×

Vi använder kakor för att göra LingQ bättre. Genom att besöka sajten, godkänner du vår cookie-policy.

image

Lysande Lagom, Avsnitt 5: Ordförråd (3)

Avsnitt 5: Ordförråd (3)

Dessutom kan folk bli väldigt provocerade om man säger du får inte tycka att det är något fel på homosexuella. Även om från min svenska värderingsgrund så låter det här jätteabsurt. Men jag tror att att säga så får man en motsatt reaktion.

För då blir det väldigt viktigt för de här personerna att tycka tillbaka. Men däremot har jag upplevt, det händer ju att man träffar kursdeltagare från mer traditionella kulturer. Och att det kan uppstå vissa konflikter relaterade till exempel till homofobi. Att det är väldigt viktigt att säga vad kan man säga?

Och vad händer om du säger så här? Och det tycker jag inte så många är svårt att acceptera. Att man säger, du får inte säga det här. Det tycker vi är homofobi så då kommer reaktionen att bli så här, okej jag har sagt det. Men då säger jag ingenting. Och så sitter de och tycker i tysthet.

Du kan säga, jag förstår inte det där. Eller något sånt. Men du kan inte säga att det där är fel och dumt. Jag har hoppat att om vi låter folk tycka det de vill men vi är tydliga med vad man inte får säga. Folk anpassar sig. Det finns studier som visar att man börjar suga åt sig de här värderingarna så småningom i ett nytt land.

Så de här personerna som kanske kommer från Ryssland till exempel och är väldigt homofobiska. De kommer vara helt assimilerade in i svenska. Det där är helt okej att gå och klappa på Pridefestivalen om 5-6 år. Det löser sig. Men vi kan inte tvinga in dem till det nu här på språkkursen.

Vi måste låta det ta det den tid det tar. Nu kom vi iväg lite från det här med ordförråd. Ja, men tillbaka till orden. Vad är det som är svårt? Vad upplever du som är svårt när man lär sig svenska? Vilka ord är svåra och varför är de svåra?

En sak som är jättesvår är det här med fasta fraser. Det kan vara jättesvårt även om man har bott länge. Dels är det sådana här uttryck som Ja, han har rent mjöl i påsen. Eller han ska alltid hålla låda. Eller det är din dans på rosor. De där uttrycken kan vara konstiga och svåra.

Men även när man sätter ihop ord på vissa sätt. Man säger i och för sig. Jag kan ordet i, jag vet vad det betyder. Och för och sig. Men vad skjuttom blir det när man sätter ihop det? Det är jättesvårt att förklara också. Eller sådana här att man säger det är fullt upp. Det är ju supersvårt.

Just för att man kan inte se på ordet vad det betyder. Fullt upp eller i och för sig. Rent mjöl i påsen. Jag förstår alla de fyra orden. Men sen är det viktigt med de här att man visar rent grammatiskt hur de kan användas. Man kan inte böja dem hur som helst. Man kan inte säga hålla lådan.

Eller hålla lådorna. Han stod och höll lådorna. För då blir det det konkreta. Och det där är ju jätte... Man måste verkligen komma ihåg att det är låda, obestämd form, singular. Man kan ändra på hålla. Man kan säga han höll låda hela veckan. Men du kan inte ändra på låda.

Men det är väldigt vanligt även på nybörjarnivåer. Det är ju att jag tittade på tvn i helgen. På tvn. Det är ganska kul. Och det kan man göra. Men det där kan man ju hamna i en debatt sen. Jag tittade på tvn.

Jag hade så tråkigt. Jag orkade inte sätta på det här. Okej då. Du tittar på tvn. Eller det här som min fru sa till barnen. Nej, men nu måste ni hoppa i sängen. Fast hon menade hoppa i säng. Så det är ganska stor skillnad. Hoppa i sängen, ja.

Det som är intressant, och det tror jag vi har pratat om någon gång. Det är att ibland där vill man göra en liten ordlek. Som din fru kanske skulle vilja säga någonting. Sluta hoppa i sängarna och hoppa i sängen. Att de vill göra något kul där.

Men då är det väldigt vanligt att svenskarna direkt tänker. Det där är ingen ordlek. Det är inte humor. Det där är fel. Precis. Oj, hon visste inte vad det heter. Hon sa fel. Det är bäst jag rätt där. Eller när man har gått på Systembolaget och köpt en massa vin. Och så går man hem med sina tunga påsar.

Då kanske någon vill säga, ja men nu har vi inte rent mjöl i påsarna. Hahaha. Sådär. Och då är det, nej påsen ska det vara. Ja, precis. Det är ju det där som många vittnar om. Att det är svårt att skämta på ett annat språk. Eller göra ordvitsar eller något sånt där. Det funkar inte. Det är bara att glömma.

Men annars pratar vi också om det här med att det faktiskt blir fel. Och ofta är det ju stavfel. Och både du och jag och vår kollega Ina rapporterar om det här ordet fortsätter. Jag tror aldrig någon av oss har sett ordet fortsätter rättstavat. Det är något konstigt med det. De skriver försätter istället. De skriver försätter med ö och utan t.

Har du någon hypotes var det kommer ifrån? Det är konstigt. Men det måste nästan vara att de inte hör att man säger fort. Alltså det är det här rt som blir en assimilationsmört. Istället för t. Det är väl därför det försvinner kanske. För att då skulle det kanske bli fortsätter istället. Ja just det.

Jag tror det är svårt det här med o, ä och ö. Det finns vissa ord som använder till exempel där vi har a och e. Det blir ofta lätt envander till exempel. Att man inte kommer ihåg. Man ser ju inte de här separata bokstäver utan man ser det som ett a med två prickar. Och det tror jag är en ganska stor skillnad.

Alltså det blir svårare att komma ihåg vilket som är vilket. Så jag tror alla ord med o är, och ofta är det många som blandar ihop o och ö. Ofta för att ö ser ut som ett o och o uttalas ofta som ett o på många språk. Och då säger man till exempel att man får lön från banken istället för ett lån.

Eller jag förstör vad du säger istället för att jag förstår vad du säger. Så det där är väldigt vanligt att det är svårt att hålla koll. Och det är ju också relaterat till det här med uttal. Ja men precis. Det finns ju massor med sådana typiska vanliga fel.

Som till exempel ordet månader. Av någon anledning så vill alla uttala det fel. Monader. Och det där, ibland är det svårt att veta var det kommer från. Okej man kan tänka att på ett annat språk så betor det man på vissa sätt. Men alla säger fel på månader.

Ja, det finns något annat. Rulader kanske man tänker på. Om man lär sig det ordet. Också rulad och sen kommer månad. Undra om man har gått för språkkurs då. Man är kock kanske och så hamnar man på praktik innan man börjar gå kurs. För det här med speciella ord. Jag läste franska i högstadiet i gymnasiet.

Jag kommer ju inte ihåg någonting av det. Men, någonstans i kapitel tre i första boken. Då skulle man gå på restaurang och då var det ordet solmeneer som är mjölpanerad och stekt skötunga. Alltså det där var ju fästande direkt.

Det är absolut absolut absolut det enda jag har med mig från sex års fransk studie. Har du aldrig haft nytta av det? Min man äter ju inte fisk. Nej okej, skit också. Det där är konstigt. Ibland fattar man inte varför vissa saker fastnar och andra inte.

Man önskar att man visste hemligheten så att man kunde plantera orden. Jag tror väldigt mycket på det här med att engagera känslor. Att skratta är jättebra, att lära sig orden och ha roligt samtidigt. Där på något sätt fastnar det. Jag brukar tänka att om det inte funkar med att skratta då får vi bli arg.

Att vi har en konflikt. Då fastnar det på något sätt. Det måste vara något att hänga upp det på. Det kan inte vara en vanlig segl, långsam lektion. Man måste vara engagerad. Men sen är det ju saker som är svåra. Inte bara svåra att göra rätt utan svåra att faktiskt förstå vad det betyder.

Ett vanligt exempel är det här med tycker, tänker och tror. Som på många språk är ett eller flera ord men inte har samma gränser mellan de tre. Det brukar vara jättesvårt att förstå. Det är väldigt svårt. Och tror på är olika saker dessutom.

Det som är väldigt svårt är att det är mycket nyanser. Jag säger till exempel att jag tror att du är trött, Emil. Men jag tycker att du ser trött ut. Som helhet betyder ju de där meningarna egentligen samma sak. Men skillnaden är att jag har ingen erfarenhet av att vara dig.

Så jag tror att du är på ett visst sätt. Men däremot har jag en direkt erfarenhet av hur du ser ut. Så då kan jag tycka att du ser trött ut eller glad ut. Precis. Det brukar jag alltid säga. Det är erfarenheten som spelar roll om man ska välja tycker eller tror. Jag knyter an till det vi pratade om i förra avsnittet om att lära sig svenska på jobbet.

Att man behöver en lärare. Jag tror att väldigt få svenskar skulle kunna förklara den där skillnaden. Om man inte har erfarenhet av att göra det. Försöka förklara det där ett par hundra gånger innan man själv började se att just det där med erfarenheten är det som gör skillnaden.

Det är ofta så att man får någon sorts hobbyförklaring från en vanlig svensk som säger att det är när man tycker till 50% att det är så. Och tror är det 100%. Sånt där kommer ju ofta. Till exempel när någon ska förklara när säger man ska.

Att man ska göra någonting och när säger man att man kommer att göra någonting. Då har du pratat sannolikhetslärare. Ja, precis. Det är inte det det handlar om. Det är ju att kommer det att då är det en prognos eller så är det någon som är en logisk konsekvens. Om du hoppar från taket kommer du att bryta benet eller det kommer att bli roligt.

Jag ska hoppa från taket. Ja, du ska hoppa. Ska det använda när man har bestämt någonting. Eller som ett ryktesvägen. Det ska regna imorgon. Ja, precis. Det betyder ju att jag har läst det i tidningen eller på telefonen eller någonting. Det där är ju ett jättevanligt fel också då att de som lär sig svenska väljer ska hela tiden.

Det vanligaste sättet att prata om framtiden egentligen är att använda presen. Så man säger jag ringer dig imorgon. Inte jag ska ringa dig imorgon. Eller de säger så här, man får sms och då står det jag ska inte komma imorgon. Då blir det lite roligt att säga nej, är det här någon sorts tråts eller?

Istället för jag kan inte komma eller jag kommer inte. Eller det här, jag ska sakna dig. Ja, just det. Har du planerat det nu? Ja, jag ska verkligen sakna dig. Nästa vecka kommer vi in på det här med klarar av, håller på, hälsar på, tycker om, håller an och så vidare.

Alltså partikelvärmen som en jättekomplicerad och spännande del att grotta ner sig i svenskan. Det ska vi göra. Du har lyssnat på Lysande Lagom och jag heter Emil Molander. Jag heter Sofi Tegsveden Deveaux, tack för att ni har lyssnat. Hej då!

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Avsnitt 5: Ordförråd (3) Abschnitt 5: Wortschatz (3) Section 5: Vocabulary (3) Section 5 : Vocabulaire (3) Sezione 5: Vocabolario (3) Sekcja 5: Słownictwo (3) Secção 5: Vocabulário (3) Bölüm 5: Kelime Bilgisi (3)

Dessutom kan folk bli väldigt provocerade om man säger du får inte tycka att det är något fel på homosexuella. |||||proviziert|||||||||||||| |||||provoked|||||||||||||| Además||||muy|provocados|||||||opinar|||||||homosexuales Moreover, people can be very provoked if you say you must not think there is anything wrong with homosexuals. Dahası, eşcinsellerle ilgili yanlış bir şey olduğunu düşünmemeniz gerektiğini söylerseniz insanlar çok kışkırtılabilir. Även om från min svenska värderingsgrund så låter det här jätteabsurt. |||||Wertgrundlage|||||sehr absurd |||||valuation basis|||||very absurd |||||punto de vista|||||muy absurdo Even if from my Swedish values, this sounds really bad. Benim İsveçli değerlerime göre bu kulağa gerçekten kötü geliyor. Men jag tror att att säga så får man en motsatt reaktion. ||||||||||opposite| But I think that saying that will get the opposite reaction. Ancak bunu söylemenin ters tepki alacağını düşünüyorum.

För då blir det väldigt viktigt för de här personerna att tycka tillbaka. |||||||||||opinar|de vuelta Because then it becomes very important for these people to give feedback. Çünkü o zaman bu kişilerin geri bildirimde bulunması çok önemli hale geliyor. Men däremot har jag upplevt, det händer ju att man träffar kursdeltagare från mer traditionella kulturer. ||||||sucede||||||||| On the other hand, I have experienced that you sometimes meet course participants from more traditional cultures. Öte yandan, bazen daha geleneksel kültürlerden gelen kurs katılımcılarıyla karşılaştığınızı deneyimledim. Och att det kan uppstå vissa konflikter relaterade till exempel till homofobi. |||||||bezogen|||| ||||arise|certain|conflicts|related to|||| ||||surgirán||||||| And that there may be some conflicts related, for example, to homophobia. Ve örneğin homofobiyle ilgili bazı çatışmalar olabilir. Att det är väldigt viktigt att säga vad kan man säga? Ne söyleyebileceğinizi söylemenin çok önemli olduğunu mu?

Och vad händer om du säger så här? Peki bunu söylerseniz ne olur? Och det tycker jag inte så många är svårt att acceptera. And I don't think many people find that hard to accept. Ve pek çok insanın bunu kabullenmekte zorlandığını sanmıyorum. Att man säger, du får inte säga det här. To say, you can't say this. Bunu söyleyemezsin diyorlar. Det tycker vi är homofobi så då kommer reaktionen att bli så här, okej jag har sagt det. We think that's homophobia, so the reaction will be like, okay, I've said it. Bunun homofobi olduğunu düşünüyoruz, bu yüzden tepki şöyle olacak, tamam, söyledim. Men då säger jag ingenting. ||||nada But then I don't say anything. Ama sonra hiçbir şey söylemedim. Och så sitter de och tycker i tysthet. |||||||Stille |||||||silence |||||opinan||silencio And so they sit and think in silence. Ve böylece sessizce oturup düşünürler.

Du kan säga, jag förstår inte det där. |||||nicht|| You can say, I don't understand that. Bunu anlamadığımı söyleyebilirsiniz. Eller något sånt. Ya da onun gibi bir şey. Men du kan inte säga att det där är fel och dumt. |||||||||||tonto But you can't say that's wrong and stupid. Ama bunun yanlış ve aptalca olduğunu söyleyemezsiniz. Jag har hoppat att om vi låter folk tycka det de vill men vi är tydliga med vad man inte får säga. ||hoffen||||||||||||||||||| ||hoped||||||||||||are||||||| ||saltado||||dejamos que||||||||||||||| I have hoped that if we let people think what they want but we are clear about what not to say. İnsanların istediklerini düşünmelerine izin verirsek ama neyi söylememeleri gerektiği konusunda net olursak bunu başarabileceğimizi umuyorum. Folk anpassar sig. |passen| |adapt to| People adapt. İnsanlar uyum sağlar. Det finns studier som visar att man börjar suga åt sig de här värderingarna så småningom i ett nytt land. ||||||||saugen|||||Werte||nach und nach|||| ||||||||suck in|||||values|||||| ||||||||chupar|||||valores||poco a poco|||| There are studies that show that in a new country you start to absorb these values over time. Yeni bir ülkede insanların zamanla bu değerleri özümsemeye başladığını gösteren çalışmalar var.

Så de här personerna som kanske kommer från Ryssland till exempel och är väldigt homofobiska. ||||||||||||||homophobisch ||||||||||||||homophobic |||||||||||||muy| De kommer vara helt assimilerade in i svenska. ||||integriert||| ||||assimilated||| ||||asimilados||| They will be fully assimilated into Swedish. Det där är helt okej att gå och klappa på Pridefestivalen om 5-6 år. ||||||||klopfen||Pridefestival|| ||||||||pat||the Pride Festival|| ||||||||acariciar|||| It's perfectly okay to go and clap at the Pride festival in 5-6 years. Det löser sig. Es|| |will work out| It|se resolverá| It will work out. Men vi kan inte tvinga in dem till det nu här på språkkursen. ||||||||||||Sprachkurs ||||||||||||the language course ||||forzar||||||||curso de idiomas But we can't force them to do that here in the language course.

Vi måste låta det ta det den tid det tar. We have to let it take its time. Nu kom vi iväg lite från det här med ordförråd. |||||||||vocabulary |||away||||||vocabulario Now we got away from the vocabulary thing a bit. Ja, men tillbaka till orden. Vad är det som är svårt? Vad upplever du som är svårt när man lär sig svenska? Vilka ord är svåra och varför är de svåra? Which words are difficult and why are they difficult?

En sak som är jättesvår är det här med fasta fraser. ||||sehr schwer|||||feste| |||||||||fixed| |||||||||fijas| One thing that is very difficult is the use of fixed phrases. Det kan vara jättesvårt även om man har bott länge. It can be very difficult even if you have lived there for a long time. Dels är det sådana här uttryck som Ja, han har rent mjöl i påsen. |||||||Ja|||reines|Mehl||Sack |||||||||||||the bag ||||||||||limpio|harina||bolsa On the one hand, there are expressions such as "Yes, he's got it all figured out". Eller han ska alltid hålla låda. |he||||Box or||||| ||||mantener|caja Or he should always keep his head down. Eller det är din dans på rosor. |it|||Tanz||Rosen Or it's your dance on roses. De där uttrycken kan vara konstiga och svåra. ||expressions|||||

Men även när man sätter ihop ord på vissa sätt. |también|||||||ciertos| But also when putting words together in certain ways. Maar ook bij het samenvoegen van woorden op bepaalde manieren. Man säger i och för sig. |||||in itself They say, in effect. Ze zeggen op zichzelf. Jag kan ordet i, jag vet vad det betyder. Ik ken het woord i, ik weet wat het betekent. Och för och sig. Und||| And for and by itself. En voor en door zichzelf. Men vad skjuttom blir det när man sätter ihop det? ||schließlich||||||| ||shooting||||||| ||¿qué será?||||||| But what happens when you put it together? Maar wat gebeurt er als je het samenvoegt? Det är jättesvårt att förklara också. Het is ook heel moeilijk uit te leggen. Eller sådana här att man säger det är fullt upp. ||||||es||| Or the kind where you say it's busy. Of het soort waar je zegt dat het druk is. Det är ju supersvårt. |||super schwer |||super hard Het is super moeilijk.

Just för att man kan inte se på ordet vad det betyder. ||||||||das Wort||| Because you can't tell from the word what it means. Omdat je aan het woord niet kunt zien wat het betekent. Fullt upp eller i och för sig. Full up or in and of itself. Volledig of op zichzelf. Rent mjöl i påsen. |||the bag Pure flour in the bag. Pure bloem in de zak. Jag förstår alla de fyra orden. Ik begrijp alle vier de woorden. Men sen är det viktigt med de här att man visar rent grammatiskt hur de kan användas. ||||||||||||grammatisch||||verwendet werden ||||||||||mostrar||gramatical|||| But then it is important to show how they can be used grammatically. Man kan inte böja dem hur som helst. |||biegen|||| |||bend|||| |||doblar|los, pronombres||| You can't bend them anyway. Man kan inte säga hålla lådan. |||||die Box |||||la caja You can't say hold the box.

Eller hålla lådorna. ||las cajas Han stod och höll lådorna. |||held| él|||| För då blir det det konkreta. |||||concreto Och det där är ju jätte... Man måste verkligen komma ihåg att det är låda, obestämd form, singular. |||||||||||||||unbestimmt|| |||||||||||||||indefinite||singular form |||||||||||||||indefinido|| And that's very... You really have to remember that it's box, indefinite form, singular. Man kan ändra på hålla. ||cambiar|| You can change the hold. Man kan säga han höll låda hela veckan. |||||charla|| You could say he was in hiding all week. Men du kan inte ändra på låda. ||||cambiar||

Men det är väldigt vanligt även på nybörjarnivåer. |||||||Anfängerniveaus |||||||beginner levels |||||||niveles de principiantes Det är ju att jag tittade på tvn i helgen. |||||||Fernseher|| |||||looked||televisión|| That's because I was watching TV at the weekend. På tvn. Det är ganska kul. Och det kan man göra. Men det där kan man ju hamna i en debatt sen. ||||||terminar||||después But that could end up in a debate later. Jag tittade på tvn. I was watching TV.

Jag hade så tråkigt. I was so bored. Jag orkade inte sätta på det här. |managed||||| |pude hacerlo||||| I couldn't bear to put this on. Okej då. Du tittar på tvn. |||televisión Eller det här som min fru sa till barnen. ||||||dijo|| Or this is what my wife said to the children. Nej, men nu måste ni hoppa i sängen. No, but now you have to get into bed. Fast hon menade hoppa i säng. But she meant jump into bed. Så det är ganska stor skillnad. Hoppa i sängen, ja. Jump on the bed, yes.

Det som är intressant, och det tror jag vi har pratat om någon gång. Det är att ibland där vill man göra en liten ordlek. ||||||||||Wortspiel ||||||||||word play ||||||||||juego de palabras It's that sometimes you want to play a little word game. Som din fru kanske skulle vilja säga någonting. Como||||||| As your wife might want to say something. Sluta hoppa i sängarna och hoppa i sängen. |||Betten|||| |||the beds|||| Stop jumping on the bed and jump on the bed. Att de vill göra något kul där. That they want to do something fun there.

Men då är det väldigt vanligt att svenskarna direkt tänker. |||||común|||| But then it is very common for Swedes to think immediately. Det där är ingen ordlek. Det är inte humor. |||Humor Det där är fel. Precis. Oj, hon visste inte vad det heter. ||sabía|||| Oh, she didn't know what it was called. Hon sa fel. She misspoke. Det är bäst jag rätt där. ||mejor||corrijo| It better be right there. Eller när man har gått på Systembolaget och köpt en massa vin. ||||||Systembolaget||||| ||||||the liquor store||||| ||||||||||montón|vino Och så går man hem med sina tunga påsar. ||geht|||||schweren|Tüten ||||||||bags |||||||pesadas|bolsas And then you go home with your heavy bags.

Då kanske någon vill säga, ja men nu har vi inte rent mjöl i påsarna. |||||ja||jetzt||||sauberes|reine Wurst||Tüten ||||||||||||||the bags ||||||||||||harina limpia||bolsas Someone might say, well, we don't have a clean slate now. Hahaha. Sådär. So lala That's it. Och då är det, nej påsen ska det vara. And then it's, no, it's the bag. Ja, precis. Det är ju det där som många vittnar om. |||||||zeugen| |||||||testify|about |||||||atestiguan| That's what many people testify to. Att det är svårt att skämta på ett annat språk. |||||witzen|||| |||||joke|||| |||||bromear|||| That it is difficult to make jokes in another language. Eller göra ordvitsar eller något sånt där. ||Wortspiele|||| ||puns|||| ||juegos de palabras|||| Or make puns or something like that. Det funkar inte. It does not work. Det är bara att glömma. Just forget about it.

Men annars pratar vi också om det här med att det faktiskt blir fel. |otherwise|||||||||||| But other than that, we also talk about the fact that things do go wrong. Och ofta är det ju stavfel. |||||Rechtschreibfehler |||||spelling mistakes |||||errores de ortografía And often there are spelling mistakes. Och både du och jag och vår kollega Ina rapporterar om det här ordet fortsätter. ||||||||Ina||||||continues ||||||||Ina|report||||| ||||||||Ina||||||continúa And both you and I and our colleague Ina report on this word continues. Jag tror aldrig någon av oss har sett ordet fortsätter rättstavat. ||||||||||spelled correctly |||||||visto||continúa|correctamente escrito I don't think any of us have ever seen the word continue spelled correctly. Det är något konstigt med det. De skriver försätter istället. ||continues| De skriver försätter med ö och utan t.

Har du någon hypotes var det kommer ifrån? Do you have any hypothesis where it comes from? Det är konstigt. Men det måste nästan vara att de inte hör att man säger fort. |||||||nicht||||| But it almost has to be that they don't hear you saying fast. Alltså det är det här rt som blir en assimilationsmört. |||||that||||assimilation target |||||||||muerte de asimilación So it's this root that becomes an assimilation root. Istället för t. Det är väl därför det försvinner kanske. ||||||||verschwindet| ||||||||desaparece| Instead of t. That's why it might disappear. För att då skulle det kanske bli fortsätter istället. |||||||continue| |||||||continúa| Because then it might be continued instead. Ja just det.

Jag tror det är svårt det här med o, ä och ö. Det finns vissa ord som använder till exempel där vi har a och e. Det blir ofta lätt envander till exempel. ||||||||und|ä|||||||||||||||und||||||umgewandelt|| ||||||||||||||||||||||||||||||easier to|| |||||||||||||||||||||||||||||fácil|invade|| I think it is difficult with o, ä and ö. There are certain words that we use where we have a and e, for example. It is often easy to use envander, for example. Att man inte kommer ihåg. Man ser ju inte de här separata bokstäver utan man ser det som ett a med två prickar. |||||||Buchstaben||||||||||Punkte ||||||separate|||||||||||dots ||||||separadas|letras separadas||||||||||dos puntos You don't see these separate letters but you see it as an a with two dots. Och det tror jag är en ganska stor skillnad.

Alltså det blir svårare att komma ihåg vilket som är vilket. So it becomes more difficult to remember which is which. Så jag tror alla ord med o är, och ofta är det många som blandar ihop o och ö. Ofta för att ö ser ut som ett o och o uttalas ofta som ett o på många språk. So I think all words with o are, and often many people confuse o and island. Often because o looks like an o and o is often pronounced as an o in many languages. Och då säger man till exempel att man får lön från banken istället för ett lån. |||||||||||||||Darlehen |||||||||salary|||||| |||||||||salario||||||préstamo

Eller jag förstör vad du säger istället för att jag förstår vad du säger. Så det där är väldigt vanligt att det är svårt att hålla koll. |||||||||||behalten| |||||||||||keep track|track of ||||||||||||control So it is very common that it is difficult to keep track. Och det är ju också relaterat till det här med uttal. And this is also related to the issue of pronunciation. Ja men precis. Det finns ju massor med sådana typiska vanliga fel.

Som till exempel ordet månader. Av någon anledning så vill alla uttala det fel. ||razón|||||| For some reason, everyone wants to mispronounce it. Monader. Einzeller Monads Och det där, ibland är det svårt att veta var det kommer från. Okej man kan tänka att på ett annat språk så betor det man på vissa sätt. ||||||||||bedeutet||||| ||||||||||beet||||| ||||||||||remolachas||||| Well, you might think that in another language, it means that you have to behave in certain ways. Men alla säger fel på månader. |||||meses

Ja, det finns något annat. Rulader kanske man tänker på. Roller|||| Rulader|||| reglas de juego|||| Om man lär sig det ordet. Också rulad och sen kommer månad. |gerollt|||| |rodante|||| Also rolled and then comes the month. Undra om man har gått för språkkurs då. preguntarse||||||| I wonder if you have attended a language course then. Man är kock kanske och så hamnar man på praktik innan man börjar gå kurs. ||cook|||||||||||| ||chef de cocina||||||||antes de|||| You might be a chef and end up doing a work placement before starting a course. För det här med speciella ord. Jag läste franska i högstadiet i gymnasiet. ||||middle school|| ||||escuela secundaria|| I studied French in secondary school.

Jag kommer ju inte ihåg någonting av det. I don't remember any of it. Men, någonstans i kapitel tre i första boken. Då skulle man gå på restaurang och då var det ordet solmeneer som är mjölpanerad och stekt skötunga. |||||||||||Sonnenkönig|||mehlpanierte|||Scholle |||||||||||sole meunière|||breaded||fried|skate tongue |||||||||||solomillo|||empanizado||frito|lengua de mar Then you would go to a restaurant and the word was solmeneer, which is flour-breaded and fried sole. Alltså det där var ju fästande direkt. |||||festlich| |||||fascinante| Well, that's an instant attachment.

Det är absolut absolut absolut det enda jag har med mig från sex års fransk studie. ||||||the only||||||||| That is absolutely, absolutely, absolutely the only thing I have from six years of French study. Har du aldrig haft nytta av det? ||||use|| ||||benefit|| Min man äter ju inte fisk. |||||Fisch My husband does not eat fish. Nej okej, skit också. ||bueno, está bien| No, okay, shit. Det där är konstigt. Ibland fattar man inte varför vissa saker fastnar och andra inte. |||||||haften||| |understand||||||stick||| |||||||se adhieren||| Sometimes you can't understand why some things stick and others don't.

Man önskar att man visste hemligheten så att man kunde plantera orden. |||||das Geheimnis|||||pflanzen| |||||the secret|||||plant the words| |desea|||sabía|la secret|||||plantar las palabras| You wish you knew the secret so you could plant the words. Jag tror väldigt mycket på det här med att engagera känslor. |||||||||involucrar| I am a great believer in engaging emotions. Att skratta är jättebra, att lära sig orden och ha roligt samtidigt. |reír|||||||||| Laughing is great, learning the words and having fun at the same time. Där på något sätt fastnar det. ||||gets stuck| There, somehow, it sticks. Jag brukar tänka att om det inte funkar med att skratta då får vi bli arg. |||||||||||||||enojados I usually think that if laughing doesn't work, then we have to get angry.

Att vi har en konflikt. Då fastnar det på något sätt. Then it gets stuck somehow. Det måste vara något att hänga upp det på. There must be something to hang it on. Det kan inte vara en vanlig segl, långsam lektion. ||||||Segel|| ||||||sailing|| ||||||clase de vela|lenta| It can't be a plain-sailing, slow-moving lesson. Man måste vara engagerad. Men sen är det ju saker som är svåra. But then there are things that are difficult. Inte bara svåra att göra rätt utan svåra att faktiskt förstå vad det betyder. Not only difficult to get right but difficult to actually understand what it means.

Ett vanligt exempel är det här med tycker, tänker och tror. |||||||think|think|| A common example is that of think, think and think. Som på många språk är ett eller flera ord men inte har samma gränser mellan de tre. |||||||||||||boundaries||| |||||||||||||límites||| Which in many languages is one or more words but does not have the same boundaries between the three. Det brukar vara jättesvårt att förstå. It is usually very difficult to understand. Det är väldigt svårt. Och tror på är olika saker dessutom. And believe in are different things as well.

Det som är väldigt svårt är att det är mycket nyanser. ||||||||||nuances ||||||||||matices What is very difficult is that there are a lot of nuances. Jag säger till exempel att jag tror att du är trött, Emil. For example, I say that I think you are tired, Emil. Men jag tycker att du ser trött ut. But I think you look tired. Som helhet betyder ju de där meningarna egentligen samma sak. |Gesamtheit|||||Sätze||| |whole|||||||| |total|||||frases||| As a whole, these sentences actually mean the same thing. Men skillnaden är att jag har ingen erfarenhet av att vara dig. |||||||experience|||| |||||||experiencia|||| But the difference is that I have no experience of being you.

Så jag tror att du är på ett visst sätt. So I think you are in a certain way. Men däremot har jag en direkt erfarenhet av hur du ser ut. However, I have direct experience of what you look like. Så då kan jag tycka att du ser trött ut eller glad ut. So I might think you look tired or happy. Precis. Det brukar jag alltid säga. I always say that. Det är erfarenheten som spelar roll om man ska välja tycker eller tror. ||the experience|||||||||| ||la experiencia|||||||||| It is the experience that matters if you choose to think or believe. Jag knyter an till det vi pratade om i förra avsnittet om att lära sig svenska på jobbet. |conecto|||||||||||||||| I link to what we talked about in the last episode about learning Swedish at work.

Att man behöver en lärare. Jag tror att väldigt få svenskar skulle kunna förklara den där skillnaden. Om man inte har erfarenhet av att göra det. Unless you have experience in doing so. Försöka förklara det där ett par hundra gånger innan man själv började se att just det där med erfarenheten är det som gör skillnaden. intentar||||||||||||||||||||||| Trying to explain it a couple of hundred times before you started to see that experience is what makes the difference.

Det är ofta så att man får någon sorts hobbyförklaring från en vanlig svensk som säger att det är när man tycker till 50% att det är så. |||||||||hobby explanation||||||||||||||||| |||||||alguna||declaración de hobby||||||||||||||||| It is often the case that you get some kind of hobby explanation from an ordinary Swede who says that it is when you think 50% of it is so. Och tror är det 100%. Sånt där kommer ju ofta. That's a common occurrence. Till exempel när någon ska förklara när säger man ska. For example, when someone has to explain when to say you should.

Att man ska göra någonting och när säger man att man kommer att göra någonting. That you will do something and when do you say you will do something. Då har du pratat sannolikhetslärare. ||||Wahrscheinlichkeitslehrer ||||probability teacher ||||professor de probabilidad Then you have talked probability teacher. Ja, precis. Yes, exactly. Det är inte det det handlar om. That is not what it is about. Det är ju att kommer det att då är det en prognos eller så är det någon som är en logisk konsekvens. |||||||||||forecast|||||||||logical| |||||||||||pronóstico||||||||||consecuencia lógica That is, if it comes to that, then it is a forecast or it is something that is a logical consequence. Om du hoppar från taket kommer du att bryta benet eller det kommer att bli roligt. ||||||||break your leg||||||| ||saltas||techo||||romper|pierna|||||| If you jump from the roof, you will break your leg or it will be funny.

Jag ska hoppa från taket. I'm going to jump off the roof. Ja, du ska hoppa. Ska det använda när man har bestämt någonting. ||||||decided| Should it be used when you have decided something. Eller som ett ryktesvägen. |||through rumor |||como un rumor Or as a rumor. Det ska regna imorgon. It is supposed to rain tomorrow. Ja, precis. Det betyder ju att jag har läst det i tidningen eller på telefonen eller någonting. That means I've read it in the newspaper or on my phone or something. Det där är ju ett jättevanligt fel också då att de som lär sig svenska väljer ska hela tiden. |||||very common||||||||||choose||| |||||muy común||||||||||||| This is also a very common error, as those who learn Swedish choose ska all the time.

Det vanligaste sättet att prata om framtiden egentligen är att använda presen. |||||||||||present tense |||||||||||presente The most common way to talk about the future really is to use the present tense. Så man säger jag ringer dig imorgon. So you say I'll call you tomorrow. Inte jag ska ringa dig imorgon. Not I will call you tomorrow. Eller de säger så här, man får sms och då står det jag ska inte komma imorgon. Or they say this, you get a text message saying I'm not coming tomorrow. Då blir det lite roligt att säga nej, är det här någon sorts tråts eller? |||||||||||||Widerspruch| |||||||||||||stubbornness| |||||||||||||tiranía| Then it's a bit funny to say no, is this some kind of thread or what?

Istället för jag kan inte komma eller jag kommer inte. Instead of I can't come or I won't come. Eller det här, jag ska sakna dig. |||||miss| |||||extrañar| Or this, I'll miss you. Ja, just det. Har du planerat det nu? Ja, jag ska verkligen sakna dig. ||||extrañar| Yes, I'll really miss you. Nästa vecka kommer vi in på det här med klarar av, håller på, hälsar på, tycker om, håller an och så vidare. |||||||||||||||||hält|||| |||||||||managing to||||||||keeping||||further |||||||||puede manejar|||||||||||| Next week, we'll look at the issues of coping, doing, visiting, liking, caring and so on.

Alltså partikelvärmen som en jättekomplicerad och spännande del att grotta ner sig i svenskan. |particle heat|||super complicated|||||delve|||| |calor de partículas||||||||profundizarse|||| So particle heat is a very complicated and exciting part to delve into the Swedish language. Det ska vi göra. Du har lyssnat på Lysande Lagom och jag heter Emil Molander. Jag heter Sofi Tegsveden Deveaux, tack för att ni har lyssnat. Hej då!