En introduktion till Geologi | Mats E. Eriksson
Jag heter Mats Eriksson
och jag är professor i paleontologi
Jag är intresserad av livets utveckling på jorden
Jag vill veta vad som hänt innan jag kom hit
Alltså hur hamnade vi människor här?
Välkommen hem till mig
Alltså jag
jag gillar ju kaffe väldigt mycket
Men!
Så fort det är kokt så måste det hällas på termos
för jag klarar inte av när det står ens några minuter i kaffekannan
Då får man den där äckliga brända smaken. Det vill vi inte ha!
Jag måste visa den här. Den här fantastiska bärnstensbiten med en innesluten trilobit
Och det är när man ser den här som jag tänker såhär:
Finns det någon som inte kan fascineras av paleontologi?
Jag kan ju inte tänka mig det
Ja men det här är ju faktiskt ett av favoritställena i huset
Det här lilla uterummet
Jag brukar komma ut här ibland när jag har tid efter jobbet och lägga mig en stund i soffan
Och liksom läsa i en gammal hederlig tryckt bok
Ja men det är nästan en högtidsstund
Och en annan sån grej som blivit enormt viktig för mig det är min meditation
Eller både egentligen meditation och yoga
Jag blev sjukskriven 2016 en längre tid
Då gick det in på riktigt. Så det känns för mig som att
man måste vara på ett visst ställe i livet eller en viss situation för att ta till sig
meditation och yoga. Kanske inte för alla men för mig var det så i alla fall.
Jorden har existerat i ungefär 4,6 miljarder år
Och det har funnits en herrans massa organismer här innan vi människor tog plats
Landskapet har inte sett likadant ut. Jorden har förändrats.
Hela kontinenter har faktiskt förändrats under jordens historia
Och det här kan vara väldigt svårt att förstå och sätta sig in i för oss människor
Men det är faktiskt ett faktum som vi som geologier
måste bemöta och jobba med varje dag
Och jag tycker det är så spännande för att genom att studera berglager, fossil och sediment
Så kan vi göra en tidsresa och försöka rekonstruera och förstå en tid som sedan länge är svunnen
Det gillar jag.
Gillar du det?
Det här kommer vara en föreläsning om geologi. Alltså läran om jorden och dess utvecklingshistoria
Jag kommer att beröra två saker som jag tycker är särskilt intressanta och som studenter
ofta brukar ha lite svårt för i början
Dels det här väldigt långa, djupa tidsperspektivet
Och så kommer jag även diskutera omvälvandet händelser i livet utveckling
Nämligen massutdöenden
Ett av de mest grundläggande begreppen vi har inom geologin det här tiden
Och särskilt då den djupa tiden, den riktigt långa historiska synen på tid
Och det här är ju ofta ett svindlande begrepp
för vi pratar om årmiljoner eller till och med årmiljarder
Och frågan är om vi som geologer egentligen kan ta till oss dom här
offentliga tidsrymderna bättre än någon annan, jag tror inte det.
Utan vi har egentligen bara lärt oss ett sätt att förhålla oss till det eller att arbeta med det
Och nu tänkte jag bara visa ett sätt hur man kan relatera till den här offentliga tidsrymden
Genom att kondensera jordens historia till ett enda kalenderår
Enligt det här sättet att se den
så motsvarar då jordens 4,6 miljarde år ett kalenderår alltså 365 dagar
Och det innebär i sin tur att en dag motsvarar 12,6 miljoner år
Efter att jorden bildades då
Så kommer faktiskt planeten att vara väldigt ogästvänlig
Med avsende på liv under flera månader
Det var inte för än någon gång i mars som vi först ser dom första livstecknen på jorden
i form av väldigt enkla fossil
Och det som är spännande tycker jag, det är att
flera månader framåt här så kommer livet på jorden att va väldigt småskaligt
Det kommer i princip att bestå av bakterier
Och det är inte för än vi kommer in i november månad
Vilket motsvarar Fanerozoikum i geologisk tid
Som vi helt plötsligt, till synes i alla fall
Får mycket fler livsformer, mycket större livsformer
Och den typ av organismer som vi kanske är mer bekanta med runt omkring oss än bakterier
Men hur är det då med oss människor? Jo!
Vi gör entré på planeten väldigt sent i jordens historia
Och det är faktiskt inte för än på nyårsafton ungefär 11:40
När det blir dags att rätta till blusen och slipsen och skåla in det nya året
Som homosapiens, vår egen art, gör entré på jorden
Vilket motsvarar ungefär 300 000 år sedan
Idag kan man säga att det är en självklarhet för alla geologer att jorden är 4,6 miljarder år
Men så har det ju verkligen inte varit genom historien
Ett problem vi ser historiskt sett det var att kyrkan var starkt kopplad till vetenskapen
Och dom som gick emot bibelns ord blev ofta mycket hårt ansatta
Därför var det länge en sanning att man med hjälp av bibeln kunde räkna ut hur gamma jorden var
och då får vi en ålder på ungefär 6000 år
Vilket ju är ganska mycket mindre än vi vet idag
Men det stora genombrottet för att förstå hur gammal jorden är det kom egentligen med upptäckten av
radioaktiviteten i slutet av 1800-talet
I och med att man upptäckte radioaktiviteten så förstod man också att ämnen kan finnas i olika varianter
kan vi kalla det eller isotoper
Och vissa av dom här instabila eller radioaktiva isotoperna
dom sönderfaller med en bestämd hastighet
Då pratar man om ett ämnes halveringstid
Och ett ämne som har väldigt lång halveringstid
Det är en variant av uran som heter Uran-238
Och den isotopen kommer med tiden att sönderfalla till en stabil isotop, nämligen Bly-206
Vi kan använda ett timglas för att försöka förstå det här
Om vi tittar på den här och vänder på den nu
och startar klockan
Så är det här moderisotopen Uran-238
Som, efter den har bildats, kommer att börja sönderfalla med en konstant hastighet
till dotterisotopen Bly206
Och det gör att vi kan helt enkelt beräkna
relationen mellan hur mycket bly eller uran av dom här isotoperna som finns
och få reda på tiden eller åldern av en bergart
Precis på det här sättet fungerar faktiskt Kol-14-metoden som
förmodligen folk känner till bättre
Men anledningen till att vi inte kan använde Kol-14 för att datera så gamla bergarter det är att
Kol-14 har en halveringstid på bara 5700 år
Medan Uran-238 som vi pratade om precis
Det har en halveringstid på 4,7 miljarder år
Jag tänker exempelvis på
det som ofta brukar betraktas som primitiva organismer
bakterier som har funnits oförändrade på jorden
i 3,5 miljarder år
medan vi bara funnits som en blinkning
Vi framställs ju ofta som skapelsens krona på något sätt
Men är vi verkligen skapelsens krona när vi funnits så kort tid?
Och jag tänker också på, är det då vi som är bäst anpassade för att klara av
stora förändringar i miljön?
Och det här leder mig in på nästa ämne som jag tänkte beröra, nämligen massutdöenden
Och det häftiga med dom i att inte nog med att dom har slagit ut stora delar av livet på jorden
Dom har också fungerat som en katalysator för livet
Jag är ju väldigt musikintresserad så
Framförallt är jag vinyl junkie
Här har jag dom som jag gillar mest eller som betyder mest för mig
A men jag har ju släppt, hittills är det tre skivor som handlar om forskning faktiskt
om urtida organismer
Den första skivan jag släppte, det här den här
Den handlar om en fossil som heter Kingnites Diamondi
som jag döpte efter King Diamond
Så det var roligt
Och här står knotan!
Okej, säg såhär
En djurpark eller ett zoo gör reklam för att dom har 1000 djur
Och dom här 1000 djuren dom fördelar sig på 100 olika arter
Och så säger vi nu att någonting gör att 95% av alla dom här dör ut
Då skulle vi ha kvar
50 individer fördelat på fem olika arter
Och det skulle jag då inte klassa något zoo som är värt varesig entréavgiften eller ett besök
Eller kanske snarare klassa som en större bondgård eller nått. Eller en...
Medelstor bondgård jag vet inte
Men det var faktiskt ungefär de här proportionerna som drabbade hela organismvärlden
eller livet på jorden
Vid vad man kan säga var Armageddon
Och Armageddon på jorden. 251 miljoner år sedan i slutet av permperioden
Och det häfta är att även om det här är det största massutdöende i jorden historia
Så är det varken det första eller det sista.
Om vi tittar på en tidsskala
över dom senaste
över dom senaste 0.5 miljarder åren, eller 540 (miljoner)
Så har vi då haft fem stycken massutdöenden
Dom kallas till och med "the big five" precis som afrikas trofédjur
INTERVJUARE: Vart kom däggdjuren in någonstans?
Ja det är ju här uppe
Det paradoxala med dom här massutdöendena
det är att dom är inte bara negativa för livet på jorden
utan dom har också fungerat som en katalysator av rang för nytt liv
Man kan verkligen säga att den enes död är den andres bröd
Vi ser det här i sedimenten efter varje massutdöende
Exempelvis efter den här stora massdöden i slutet av Perm som vi var inne på tidigare
Där ser vi både att dinosaurierna intar jordens arena
Och våra egna föregångare i form av däggdjur
Så däggdjuren var mestadels små, dom var nattaktiva
Trädlevande och så vidare, MEN!
I slutet av kritaperioden
För ungefär 66 miljoner år sedan
Då sker ju ett nytt massutdöende
Som tar kol på dinosaurierna, minus fåglarna som vi ju har idag
Och lämnar en mängd nya nischer öppna
Så vi ska faktiskt vara både tacksamma och glada över att dinosaurierna strök med
och för våra tidiga råttlika föregångare
annars kanske vi inte hade suttit här idag
Jag brukar tänka såhär också att det är inte bara vi som individer som spelar vårt
schackparti mot döden varje dag
och är medvetna om vår egen dödlighet
Utan alla arter är potentiellt utsatta för att dö ut
Utan det är snarare såhär att det finns inga arter som är
immuna mot utdöend
Utan olika arter kan bara vara olika långlivade
Och om man räknar på medellivslängden för en art exempelvis
Vilket är jättesvårt ska tilläggas
Så ligger den mellan kanske två och tio miljoner år
Det är till och med så att 99,9 % av alla arter som en gång har levat på jorden
är numera utdöda
Om vi avslutningsvis blickar framåt i tiden nu istället för historiskt
så
Är det för det första ingen högoddsare att tro att vi kommer att utsättas för fler massutdöenden
I jordens framtida historia
Och faktum är att många forskare idag anser att vi är inne i början av ett sjätte massutdöende
Som delvis är iduserat av oss själva
Men vi kan ju inte veta med säkerhet om vi befinner oss i ett sjätte massutdöende eller inte
Vad jag tänker på är att om vi tittar tillbaka i det fossila arkivet, så har vi ju facit
Vi vet precis vilka organismer som fanns före, under och efter ett massutdöende
Det kan vi inte se idag. Än i alla fall!
Men för mig spelar inte det här någon roll. Faktiskt.
Utan oavsett hur det ligger till och hur vi definierar det som händer idag
om det är ett eventuellt massutdöende eller inte
Så tycker jag att vi har all anledning att ta dom här signalerna vi ser i alla fall på största allvar
Och det är väldigt viktigt för mig när jag tittar tillbaka historiskt och försöker se
på ekosystemen och jag också förstår hur
känsliga dom är och hur miljöpåverkningar kan påverka dom
För vi är trots allt
en del av en ofantligt lång utvecklingshistoria
Och lite av det vi ser idag är ju faktiskt att vi människor styr om den utveckling
och delvis beteenden och dom ekosystem
Som har tagit miljoner och i vissa fall miljoner år att utvecklas
Och jag tycker inte att vi som människor
har en större rätt till
jorden och jordens resurser än någon annan livsform på den här planeten
Den är ju förfalskad
Det kan man ju se på flera olika sätt då men
Ett exempel är att den här trilobiten som finns här inne
Den tillhör ett släkte som fanns under Kambrium
Och det är alltså långt innan vi ens hade kådaproducerande träd på jorden