×

Nous utilisons des cookies pour rendre LingQ meilleur. En visitant le site vous acceptez nos Politique des cookies.


image

filosofi, Antikens filosofi: Platon

Antikens filosofi: Platon

Platon är utan tvekan en av historiens viktigaste tänkare

och med honom formades filosofin så som vi känner den idag.

Det har till och med påståtts att filosofins fortsatta historia enbart är fotnoter till Platons tankar.

Han härstammade från Atens aristokrati och familjens förmögenhet

möjliggjorde att han kunde ägna sitt liv åt filosofi och sökande efter kunskap.

Namnet Platon sägs vara ett smeknamn han fick i sin ungdom då han ägnade sig åt brottning

– ett namn han valde att behålla istället för födelsenamnet Aristokles.

Han ska ha varit i 20-årsåldern när han upptogs i kretsen kring Sokrates.

Under sju års tid studerade han dennes läror, innan Sokrates slutligen avrättades.

Vid den tidpunkten var Platon den främste av lärjungarna,

och den som också skulle föra vidare och utveckla filosofin.

Med Pythagoras som förebild bestämde han sig efter Sokrates död för att starta en egen filosofiskola.

Skolan gick under namnet Akademin (av Akademos, en hjälte i den grekiska mytologin)

och kom att bli förebilden för dagens universitet och högskolor.

Här bedrevs undervisning och forskning, och i lokalerna fanns både föreläsningssalar, bibliotek och bostäder.

Skolan kom att leva kvar som en viktig institution för utbildning i över 900 år innan den stängdes

av den bysantinske kejsaren Justinianus I som ansåg att filosofin var ett hot mot den kristna tron.

Platon började också skriva böcker om ämnet filosofi.

Dessa texter kretsade alla kring Sokrates som diskuterade moraliska och politiska begrepp,

och presenterades som dialoger mellan Sokrates och olika samtalspartners.

Det är tack vare dessa böcker som vi känner till Sokrates – men här uppstår också ett problem.

De tidiga böckerna ger sannolikt ett korrekt porträtt av den historiska Sokrates,

men med tiden kom Platon att utveckla filosofin.

Han valde dock att fortsätta ha Sokrates som huvudperson

men lade nu sina egna tankar i dennes mun.

Det är därför svårt att avgöra var den verkliga Sokrates slutar och var Platon börjar.

Platon var den förste västerländske filosof vars skrifter finns bevarade,

och vi har skäl att tro att hela hans produktion på 27 böcker finns bevarande.

I centrum av Platons filosofi finns idéläran –

en teori tydligt influerad av Pythagoras tanke att talen existerar i en abstrakt värld bortom vår egen.

Men vad som börjar som tal hos Pythagoras kommer att utvecklas till idéer eller former hos Platon.

Enligt Platon är det som vi med våra sinnen uppfattar som verklighet inte den äkta verkligheten

utan endast en skuggbild av den – detta då vår själ är fastlåst i en kropp med ofullkomliga kunskapsorgan.

Idéläran kan förklaras genom att tänka på en cirkel.

En ritad cirkel – alltså något som existerar i vår upplevda verklighet – kan aldrig bli perfekt.

Tittar du tillräckligt noga kommer du alltid att hitta någon liten defekt.

Vad alla ritade cirklar som någonsin har existerat har gemensamt är att de refererar till den perfekta cirkeln.

Men den perfekta cirkeln existerar inte i vår värld, den är en abstraktion.

Den perfekta cirkeln – cirkelns idé – finns utanför tid och rum.

Den är icke-materiell och evig, och är till sin definition perfekt. Därtill finns det bara en cirkeln idé.

Och trots att den perfekta cirkeln inte existerar i vår värld

är den tillgänglig för oss genom medvetande och intellekt.

Enligt Platon finns det alltså två nivåer av verklighet.

I den verklighet vi upplever med våra sinnen – sinnevärlden – är allting icke-perfekt och temporärt.

Sedan finns det en annan verklighet som har sin existens bortom tid och rum

och som inte är tillgänglig för våra sinnen – idévärlden.

Här är allting perfekt och evigt, och här finns alltings form, mall eller ursprung.

Platon frågar sig nu vad alla människor har gemensamt, vad det är som gör oss till just människor.

Individer förändras – växer upp, åldras och dör, men begreppet människa förblir detsamma.

Enligt Platon är vi människor därför att vi har del i människans idé

på samma sätt som den ritade cirkel har del i cirkelns idé.

Allt som existerar i vår värld är enbart sämre kopior av en perfekt abstraktion.

Det är tack vare att vi människor har förmågan att genom förnuft och tänkande skåda tingens idé

som vi också kan identifiera och förstå dem. Detta resonemang gör Platon till idealist.

Idealism är en filosofisk åskådning där man anser att verkligheten i grunden utgörs av något icke-materiellt

– en idé eller ett medvetande.

Detta till skillnad mot realismen eller materialismen som menar att verkligheten är huvudsakligen materiel.

För att förklara idéläran skapade Platon grottliknelsen – en berömd allegori där han målar upp en bild

av ett par fångar som tolkar skuggor på väggen som verkligheten.

Vi är alla dessa fångar, menade Platon, fångade i vår sinnevärld.

Det vi tror är verkligheten är i själva verket bara skuggor av den.

I en grotta sitter en grupp människor fängslade med ansiktena vända mot den inre väggen.

De har suttit där hela sitt liv, och är bundna så att de aldrig har sett något annat än just denna vägg.

Utifrån grottans öppning skiner solens strålar in och kastar skuggor på väggen framför fångarna.

Dessa skuggor är det enda föremål som fångarna någonsin har sett,

och kommer för dem att utgöra verkligheten.

Det är kring denna skuggvärld fångarnas liv kretsar, och de samtalar med varandra om tingen de ser.

Om någon av fångarna skulle lösgöra sig och fly ut i den verkliga världen

- så skulle han omedelbart bländas av solen, som han aldrig sett förut.

När hans ögon vant sig vid ljuset skulle kan se att det han tidigare trott var vekligheten enbart var skuggor,

eller sämre kopior, av någonting verkligare.

Vi är alla dessa fångar, menade Platon, fångar i vår egen sinnevärld.

Det vi tror är verkligheten är i själva verket bara skuggor av den.

Platons idélära har också influerat kristendomen (som vid denna tidpunkt givetvis ännu inte existerade).

Framför allt har hans beskrivning av idévärlden –

en perfekt och icke-materiel värld där våra själar lever vidare efter döden –

fungerar som inspiration för kristendomens syn på himmelriket.

Utöver sin idélära intresserade sig Platon för politik och hur man kunde skapa det perfekta samhället.

Atens nyinrättade demokrati gav han dock inte mycket för.

Det här var ett statsskick som, enligt Platon, skapade dåliga människor

där ingen ville underordna sig någon annan och alla ville bestämma allt.

Ingen var heller villig att offra någonting, utan alla ville ha så mycket som möjligt.

Men det grundläggande felet med demokratin var att den bortsåg från människors olikheter.

Vissa människor var helt enkelt bättre lämpade än andra att styra, menade Platon.

Vi ska här påminna oss om att Platon, som kom från aristokratisk börd,

sett sin familjs politiska inflytande försvagas i och med demokratins intåg.

Därtill var ett av stadens första demokratiskt fattade beslut att avrätta Sokrates,

så man kan förstå Platons frustration.

I dialogen Staten föreslår Platon därför ett nytt samhällssystem där människor,

utifrån förmågor, delas in i tre samhällsklasser.

Först en klass bestående av bönder, hantverkare och köpmän

som kan producera sådant som behövs i ett samhälle.

Därefter en klass med krigare som blir statens skydd.

Dessa individer hade viktiga funktioner i samhället men de var inte lämpade att styra det, menade Platon.

Staten skulle istället styras av de visa, av filosoferna – ty endast dessa äger sann kunskap

till skillnad från vardagsmänniskorna som bara hade föreställningar.

Endast de intelligentaste skulle skolas till filosofer, en utbildning som pågick till 35 års ålder.

Därefter följde 15 år av praktik innan man vid 50 var mogen att börja styra.

Han argumenterade här för såväl klassresor som fullständig jämställdhet mellan könen –

två oerhört radikala tankar för sin tid.

Filosoferna fick inte tillåtas ha privat ägande för att inte lockas att missbruka sin makt till personlig vinning.

Allt ägdes gemensamt och man skulle leva i kollektiv under enkla förhållanden.

Filosofen fick inte ha någon familj men staten skulle ordna stora fester

där filosofer av båda könen skulle träffas så att barn kunde avlas.

Dessa barn skulle sedan tas från föräldrarna direkt efter födseln och uppfostras av staten.

Ingen fick veta vilka ens barn var, för att inte kunna gynna dessa.

Barnen skulle därmed betrakta alla i sin egen ålder som sina syskon

och alla i vuxen ålder som deras föräldrar – och därmed vilja allas väl.

Hans syfte med detta var att övervinna den mänskliga själviskheten

genom ett system baserad på social jämställdhet.

Målet var att få fram ett folk som skulle klara sig bra i krig,

tydligt inspirerat av den närbelägna krigarstaten Sparta.

Platons politiska idéer har influerat många av de totalitära vänster- och högerideologier

som kännetecknat 1900-talet.

Han ska vid flera tillfällen ha försökt att förverkliga sin politiska utopi, dock utan större framgång.


Antikens filosofi: Platon Antike Philosophie: Platon Ancient philosophy: Plato Filosofia antica: Platone Antik felsefe: Platon

Platon är utan tvekan en av historiens viktigaste tänkare Plato is undoubtedly one of the most important thinkers in history.

och med honom formades filosofin så som vi känner den idag. and with him shaped the philosophy as we know it today.

Det har till och med påståtts att filosofins fortsatta historia enbart är fotnoter till Platons tankar. It has even been argued that the subsequent history of philosophy is merely footnotes to Plato's thought.

Han härstammade från Atens aristokrati och familjens förmögenhet He came from the aristocracy of Athens and the family's wealth

möjliggjorde att han kunde ägna sitt liv åt filosofi och sökande efter kunskap. enabled him to devote his life to philosophy and the search for knowledge.

Namnet Platon sägs vara ett smeknamn han fick i sin ungdom då han ägnade sig åt brottning The name Plato is said to be a nickname given to him in his youth when he was involved in wrestling.

– ett namn han valde att behålla istället för födelsenamnet Aristokles. - a name he chose to keep instead of his birth name Aristocles.

Han ska ha varit i 20-årsåldern när han upptogs i kretsen kring Sokrates. He is said to have been in his 20s when he joined the circle of Socrates.

Under sju års tid studerade han dennes läror, innan Sokrates slutligen avrättades. He studied his teachings for seven years before Socrates was finally executed.

Vid den tidpunkten var Platon den främste av lärjungarna, At that time, Plato was the foremost of the disciples,

och den som också skulle föra vidare och utveckla filosofin. and who would also carry on and develop the philosophy.

Med Pythagoras som förebild bestämde han sig efter Sokrates död för att starta en egen filosofiskola. Following the example of Pythagoras, he decided to set up his own school of philosophy after the death of Socrates.

Skolan gick under namnet Akademin (av Akademos, en hjälte i den grekiska mytologin) The school was called the Academy (from Akademos, a hero in Greek mythology).

och kom att bli förebilden för dagens universitet och högskolor. and became the model for today's universities and colleges.

Här bedrevs undervisning och forskning, och i lokalerna fanns både föreläsningssalar, bibliotek och bostäder. It was used for teaching and research, and the premises included lecture halls, a library and accommodation.

Skolan kom att leva kvar som en viktig institution för utbildning i över 900 år innan den stängdes The school survived as an important institution of education for over 900 years before it was closed.

av den bysantinske kejsaren Justinianus I som ansåg att filosofin var ett hot mot den kristna tron. by the Byzantine Emperor Justinian I who considered philosophy a threat to the Christian faith.

Platon började också skriva böcker om ämnet filosofi. Plato also started writing books on the subject of philosophy.

Dessa texter kretsade alla kring Sokrates som diskuterade moraliska och politiska begrepp, These texts all revolved around Socrates discussing moral and political concepts,

och presenterades som dialoger mellan Sokrates och olika samtalspartners. and were presented as dialogues between Socrates and various interlocutors.

Det är tack vare dessa böcker som vi känner till Sokrates – men här uppstår också ett problem. It is thanks to these books that we know about Socrates - but there is also a problem.

De tidiga böckerna ger sannolikt ett korrekt porträtt av den historiska Sokrates, The early books probably provide an accurate portrait of the historical Socrates,

men med tiden kom Platon att utveckla filosofin. but over time Plato developed the philosophy.

Han valde dock att fortsätta ha Sokrates som huvudperson However, he chose to keep Socrates as the main character.

men lade nu sina egna tankar i dennes mun. but now put his own thoughts into his mouth.

Det är därför svårt att avgöra var den verkliga Sokrates slutar och var Platon börjar. It is therefore difficult to determine where the real Socrates ends and where Plato begins.

Platon var den förste västerländske filosof vars skrifter finns bevarade, Plato was the first Western philosopher whose writings have been preserved,

och vi har skäl att tro att hela hans produktion på 27 böcker finns bevarande. and we have reason to believe that his entire production of 27 books has been preserved.

I centrum av Platons filosofi finns idéläran – At the heart of Plato's philosophy is the doctrine of ideas.

en teori tydligt influerad av Pythagoras tanke att talen existerar i en abstrakt värld bortom vår egen. a theory clearly influenced by Pythagoras' idea that numbers exist in an abstract world beyond our own.

Men vad som börjar som tal hos Pythagoras kommer att utvecklas till idéer eller former hos Platon. But what begins as numbers in Pythagoras will develop into ideas or forms in Plato.

Enligt Platon är det som vi med våra sinnen uppfattar som verklighet inte den äkta verkligheten According to Plato, what we perceive with our senses as reality is not true reality.

utan endast en skuggbild av den – detta då vår själ är fastlåst i en kropp med ofullkomliga kunskapsorgan. but only a shadow of it - because our soul is trapped in a body with imperfect organs of knowledge.

Idéläran kan förklaras genom att tänka på en cirkel. The theory of ideas can be explained by thinking of a circle.

En ritad cirkel – alltså något som existerar i vår upplevda verklighet – kan aldrig bli perfekt. A drawn circle - something that exists in our perceived reality - can never be perfect.

Tittar du tillräckligt noga kommer du alltid att hitta någon liten defekt. If you look hard enough, you will always find some small defect.

Vad alla ritade cirklar som någonsin har existerat har gemensamt är att de refererar till den perfekta cirkeln. What all drawn circles that have ever existed have in common is that they refer to the perfect circle.

Men den perfekta cirkeln existerar inte i vår värld, den är en abstraktion. But the perfect circle does not exist in our world, it is an abstraction.

Den perfekta cirkeln – cirkelns idé – finns utanför tid och rum. The perfect circle - the idea of the circle - exists outside of time and space.

Den är icke-materiell och evig, och är till sin definition perfekt. Därtill finns det bara en cirkeln idé. It is non-material and eternal, and is by definition perfect. In addition, there is only one circular idea.

Och trots att den perfekta cirkeln inte existerar i vår värld And although the perfect circle does not exist in our world

är den tillgänglig för oss genom medvetande och intellekt. it is available to us through consciousness and intellect.

Enligt Platon finns det alltså två nivåer av verklighet. Thus, according to Plato, there are two levels of reality.

I den verklighet vi upplever med våra sinnen – sinnevärlden – är allting icke-perfekt och temporärt. In the reality we experience with our senses - the mind world - everything is non-perfect and temporary.

Sedan finns det en annan verklighet som har sin existens bortom tid och rum Then there is another reality that exists beyond time and space.

och som inte är tillgänglig för våra sinnen – idévärlden. and not accessible to our senses - the world of ideas.

Här är allting perfekt och evigt, och här finns alltings form, mall eller ursprung. Here everything is perfect and eternal, and here is the form, template or origin of everything.

Platon frågar sig nu vad alla människor har gemensamt, vad det är som gör oss till just människor. Plato now asks what all humans have in common, what it is that makes us human.

Individer förändras – växer upp, åldras och dör, men begreppet människa förblir detsamma. Individuals change - grow up, age and die, but the concept of a human being remains the same.

Enligt Platon är vi människor därför att vi har del i människans idé According to Plato, we are human because we share in the idea of humanity.

på samma sätt som den ritade cirkel har del i cirkelns idé. in the same way that the drawn circle shares the idea of the circle.

Allt som existerar i vår värld är enbart sämre kopior av en perfekt abstraktion. Everything that exists in our world is merely an inferior copy of a perfect abstraction.

Det är tack vare att vi människor har förmågan att genom förnuft och tänkande skåda tingens idé It is because we humans have the ability to perceive the idea of things through reason and thinking.

som vi också kan identifiera och förstå dem. Detta resonemang gör Platon till idealist. that we can also identify and understand them. This reasoning makes Plato an idealist.

Idealism är en filosofisk åskådning där man anser att verkligheten i grunden utgörs av något icke-materiellt Idealism is a philosophical view that considers reality to be fundamentally non-material.

– en idé eller ett medvetande. - an idea or a consciousness.

Detta till skillnad mot realismen eller materialismen som menar att verkligheten är huvudsakligen materiel. This is in contrast to realism or materialism, which states that reality is mainly material.

För att förklara idéläran skapade Platon grottliknelsen – en berömd allegori där han målar upp en bild To explain the ideology, Plato created the cave analogy - a famous allegory in which he paints a picture

av ett par fångar som tolkar skuggor på väggen som verkligheten. by a couple of prisoners who interpret shadows on the wall as reality.

Vi är alla dessa fångar, menade Platon, fångade i vår sinnevärld. We are all these prisoners, Plato said, trapped in the world of our minds.

Det vi tror är verkligheten är i själva verket bara skuggor av den. What we think is reality is in fact only a shadow of it.

I en grotta sitter en grupp människor fängslade med ansiktena vända mot den inre väggen. In a cave, a group of people are imprisoned with their faces facing the inner wall.

De har suttit där hela sitt liv, och är bundna så att de aldrig har sett något annat än just denna vägg. They have sat there all their lives, and are bound so that they have never seen anything other than this particular wall.

Utifrån grottans öppning skiner solens strålar in och kastar skuggor på väggen framför fångarna. From the opening of the cave, the sun's rays shine in and cast shadows on the wall in front of the prisoners.

Dessa skuggor är det enda föremål som fångarna någonsin har sett, These shadows are the only object the prisoners have ever seen,

och kommer för dem att utgöra verkligheten. and will be the reality for them.

Det är kring denna skuggvärld fångarnas liv kretsar, och de samtalar med varandra om tingen de ser. It is around this shadow world that the prisoners' lives revolve, and they talk to each other about the things they see.

Om någon av fångarna skulle lösgöra sig och fly ut i den verkliga världen If any of the prisoners were to break free and escape into the real world

- så skulle han omedelbart bländas av solen, som han aldrig sett förut. - he would immediately be dazzled by the sun, which he had never seen before.

När hans ögon vant sig vid ljuset skulle kan se att det han tidigare trott var vekligheten enbart var skuggor, When his eyes became accustomed to the light, he would see that what he had previously thought was reality was only shadows,

eller sämre kopior, av någonting verkligare. or inferior copies, of something more real.

Vi är alla dessa fångar, menade Platon, fångar i vår egen sinnevärld. We are all these prisoners, Plato said, prisoners of our own minds.

Det vi tror är verkligheten är i själva verket bara skuggor av den. What we think is reality is in fact only a shadow of it.

Platons idélära har också influerat kristendomen (som vid denna tidpunkt givetvis ännu inte existerade). Plato's ideas also influenced Christianity (which of course did not yet exist at the time).

Framför allt har hans beskrivning av idévärlden – Above all, his description of the world of ideas...

en perfekt och icke-materiel värld där våra själar lever vidare efter döden – a perfect and non-material world where our souls live on after death.

fungerar som inspiration för kristendomens syn på himmelriket. serves as an inspiration for Christianity's view of the Kingdom of Heaven.

Utöver sin idélära intresserade sig Platon för politik och hur man kunde skapa det perfekta samhället. In addition to his theory of ideas, Plato was interested in politics and how to create the perfect society.

Atens nyinrättade demokrati gav han dock inte mycket för. However, he was not keen on Athens' newly established democracy. Ancak Atina'da yeni kurulan demokrasiye pek sıcak bakmıyordu.

Det här var ett statsskick som, enligt Platon, skapade dåliga människor This was a form of government that, according to Plato, created bad people.

där ingen ville underordna sig någon annan och alla ville bestämma allt. where no one wanted to be subordinate to anyone else and everyone wanted to decide everything.

Ingen var heller villig att offra någonting, utan alla ville ha så mycket som möjligt. No one was willing to sacrifice anything, but everyone wanted as much as possible.

Men det grundläggande felet med demokratin var att den bortsåg från människors olikheter. But the fundamental flaw in democracy was that it ignored people's differences.

Vissa människor var helt enkelt bättre lämpade än andra att styra, menade Platon. Some people were simply better suited than others to rule, Plato said.

Vi ska här påminna oss om att Platon, som kom från aristokratisk börd, We should recall here that Plato, who came from an aristocratic background,

sett sin familjs politiska inflytande försvagas i och med demokratins intåg. seen their family's political influence weakened with the advent of democracy.

Därtill var ett av stadens första demokratiskt fattade beslut att avrätta Sokrates, In addition, one of the city's first democratic decisions was to execute Socrates,

så man kan förstå Platons frustration. so you can understand Plato's frustration.

I dialogen Staten föreslår Platon därför ett nytt samhällssystem där människor, In the dialogue The State, Plato therefore proposes a new social system where people,

utifrån förmågor, delas in i tre samhällsklasser. based on abilities, are divided into three social classes.

Först en klass bestående av bönder, hantverkare och köpmän First, a class of farmers, craftsmen and merchants.

som kan producera sådant som behövs i ett samhälle. that can produce what is needed in a society.

Därefter en klass med krigare som blir statens skydd. Then a class of warriors who become the state's protection.

Dessa individer hade viktiga funktioner i samhället men de var inte lämpade att styra det, menade Platon. These individuals had important functions in society but they were not fit to govern it, Plato said.

Staten skulle istället styras av de visa, av filosoferna – ty endast dessa äger sann kunskap The state would instead be governed by the wise, by the philosophers - for only they possess true knowledge.

till skillnad från vardagsmänniskorna som bara hade föreställningar. as opposed to everyday people who only had ideas.

Endast de intelligentaste skulle skolas till filosofer, en utbildning som pågick till 35 års ålder. Only the most intelligent would be trained as philosophers, an education that lasted until the age of 35.

Därefter följde 15 år av praktik innan man vid 50 var mogen att börja styra. This was followed by 15 years of training before being ready to take over at 50.

Han argumenterade här för såväl klassresor som fullständig jämställdhet mellan könen – Here, he argued for both class travel and full gender equality.

två oerhört radikala tankar för sin tid. two extremely radical ideas for their time.

Filosoferna fick inte tillåtas ha privat ägande för att inte lockas att missbruka sin makt till personlig vinning. The philosophers were not allowed to have private ownership so as not to be tempted to abuse their power for personal gain.

Allt ägdes gemensamt och man skulle leva i kollektiv under enkla förhållanden. Everything was jointly owned and people had to live in communes in simple conditions.

Filosofen fick inte ha någon familj men staten skulle ordna stora fester The philosopher was not allowed to have a family but the state would organize big parties.

där filosofer av båda könen skulle träffas så att barn kunde avlas. where philosophers of both sexes would meet so that children could be bred.

Dessa barn skulle sedan tas från föräldrarna direkt efter födseln och uppfostras av staten. These children would then be taken from their parents immediately after birth and raised by the state.

Ingen fick veta vilka ens barn var, för att inte kunna gynna dessa. No one was allowed to know who their children were, so as not to favor them.

Barnen skulle därmed betrakta alla i sin egen ålder som sina syskon Children would thus consider everyone of their own age as their siblings.

och alla i vuxen ålder som deras föräldrar – och därmed vilja allas väl. and everyone in adulthood as their parents - and thus want the best for everyone.

Hans syfte med detta var att övervinna den mänskliga själviskheten His aim was to overcome human selfishness.

genom ett system baserad på social jämställdhet. through a system based on social equality.

Målet var att få fram ett folk som skulle klara sig bra i krig, The aim was to produce a people who would do well in war,

tydligt inspirerat av den närbelägna krigarstaten Sparta. clearly inspired by the nearby warrior state of Sparta.

Platons politiska idéer har influerat många av de totalitära vänster- och högerideologier Plato's political ideas have influenced many of the totalitarian ideologies of the left and the right

som kännetecknat 1900-talet. that characterized the 20th century.

Han ska vid flera tillfällen ha försökt att förverkliga sin politiska utopi, dock utan större framgång. He reportedly tried on several occasions to realize his political utopia, but without much success.