Vasatiden förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå (1)
Sveriges historia mellan 1500- och 1800-talet delas upp i fyra epoker.
-Det här är den fösta av dem. -Vasatiden är en omvälvande tid.
Det måste ha känts väldigt dramatisk.
Vasatiden räknas från att Gustav Vasa blir kung till att Karl IX dör.
Det hände mycket i Sverige då.
En ny kung byter religion i landet och skickar ut fogdar överallt.
Det är en tid fylld av konflikter med bondeuppror och maktkamper om tronen-
-som ju ligger ganska nära fantasy.
Vad hände i Sverige under Vasatiden?
Och hur kul var det för vanligt folk?
1500-talets Sverige ser inte ut som i dag.
Områden saknas i söder och väster, men stora delar av Finland ingår.
I det här riket bor nästan hela befolkningen på landsbygden - 95 %.
Så gott som alla bor nära en kyrka.
Invid kyrkan låg en grupp gårdar med ladugårdar, hus och kreatur.
Byarna var ju små. Det kanske var hundra eller femtio personer.
Kyrkan, som folk bor intill, är inte heller som vi är vana vid i dag.
Sverige var katolskt. Kyrkan och biskoparna hade väldigt stor makt.
Mässorna, alltså gudstjänsterna, firades på latin.
Människorna var där, men de allra flesta förstod inte vad som sades.
Mycket är annorlunda. Kung är till exempel nåt som väljs.
När vår historia börjar är kungen inte svensk.
Sverige är mer danskt än svenskt.
Sverige ingick i en union med Danmark och Norge som styrdes från Danmark.
År 1520 invaderade Danmark Sverige-
-som nu med tvång hålls kvar i Kalmarunionen.
Den danska kungen Kristian II, ibland kallad Kristian Tyrann i Sverige-
-krönte sig till kung över Sverige.
Det skedde i Stockholm. Han betedde sig riktigt illa när han var där.
Under Stockholms blodbad avrättades många som kunde sticka upp mot honom.
Vem ska rädda Sverige från danskarna?
En ledtråd finns i namnet på epoken.
En ung adelsman litar inte på Kristian II-
-och håller sig undan huvudstaden.
Gustav Vasas väg till framgång var Stockholms blodbad-
-som utplånade stora delar av toppskiktet inom den svenska adeln.
Han har nu ett bra läge för att ta makten om han kan få bort danskarna.
I Dalarna hoppas han samla bönder i ett uppror, men det går sådär.
Varför går de? Varför lyssnar de inte?
Hur ska Gustav Vasa få bönderna att stötta hans planer?
Stockholms blodbad kommer väl till pass i hans ambitioner att nå makten.
När berättelserna når ut i landet-
-övertygas bönderna om att det behövs en folklig resning mot danskarna.
Dalkarlarna omprövar sin position och sluter upp bakom Gustav Vasa.
Han blir landskapets befälhavare.
Nu kan befrielsekriget mot den danska unionskungen börja. Heja Sverige!
Det gick ganska bra för Gustav Vasa i kampen mot Kristian II.
Men danskarna höll viktiga fästningar och hade också kontroll över havet.
Den danska flottan framstår nästan som oövervinnerlig.
Gustav Vasa och hans upprorsgäng behöver pengar till båtar och vapen.
De får låna och kriga på kredit.
Några som gärna lånar ut är staden Lübeck och Hansan.
De ser gärna att Danmark får på däng.
Med stödet från Lübeck står Gustav Vasa till slut som segrare.
27 år gammal väljs han till kung, och år 1523 tågar han in i Stockholm.
Nu är dansken definitivt besegrad.
Sverige är nu ett eget rike, och det är nu landet grundas på riktigt.
Man brukar säga att Gustav Vasa är rikets grundare-
-och vad man menar med det är att han besegrade Kristian II.
Men han enade också landets delar.
Riket fördes samman och fick en mycket tydligare identitet.
Men hur ska denna unga adelsman som ingen trodde skulle hamna på tronen-
-kunna behålla greppet över riket?
Ett rike som inte har så mycket pengar och stora nytagna skulder.
Han riktar in sig på nåt som har pengar, kyrkan, och byter religion.
Det var inte starka religiösa motiv som ledde Gustav Vasa mot Luther-
-utan han behövde pengar eftersom han hade stora skulder till Lübeck.
Och, över huvud taget, ville han ha in pengar till kassakistan.
Sverige bryter med påven i Rom och genomför reformationen.
Svenskarna är nu protestanter, och kyrkans rikedomar blir nu statens.
Gudstjänster hålls nu på svenska.
Kyrkan blir en kommunikationskanal, från staten rakt ut till byarna.
Gustav Vasa driver på förändringar runtom i hela riket.
Han vill göra Sverige till en nationell furstestat.
Det blev mer ordning och reda, men även mer kontroll och högre skatter-
-och många kände sig mer övervakade.
Sverige drivs som ett storföretag.
Han är vd:n som styr och ställer, även i de minsta detaljerna.
Han lägger sig i mycket som händer i riket.
Han utvecklar bergsbruket och koppar och järn ska upp ur marken.
Gustav Vasa är medveten om fördelarna med att skapa sin egen historia.
Det kallas propaganda.
Krönikan om hans heroiska äventyr i Dalarna ska tas med en nypa salt.
Han skapar en plansch om Stockholms blodbad för att påminna folk om det.
Men propaganda spelar ingen roll när folket tycker att man beter sig illa-
-och tar deras grejer.
Bönderna i Dalarna börjar knorra. De reser sig återigen mot kungen.
Problemet för Gustav Vasa är att nu är det han som är kung.
Det här sker i Klockupproret.
Gustav Vasa kräver in extra skatteinbetalningar.
Varje församling eller sockenkyrka ska ge ifrån sig en kyrkklocka.
När klockhämtarna kommer för att hämta kyrkklockorna slår de ner dem.
Det leder till svåra bestraffningar. De får spöstraff och dödsstraff.
Gustav Vasa har hänsynslösa sidor.
Han avrättar folk till höger och vänster och tål inte motstånd.
Men han gillar också lyx och flärd.
Den här sadeln har tillhört Gustav Vasa.
Det är en förgylld sadel med dekor i stålets färg.
Man kan upptäcka sjöhästar med enhörningshorn och sjöjungfrur.
Den ingick bland de lyxartiklar som Gustav Vasa inköpte i Augsburg 1541.
Gustav Vasa älskar trender och mode. Det ska vara tajta byxor och guld.
Vid en inventering av hans garderob hade han 52 såna här huvudbonader.
De tyska furstarna är hans förebilder.
Gustav Vasa är en maktmänniska.
Han kan vara brutal, grym och avrätta människor, men han har också humor.
I alla brev han skriver framskymtar personen Gustav Vasa lite grann.
Han var en ganska fin pappa.
Gustav Vasa gifter sig tre gånger och blir far till elva barn.
Han är en gottegris och äter gärna sötsaker.
Han har tandvärk som han dras med, och han kan vara grinig och gnällig.
Han har större problem än tandvärk.
Ute i landet knorras det mer och mer mot honom och hans styre.
Det allvarligaste av upproren är Dackefejden som är ett bondeuppror.
Bönderna i Småland har fått nog.
Dackefejden är ett ganska snällt ord för ett fullskaligt inbördeskrig.
Fejden börjar dåligt. Vasas knektar är inte vana vid att slåss i skogen.
Bönderna, under Nils Dacke, vinner många slag.
Men i slutändan segrar Gustav Vasa.
Nils Dacke stupar i strid, och hans huvud sätts på en påle.
Teckningen är faktiskt ritad av en vuxen.
Men alla gjorde inte uppror, utan levde sina vanliga liv.
Hur såg en dag i deras liv ut?
Man gick upp tidigt. Kanske vid fyra, fem. Då skulle pigorna ut och mjölka.
Sen beredde man frukost. Gröt och välling. Bröd ingick i alla måltider.
Livet var ett ständigt pyssel med det som låg till grund för försörjningen.
Ett pyssel med djur och jordbruk.
Barn hjälper till och det finns ingen skillnad mellan arbete och fritid.
Man jobbade för att få varmt i huset, mat på bordet, trygghet och sånt.
Sysslor skiftar beroende på årstid.
Ibland är det fokus på åkern, ibland på fiske, och ibland på att ysta ost.
Nån tog ansvar för att det stod mat på bordet vid klockan tolv på dagen.
Det var då man oftast åt det stora målet.
De äter med händerna och dricker mest öl-
-eftersom vattnet oftast är smutsigt.
Ölen har lägre alkoholhalt än i dag.
Man hade ingen klocka, men man hade koll på tiden på många olika sätt.
Från 1200-talet har man i medeltida städer ofta haft klockringning.
En vårdklocka ringer vid nio, och då ska det vara tyst.
Då blev det mörkt.
Det är svårt för oss att förstå hur kolsvart det måste ha varit.
Så är livet för de flesta i Sverige-
-som blir mer och mer sitt eget, med reformation och centralstyre.
År 1560 dör Gustav Vasa, gammal och skröplig.
Då är det väl slut på Vasatiden?
Nej då, för Gustav Vasa har infört att kungar inte längre ska väljas.
Kronan ska i stället ärvas, så nu kan hans ättlingar behålla makten.
Han ville att hans söner skulle styra riket tillsammans i god sämja.
Men det kom väldigt mycket olika konflikter i vägen.
År 1958 öppnas en grav i Västerås domkyrka.
Här är det 400 år gamla liket efter Erik XIV, Gustav Vasas äldsta son.
Man öppnade graven i modern tid för att undersöka om han blev mördad.
Man hittade höga halter av arsenik. Huvudmisstänkt är halvbrodern Johan.
Hur kunde det bli så mycket konflikter mellan Gustav Vasas barn?
Häng med. Nu blir det familjestrid som sträcker sig över femtio år.
Efter Gustav Vasas död faller kronan på hans äldsta sons huvud, Erik XIV.
Han har höga ambitioner.
Han vill t.ex. gifta sig med Englands drottning. Han har dock ett problem.
Det som var problematiskt för honom var att han inte var psykiskt stabil-
-och det är svårt att många hundra år efteråt ställa en diagnos.
Man talar om förföljelsemani.
-Är han dåre? -Utan tvivel.
Johan har mindre förföljelsemani, men lika stora maktambitioner.
Han äktar en polsk prinsessa och vill att hans son ska bli kung i Polen.
De väljer fortfarande kung och är dessutom katoliker.
Men kung Erik blir alltmer knepig.
Han mördar ett par personer från släkten Sture på mycket lösa grunder.
Det blir ett uppror.
Hans bror Johan sätter sig nu själv på tronen som Johan III.
Erik är inlåst i 9 år innan han dör, förgiftad som gravöppningen visade.
Redan under samtiden är många säkra på att Johan låg bakom mordet.
Så småningom blir Johans son kung av Polen, precis som planerat.
När Johan själv dör blir sonen Sigismund regent över två länder.
Sveriges kung är även kung i Polen.
Men fler Vasasöner vill bli kung. Nu ser hans yngste son Karl sin chans.
-Han kommer i konflikt med Sigismund. -Det inleds då ett inbördeskrig.
Sigismund vill återta sin tron men blir besegrad utanför Linköping.
Efter slaget blir Karl kung Karl IX i Sverige.
Sigismund förblir enbart kung över Polen, nåt som han inte var nöjd med.
Den tredje Vasasonen sitter på tronen.
Han känns igen på sin roliga, unika frisyr.
Han regerar med fast hand och röjer undan dem som var lojala mot brodern.
Karl är den som många säger är mest lik sin far, till sätt och utseende.
När han får en son döper han honom till samma namn som pappan - Gustav.
Vasatiden tar slut 1611.
Och vad händer egentligen då? Jo, Karl IX dör i ett slaganfall.
Och hans son, den blott 16 år gamla Gustav II Adolf tar över makten.
I och med maktskiftet har man sett det som att en ny tid börjar.
Vasatiden har ofta spelat en stor roll i berättelsen om Sverige.
Det här är en jättebild, gjord av Carl Larsson.
Den blev klar 1908.
Under nationalromantiken blir Gustav Vasa en symbol för Sveriges födelse.
Man ska känna nåt för kungen och fosterlandet-
-och så går man tillbaka till Gustav Vasa.
Till när han skapar ett Sverige som är ett påhittat Sverige.
Man gör honom extra blond, och så börjar man titta på andra bilder.
Då upptäcker man att han inte alls är blond på målningarna från 1500-talet.
Han är ganska mörk. Vad gör man då? Jo, man vänder sig till Anders Zorn.
Han får då måla om ett av 1500-talsporträtten-
-och göra Gustav Vasa blond.
Hur vi ser på historien förändras över tid.
Bilden av Gustav Vasa har varit mycket positiv fram till modern tid.
Ja, i modern tid har bilden av Gustav Vasa som en god, samlande landsfader-
-kompletterats med hänsynslösa sidor.
Han har av vissa beskrivits som en tyrann, diktator, eller Tony Soprano.
Vad har vi kvar från Vasatiden mer än Vasaloppet-
-som sker i Dalarna, men varken innehåller uppror eller klockstölder.