Ett kärt återseende | ep 2 - Hitta hem säsong 3 - YouTube
-Hassan, hur är läget? -Hej, Ylva. Det är bra.
-Gissa vilka som är i Sverige. -Inte Martina och Jamal, väl?
Konrad är tydligen sjuk, så de är här och hälsar på.
Jaha, okej.
-Pappa är allvarligt sjuk. -Men vad gör du här?
-Snyggt! -Hur länge stannar ni?
Bravo!
Vad ska vi göra?
Martina, man kan nästan se var vi bodde förut.
Ja, förut. Ingenting är som förut.
Vi har nästan inga pengar kvar. Vi bor på ett svindyrt hotell.
Jag vet. Jag har inte hjälpt till med ekonomin, precis.
-Hallå i stugan! -Hej!
Jag berättade för Hassan att vi var här.
-Tjenare, Hassan! -Hej, Ylva!
-Kul att se dig. -Hur mår du?
-Bra. Hur mår du? -Jo, bra.
Vad roligt att se dig!
-Hur mår du? -Bra. Det var länge sen.
Hej, Axel! Vad du har vuxit!
Ja, han har vuxit en halvmeter sen i går.
Åh, hotellfrukost är det bästa jag vet.
Då ska du väl ha en kaviarmacka?
-Kaviar? -Ja, det måste man ha i Sverige.
-Nämen... -Det är väldigt roligt att se er.
Detsamma.
Det är roligt att hälsa på i Sverige igen.
Det hade kunnat bli en fin semester. Om inte pappa varit sjuk.
Hur länge stannar ni?
Vi stannar väl bara några dagar.
Jag vet inte. Min pappa är väldigt dålig.
Han har fått en hjärntumör.
Läkarna måste undersöka honom innan de vet hur allvarligt det är.
Jag tycker verkligen synd om dig. Har ni nånstans att bo?
Vi har inte råd att bo här i alla fall, men vi får ordna nånting.
Ni kan bo i kolonilotten.
Vad snällt, men det är nog för litet för hela familjen.
Okej.
Det är roligt att ni är tillbaka, även om anledningen inte är så rolig.
-Kul att se er också. -Jag måste tillbaka till skolan.
Nya elever som behöver min hjälp. Vi ses snart.
-Ja, det gör vi. -Vi ses i skolan.
Hej, Ahmed. Ja, så klart jag kommer på din mammas födelsedag.
Jaså, var det i kväll?
Men jag kommer, inga problem.
-Rahel. Hej! -Hej, Ylva!
Hur går det med allt?
Ja... Jobbet jag fick med hemtjänsten.
Nämen grattis!
Men det heter inte "jobbet jag fick med hemtjänsten"-
-utan "jag fick jobbet på hemtjänsten".
Okej. Jag fick jobbet på hemtjänsten.
Bra!
-Svenska så svårt. -Det kan det vara.
Men det är därför du är här. Kom.
Berätta, hur går det med Jasmin?
-Det har tagit slut. -Va? Varför? Ni som var så kära.
Vi var det, eller jag kanske är det fortfarande. Men...
Det funkade inte. Vi var för olika.
Hon ville att allt skulle vara på ett speciellt sätt. Vi bråkade mycket.
Tråkigt att höra.
Det spelar ändå ingen roll. Hon har flyttat till Tyskland med sin familj.
Jag saknar bara henne.
Ja, det förstår jag, men det kommer att gå bra ändå.
Dessutom måste jag till jobbet nu.
Okej.
Här har du ditt kaffe.
Mellanrost? Herregud, Ylva, det smakar ju ingenting.
Jag behöver nåt med lite mer kraft i.
Jag sov inte en blund. Grannarna borrade i köket halva natten.
-Jaha? -Till slut sa jag åt dem att sluta.
Jag lovar att man aldrig mer kommer att höra ljud därifrån.
Va, har du mördat dem?
Nej...
Hej, pappa.
Hur mår du?
-Carmen? -Nej, det är inte mamma.
Det är jag, Martina. Din och Carmens dotter.
Martina! Så glad jag blir!
Men vad gör du här? Är inte du i Frankrike?
Nej, jag var i Spanien. Men nu är jag här för att hälsa på dig.
-Hur mår du? -Jag mår strålande.
Bortsett från att jag har en tumör i hjärnan och huvudvärk-
-och att jag inte känner igen min egen dotter, så är det...
Martina... Men berätta, hur är det med dig och familjen?
Det är bra. Axel mår jättebra. Jamal också.
Vi ska bara hitta nånstans att bo när vi är här.
Ja... Fan, banken har ju tagit tillbaka lägenheten.
-Men ni kan bo på torpet. -Ja.
Fast det är lite långt ifrån stan.
Nej, det är bara en timme från stan. Och så är det ju gratis.
Berätta nu, hur är det där i Frankrike?
Spanien, pappa. Spanien.
Jag trodde aldrig jag skulle bli så glad över att träffa pappa igen.
Men han lever, och jag är här.
Och vi kan prata med varandra. Ganska bra, i alla fall.
Axel trivs jättebra. Han älskar att vara på stranden.
Svensktextning: Mattias R. Andersson Iyuno för UR