×

Używamy ciasteczek, aby ulepszyć LingQ. Odwiedzając stronę wyrażasz zgodę na nasze polityka Cookie.


image

Melodifestivalen och Eurovision, Ekot Special: Politiska skandaler som skakat Eurovision

Ekot Special: Politiska skandaler som skakat Eurovision

Här har vi sett revolutioner föndas.

Miljoner människor tittar på det här varje år och det har en enorm genomslagskraft.

Vinnaren i 1974 års melodifestival är alltså Sverige.

Med Waterloo och Abba.

Det är Abba som står i rampljuset.

1974.

En Eurovision Song Contest är i Brighton.

Då är det få som lägger märke till bidrag nummer 16 från Portugal.

Paolo de Carvajos bidrag är de Poes de adiós, får tre poäng.

Han kommer sist.

I den här stunden är Paolo de Carvajos och en hel värld ovetande om att bidraget som handlar om förlorad kärlek

bara veckor senare skulle bli startskottet för en revolution.

I mitten av 1950-talet skapas Eurovision Song Contest, en opolitisk tävling i sång med syfte att ena Europa.

Trots det har det under årens lopp dykt upp politiska budskap och cupper under tävlingen.

Och ändå hävdar arrangören, European Broadcasting Union, EBU att tävlingen är opolitisk.

Bella Quist är journalist på Sveriges Radio och har länge följt Eurovision Song Contest.

EBU har ett gängregler som alla tävlande länder måste förhålla sig till.

Om man läser på står det att Eurovision Song Contest är ett icke-politiskt event.

Man får inte politisera eller instrumentalisera någon av bidragen.

Man måste också se till att Eurovision inte på något sätt blir vanära.

6 april 1974, Brighton, England.

Paolo de Caravaggio går ut på scen.

Iklädd mörk kostym, utsvängda byxor och extremt stor slips.

Han skulle sjunga sin smäktande ballad.

Då blev inte Eurovision juryn särskilt impad.

Han fick bara tre poäng och slutade på delad sista plats.

Men 18 dagar senare skulle den här låten signalera början till revolution i Portugal.

För den 24 april klockan 22.55 spelade den portugisiska radion den här låten.

Det signalerade då startskottet på den så kallade neilika revolutionen i Portugal.

Den kallades för neilika revolutionen för att den inte var så blodig. Det var fyra personer som dog.

När man sedan vann gick man ut på gatorna med blommor i vären, sådär av namnet då.

Låten som framfördes handlar inte om politik. Den hade inte brutit mot några som helst regler.

Trots det blev den sprängstoff.

Såvitt jag vet så var det bara att man valde den här låten helt enkelt.

Så det var liksom ett sätt att signalera till revolutionärerna.

Och i slutändan så ledde det här till att man störtade det aktivitära i staden Novo-regimen som hade styrt landet sen 1926.

Och det banade iväg för att Portugal blev demokratiskt och man gav upp nästan alla sina kolonier.

Kommer det nu? Vinnarlåten! Luta tillbaka, vad är ni? On you!

2012 var det dags igen för svensk del. 13 år hade gått sedan senast.

Loreen med bidraget Euphoria vinner Eurovision Song Contest i Baku, Azerbaijan.

2013 blir det då Sverige som får arrangera tävlingen.

Malmö Arena blir skåderplatsen, och som fjärde bidrag är det Finlandstur.

In på scen, Krista Siegfrids.

En stor, vit, puffy bröllopsklänning, neonrosa skor och dansare iklädda-

–långa, lila, frackjackor bakom henne på scenen.

Det är en peppypop-låt, vindmaskiner, konfetti, pyro och en jättestor slöja.

Det är hela Eurovision-grejen där.

Och den här låten handlar om att hon ber en person att gifta sig med henne.

Framträdandet föreställer ett bröllopp och slutar med ett gigantiskt crescendo

där Krista Sigfrids vänder sig för att kyssa sin tilltänkta.

Och då är det en av de kvinnliga dansarna som hon kysser.

Och det här blev lite kontroversiellt.

Därför att den hon egentligen sjunger till här är ju faktiskt sitt hemland Finland.

I Finland vid den här tiden var det inte lagligt med samkönade äktenskap och landet skulle heller inte stifta någon sådan lag för hans fyra år senare.

Det var ett sätt för henne att ta ställning. Hon har också sagt i intervju att hon ville påverka den här debatten.

Intressant med det här också var att du faktiskt fick internationella reaktioner.

Eurovision Song Contest har stort genomslag och fortsätter att spridas över världen.

2013 är det första gången som tävlingen sänds i Kina.

Men där censureras bidraget.

Den kinesiska broadcasteren CCTV15

klippte bort den här lesbiska kyssen från sändningen helt.

Det här var också första året som Kina visade tävlingen.

Det blev man inte bara i Kina.

I Turkiet valde man att helt inte visa tävlingen det här året.

Man sa att det berodde på att det var för få tittarsiffror.

I Wien 2015 är det svenska strålkastadjuset på Måns Zelmerlöw med bidraget Heroes.

Senare den kvällen ska han stå som slutsegnare.

I finalen tävlar också Armenien som gett European Broadcasting Union en situation som måste hanteras.

2015 ser vi på scenen gruppen Genealogy. En supergrupp sammansatt för Eurovision.

Vars medlemmar kommer från olika länder över hela världen och en av dem kommer från Armenien.

De står på scenen i vin, iklädda långa kåpor i lila som ska reflektera det här armenska kungligheter har de berättat.

Bidraget heter Don't Deny, för neka inte.

EBU bad dem ändra titeln till Face the Shadow, för det fanns en annan mening här.

Vid det här tillfället 2015 så var det 100 år sen det armenska folkmordet i det dåvarande osmaniska riket.

Det var det man ville uppmärksamma, fast också inte.

De menade att det handlade om kärlek och familjeband över hela världen.

Men om man visste om den här bakgrunden, var det ganska tydligt att det handlade om-

att man ville signalera att det armenska folket hade spritts över hela världen-

efter att man hade flytt de här övergreppen.

De sjöng den här låten. Den gick helt okej.

De fick poäng från åtta länder. De fick tolv poäng från Jorgen.

Kontroverser kommer och går och 2022 är inget undantag.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har världen förändrats och så också

Eurovision Song Contest.

Efter att det här kriget bröt ut så var det ju många som menade att Ryssland

inte borde få tävla. Och Finland och Estland hotade till och med att boykotta om Ryssland fick vara med.

EBU sa först att det här inte är ett politiskt event, de ska absolut få vara med. Men nästa dag ändrade de sig

och faktiskt använde de sig av den här regeln och sa att det här skulle kunna vara vanärande för

Eurovision. Efter det har alla de ryska TV-bolagen dragit sig ur totalt och säger att de kommer aldrig

återkommer med jämna mellanrum. För tävlingen, den berör.

Eurovision är ju världens största musik, tävling världens största musik scen.

Miljoner människor tittar på det här varje år och det har en enorm genomslagskraft.

Här har vi sett revolutioner föndas, vi har hört låtar som har betytt så mycket

för så många människor över hela världen.

Och det här är någonting som fortsätter att växa.

Det är ju i grunden ändå en plats där man kommer samman, där musiken förenar människor.

Det är ju det Eurovision handlar om och det är det som gör det så fantastiskt också.

heter Marcus Nilsson.

Ekot Special: Politiska skandaler som skakat Eurovision Ekot Special: Politische Skandale, die die Eurovision erschüttert haben Ekot Special: Political scandals that shook Eurovision

Här har vi sett revolutioner föndas.

Miljoner människor tittar på det här varje år och det har en enorm genomslagskraft.

Vinnaren i 1974 års melodifestival är alltså Sverige.

Med Waterloo och Abba.

Det är Abba som står i rampljuset.

1974.

En Eurovision Song Contest är i Brighton.

Då är det få som lägger märke till bidrag nummer 16 från Portugal.

Paolo de Carvajos bidrag är de Poes de adiós, får tre poäng.

Han kommer sist.

I den här stunden är Paolo de Carvajos och en hel värld ovetande om att bidraget som handlar om förlorad kärlek

bara veckor senare skulle bli startskottet för en revolution.

I mitten av 1950-talet skapas Eurovision Song Contest, en opolitisk tävling i sång med syfte att ena Europa.

Trots det har det under årens lopp dykt upp politiska budskap och cupper under tävlingen.

Och ändå hävdar arrangören, European Broadcasting Union, EBU att tävlingen är opolitisk.

Bella Quist är journalist på Sveriges Radio och har länge följt Eurovision Song Contest.

EBU har ett gängregler som alla tävlande länder måste förhålla sig till.

Om man läser på står det att Eurovision Song Contest är ett icke-politiskt event.

Man får inte politisera eller instrumentalisera någon av bidragen.

Man måste också se till att Eurovision inte på något sätt blir vanära.

6 april 1974, Brighton, England.

Paolo de Caravaggio går ut på scen.

Iklädd mörk kostym, utsvängda byxor och extremt stor slips.

Han skulle sjunga sin smäktande ballad.

Då blev inte Eurovision juryn särskilt impad.

Han fick bara tre poäng och slutade på delad sista plats.

Men 18 dagar senare skulle den här låten signalera början till revolution i Portugal.

För den 24 april klockan 22.55 spelade den portugisiska radion den här låten.

Det signalerade då startskottet på den så kallade neilika revolutionen i Portugal.

Den kallades för neilika revolutionen för att den inte var så blodig. Det var fyra personer som dog.

När man sedan vann gick man ut på gatorna med blommor i vären, sådär av namnet då.

Låten som framfördes handlar inte om politik. Den hade inte brutit mot några som helst regler.

Trots det blev den sprängstoff.

Såvitt jag vet så var det bara att man valde den här låten helt enkelt.

Så det var liksom ett sätt att signalera till revolutionärerna.

Och i slutändan så ledde det här till att man störtade det aktivitära i staden Novo-regimen som hade styrt landet sen 1926.

Och det banade iväg för att Portugal blev demokratiskt och man gav upp nästan alla sina kolonier.

Kommer det nu? Vinnarlåten! Luta tillbaka, vad är ni? On you!

2012 var det dags igen för svensk del. 13 år hade gått sedan senast.

Loreen med bidraget Euphoria vinner Eurovision Song Contest i Baku, Azerbaijan.

2013 blir det då Sverige som får arrangera tävlingen.

Malmö Arena blir skåderplatsen, och som fjärde bidrag är det Finlandstur.

In på scen, Krista Siegfrids.

En stor, vit, puffy bröllopsklänning, neonrosa skor och dansare iklädda-

–långa, lila, frackjackor bakom henne på scenen.

Det är en peppypop-låt, vindmaskiner, konfetti, pyro och en jättestor slöja.

Det är hela Eurovision-grejen där.

Och den här låten handlar om att hon ber en person att gifta sig med henne.

Framträdandet föreställer ett bröllopp och slutar med ett gigantiskt crescendo

där Krista Sigfrids vänder sig för att kyssa sin tilltänkta.

Och då är det en av de kvinnliga dansarna som hon kysser.

Och det här blev lite kontroversiellt.

Därför att den hon egentligen sjunger till här är ju faktiskt sitt hemland Finland.

I Finland vid den här tiden var det inte lagligt med samkönade äktenskap och landet skulle heller inte stifta någon sådan lag för hans fyra år senare.

Det var ett sätt för henne att ta ställning. Hon har också sagt i intervju att hon ville påverka den här debatten.

Intressant med det här också var att du faktiskt fick internationella reaktioner.

Eurovision Song Contest har stort genomslag och fortsätter att spridas över världen.

2013 är det första gången som tävlingen sänds i Kina.

Men där censureras bidraget.

Den kinesiska broadcasteren CCTV15

klippte bort den här lesbiska kyssen från sändningen helt.

Det här var också första året som Kina visade tävlingen.

Det blev man inte bara i Kina.

I Turkiet valde man att helt inte visa tävlingen det här året. Turkey chose not to show the competition at all this year.

Man sa att det berodde på att det var för få tittarsiffror.

I Wien 2015 är det svenska strålkastadjuset på Måns Zelmerlöw med bidraget Heroes.

Senare den kvällen ska han stå som slutsegnare.

I finalen tävlar också Armenien som gett European Broadcasting Union en situation som måste hanteras.

2015 ser vi på scenen gruppen Genealogy. En supergrupp sammansatt för Eurovision.

Vars medlemmar kommer från olika länder över hela världen och en av dem kommer från Armenien.

De står på scenen i vin, iklädda långa kåpor i lila som ska reflektera det här armenska kungligheter har de berättat.

Bidraget heter Don't Deny, för neka inte. The entry is called Don't Deny.

EBU bad dem ändra titeln till Face the Shadow, för det fanns en annan mening här.

Vid det här tillfället 2015 så var det 100 år sen det armenska folkmordet i det dåvarande osmaniska riket.

Det var det man ville uppmärksamma, fast också inte.

De menade att det handlade om kärlek och familjeband över hela världen.

Men om man visste om den här bakgrunden, var det ganska tydligt att det handlade om-

att man ville signalera att det armenska folket hade spritts över hela världen-

efter att man hade flytt de här övergreppen.

De sjöng den här låten. Den gick helt okej.

De fick poäng från åtta länder. De fick tolv poäng från Jorgen.

Kontroverser kommer och går och 2022 är inget undantag.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har världen förändrats och så också

Eurovision Song Contest.

Efter att det här kriget bröt ut så var det ju många som menade att Ryssland

inte borde få tävla. Och Finland och Estland hotade till och med att boykotta om Ryssland fick vara med.

EBU sa först att det här inte är ett politiskt event, de ska absolut få vara med. Men nästa dag ändrade de sig

och faktiskt använde de sig av den här regeln och sa att det här skulle kunna vara vanärande för

Eurovision. Efter det har alla de ryska TV-bolagen dragit sig ur totalt och säger att de kommer aldrig

återkommer med jämna mellanrum. För tävlingen, den berör.

Eurovision är ju världens största musik, tävling världens största musik scen.

Miljoner människor tittar på det här varje år och det har en enorm genomslagskraft.

Här har vi sett revolutioner föndas, vi har hört låtar som har betytt så mycket

för så många människor över hela världen.

Och det här är någonting som fortsätter att växa.

Det är ju i grunden ändå en plats där man kommer samman, där musiken förenar människor.

Det är ju det Eurovision handlar om och det är det som gör det så fantastiskt också.

heter Marcus Nilsson.