Genteknik förklarad | BIOLOGI | Gymnasienivå
Kan en grönsak ha arvsanlag från en fisk?
Kan du bli en kopia av din mormor och kan en bakterie tillverka medicin?
Svaret är ja. Konstigt men sant. Och allt har med genteknik att göra.
År 1865 presenterar den österrikiske munken Gregor Mendel-
-hur egenskaper tycks ärvas från en generation till en annan.
Detta efter att han studerat 29 000 ärtplantor-
-vilket blev startskottet för genetiken eller ärftlighetsläran.
Men det dröjer 100 år innan man får en helhetsbild.
Att DNA-molekylen och alla dess gener gav en organism dess egenskaper.
Sedan dess har en enorm insats gjorts för att kartlägga organismers DNA-
-för att försöka förstå vilken gen som är kopplad till vilken egenskap.
Hand i hand med detta har en ny teknik vuxit fram - genteknik.
Den har gjort det möjligt att för- ändra gener hos levande organismer.
Länge har vi präglat djur genom avel och växter genom förädling.
Men det har tagit många generationer innan man har kunnat se ett resultat.
Efter att ha insett genernas betydelse inleddes en precisare avel-
-där fler experiment påbörjades. Ett sådant exempel är fåret Dolly-
-ett av de första genteknikexperiment som genomförts på ett däggdjur.
Själva syftet var att undersöka-
-om det gick att klona, göra en exakt kopia, av ett däggdjur.
Man flyttade en cellkärna in i ett befruktat ägg från ett annat får-
-och det fungerade. Fåret Dolly föddes i Skottland 1996-
-och arvsmassan var inte föräldrarnas utan fårets som skänkte cellkärnan.
Dolly bevisade att man kunde välja vilken arvsmassa ett djur skulle få.
Gentekniken blev stor inom växt- och livsmedelsindustrin.
Förädlingen växte för att göra växter tåliga och få större avkastning.
GMO-tekniken gjorde sitt inträde.
GMO står för genmodifierade organismer-
-vilket innebär att man tillför en gen från en organism till en annan-
-för att ge den andra egenskaper.
Till hjälp använder man bakterier.
Man flyttar in den önskade genen i en DNA-molekyl som förs in i bakterien.
Man för sedan bakterien in i en cell på den organism man vill förändra.
Den nya molekylen kan gifta in sig i DNA:t. Det förändrar arvsmassan.
Man kan ta en gen från en ishavsfisk och placera den i en grönsak-
-och göra den mer köldtålig-
-eller göra en gröda som är tåligare mot bekämpningsmedel-
-så att ogräset dör men inte grödan.
Åsikterna om detta går isär.
De skeptiska menar att det finns risker med att manipulera arvsmassan.
I Sverige måste livsmedel som inne- håller mer än 1 % GMO vara märkta.
Metoden skulle inte fungera på en människa.
Därför blev det ståhej när det 2012 gjordes en extraordinär upptäckt.
En metod som kunde användas på människan-
-tog tekniken till en helt ny nivå.
I stället för att lägga till gener går den ut på att ändra arvsmassan.
Jag talar om CRISPR-Cas9 eller "gensaxen" som fick Nobelpriset 2020.
Det var Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna som kom på metoden.
Man kan säga att CRISPR-Cas9, gensaxen, är ett redigeringsverktyg.
Ett verktyg som på ett exakt sätt kan hitta gener-
-och ta bort eller byta ut delar i levande organismers DNA.
Gensaxen består av två delar, ett RNA och enzymet Cas9.
RNA letar upp genen-
-så att enzymet Cas9, som är själva saxen, kan göra klippet.
Deras samarbete gör de möjligt att göra förändringar med hög precision.
Inom det medicinska fältet ses denna teknik som en revolution.
Jämfört med GMO kan gensaxen användas även på oss människor.
Genteknik har blivit ett enormt forskningsområde-
-och nya framsteg görs hela tiden.
Förhoppningarna är stora att hitta behandlingar för svåra sjukdomar.
Men det är viktigt att arbetet inte går för fort-
-utan görs så säkert som möjligt.
Om vi klipper fel får det förödande konsekvenser.
Svensktextning: Gabriella Eseland Iyuno Media Group för UR
