
-men många är fritidspolitiker.
Det handlar om eldsjälar som brinner för sitt lokala samhälle.
Man ska ha respekt för att man väljer att gå in i den lokala politiken.
Det är nåt helt annat än att vara heltidsarvoderad riksdagspolitiker.
I Sveriges 290 kommuner beslutas det om bl.a. skola, sophantering-
-vatten och socialtjänst. Sånt är kommunen skyldig att ansvara för-
-och dit går majoriteten av pengarna.
Utöver detta har de viss frihet att besluta om de har råd att ansvara-
-för t.ex. teatrar och ungdomsgårdar.
Kommunen styrs på samma sätt som regionen.
Det ser inte spännande ut, men de här människorna beslutar-
-hur verksamheten ska skötas.
Du röstar till kommunfullmäktige. Denne utser sedan kommunstyrelsen.
Parlamentarism. Kommunens högsta be- slutande organ är kommunfullmäktige-
-som ger stöd till kommunstyrelsen. Dessa fattar beslut på kommunal nivå.
Staten har möjligheter att påverka kommunerna genom lagstiftning.
Men ytterst har kommun och region grundlagsskyddat självstyre.
Här blir det allra tydligast varför vi har ett decentraliserat system.
Utan ett starkt, kommunalt självstyre får vi ha en centralisering-
-som innebär att riksdag och regering har mycket mer makt än kommunerna.
Man kanske sitter från Stockholm och fattar beslut om skolan-
-i Piteå eller Lunds kommun.
Här finns kärnan i det decentralise- rade systemet som Sverige bygger på.
Utan dessa nivåer skulle alla beslut behöva tas på den högsta nivån-
-och då fattas de ju inte nära folket, för Sverige styrs ju genom-
-ett representativt, parlamentariskt statsskick och kommunalt självstyre.
Det var de tre svenska nivåerna-
-men det finns en till, som sträcker sig utanför Sveriges gränser, EU-
-som utgör den fjärde och sista nivån i Sveriges decentraliserade system.
EU bildades för att undvika krig och konflikter mellan staterna i Europa.
Man samlade vissa typer av beslut på europeisk nivå.
40 år efter EU bildades hölls det en folkomröstning i Sverige.
Ska vi gå med i EU eller inte?
Ja-sidan vann, och sedan år 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen.
Vi fick en ny demokratisk nivå-
-där vi röstar för att utse represen- tanter till Europaparlamentet.
Ett land som blir medlem säger, att här finns ett antal politikområden-
-där vi accepterar att EU fattar beslut. I gengäld kan man påverka-
-hur EU fungerar och styrs.
De områden som EU har rätt att besluta kring står i fördragen.
Där står att EU ansvarar för frågor som t.ex. rör miljö och handel.
Vi tar miljö som exempel. Din kommun beslutar om återvinningsstationer.
Din region påverkar kollektivtrafikens utsläpp.
Riksdagen skriver allmänna miljölagar enligt vad som fastställts i EU.
Hur beslut tas på EU-nivå både liknar och skiljer sig från i Sverige.
Europaparlamentet, som vi röstar till, påminner om Sveriges riksdag.
En stor skillnad är att de inte är ensamma om att fatta beslut.
Europeiska kommissionen är den institution som lägger förslag-
-men också verkställer dessa beslut.
Det finns ett ministerråd där olika länder kommer överens om nya lagar.
Våra regeringsföreträdare har blivit lagstiftare på europeisk nivå.
Det blir problematiskt. I Sverige får inte enskilda ministrar stifta lagar.
Det får ju bara riksdagen göra, men vi har kommit på en lösning.
I riksdagens EU-nämnd är folkvalda med och diskuterar ministerrådet.
Då var vi klara med den fjärde nivån. Vi har alltså fyra olika parlament.
Om nåt går fel ska vi inte klaga på kommunen för sjukvården-
-eller regionen för sophantering, men detta är inte alltid helt lätt.
Det är ganska tydligt hur ansvaret är fördelat mellan olika nivåer-
-men i realiteten gör beroendet mellan nivåerna-
-att man kan ha svårt att se gränserna mellan ansvar.
Det är svårt. Även om man sysslar med politik varje dag-
-så har jag inte koll på alla mina lokala politiker och vad de står för.
Alla regioner och kommuner har inte samma förutsättningar.
Många faktorer spelar roll. Geografisk storlek-
-hur mycket invånarna betalar i skatt. Alla är olika på olika sätt.
Ska du ha ett starkt, kommunalt självstyre-
-eller lika samhällsservice i landet? Det måste var och en reflektera över.
Vad som ska ligga på de olika nivåerna är en ständig diskussion.
Man kan också diskutera om fyra nivåer är det optimala.
Det är inte säkert att det är bäst med fyra nivåer.
Det är aldrig möjligt att helt komma fram till den ideala lösningen.
Svensktextning: Linda Eriksson Iyuno-SDI Group för UR
