29 - Pippi firar födelsedag (01)

En dag hittade Tommy och Annika ett brev i sin brevlåda.

TIL TMMY Å ANIKA stod det utanpå. Och när de öppnade det hittade de ett kort, där det stod så här: TMMY Å ANIKA SKA KOMA TIL PIPPI PÅ FÖLSEKALAS I MÅRRGÅN ÄFTER-MIDDAG. KLEDSEL: VA NI VIL. Tommy och Annika blev så glada så de började hoppa och dansa. De förstod mycket väl vad det stod på kortet, fast det var lite underligt stavat. De hade förstås köpt en present åt Pippi.

De hade tagit pengarna ur sina egna spargrisar, och på hemvägen från skolan hade de sprungit in i leksaks-affären vid Storgatan och köpt en mycket fin ... ja, vad det var skulle vara en hemlighet så länge. Nu låg presenten insvept i grönt papper och med mycket snören om, och när Tommy och Annika var färdiga tog Tommy paketet, och så traskade de i väg, följda av mammas ivriga förmaningar att akta kläderna. Annika skulle också få bära paketet en bit, och när de lämnade fram det skulle de hålla i det båda två, kom de överens om. Man var nu inne i november månad, och skymningen kom tidigt.

När Tommy och Annika gick in genom Villa Villekullas grind höll de varandra hårt i handen, för det var bra nog mörkt i Pippis trädgård, och de gamla träden som just höll på att tappa sina sista blad susade så dystert. "Höstaktigt", sa Tommy. Så mycket trevligare var det att se alla de upplysta fönstren i Villa Villekulla och veta att man skulle dit på födelsedagskalas. I vanliga fall brukade Tommy och Annika kila in köksvägen, men i dag gick de stora ingången.

Hästen syntes inte till på verandan. Tommy knackade belevat på dörren. Därinifrån hördes en dov röst:"Vem kommer i den mörka natt på vägen till mitt hus, är det ett spöke eller blott en liten fattig mus? "Nej, Pippi, det är vi", skrek Annika.

"Öppna! Då öppnade Pippi.

"O, Pippi, varför sa du det där om 'spöke', jag blev så rädd", sa Annika och glömde alldeles bort att gratulera Pippi.

Pippi skrattade hjärtligt och slog upp dörren till köket.

Oj, vad det var skönt att komma in i ljus och värme! Födelsedagsfesten skulle vara i köket, för där var trevligast. Det fanns bara två rum på nedre botten. Det ena var salongen, och där fanns ju bara en möbel, och det andra var Pippis sovrum. Men köket var stort och rymligt, och Pippi hade gjort så fint och i ordning där. På golvet hade hon lagt mattor, och på bordet låg en ny duk som Pippi hade sytt. Blommorna som hon hade broderat såg visserligen rätt märkvärdiga ut, men Pippi påstod att det växte sådana blommor i Bortre Indien, och då var ju allt som det skulle. Gardinerna var fördragna och i spisen brann det så det knastrade.

På vedlåren satt Herr Nilsson och slog två grytlock mot varandra, och längst borta i en vrå stod hästen. Han var också bjuden på festen förstås. Nu kom Tommy och Annika äntligen ihåg att de skulle gratulera Pippi. Tommy bockade och Annika neg, och så lämnade de fram det gröna paketet och sa: "Har den äran att gratulera." Pippi tackade och slet ivrigt upp paketet. Och där låg en speldosa! Pippi blev rent tokig av förtjusning. Hon klappade Tommy, och hon klappade Annika, och hon klappade speldosan, och hon klappade omslagspapperet.

Så vevade hon på speldosan, och med mycket pling och plong kom där fram en melodi som nog skulle föreställa "Ack, du käre Augustin". Pippi vevade och vevade och tycktes glömsk av allt annat.

Men plötsligt kom hon ihåg något. "Kära hjärtanes, ni måste ju också få era födelsedagspresenter", sa hon. "Jamen, det är inte våran födelsedag", sa Tommy och Annika. Pippi tittade häpet på dem. "Nä, men jag har ju födelsedag vetja, och då kan jag väl ge er födelsedagspresenter också? Eller står det skrivet nånstans i era läxböcker att man inte kan det? Är det nånting med pluttifikationen som gör att det inte går? "Nej, det är klart att det går", sa Tommy.

"Fast det brukas inte. Men jag för min del vill gärna ha en present. " "Jag med", sa Annika. Då sprang Pippi in i salongen och hämtade två paket som låg på klaffbyrån. När Tommy öppnade sitt paket hittade han en sorts liten flöjt av elfenben, och i Annikas paket låg en vacker brosch i form av en fjäril. Fjärilens vingar var besatta med röda, blå och gröna stenar. När nu alla hade fått sina födelsedagspresenter var det tid att gå till bords. Massor av kakor och bullar stod uppdukade på bordet. Kakorna var rätt konstiga i fasonen, men Pippi påstod att de hade såna kakor i Kina. Så hällde Pippi upp choklad med vispgrädde i kopparna, och sedan var det meningen