×

우리는 LingQ를 개선하기 위해서 쿠키를 사용합니다. 사이트를 방문함으로써 당신은 동의합니다 쿠키 정책.


image

"Ondskan" Jan Guillous, Kapitel 7 : Straffarbetare och arrestanter...

Kapitel 7 : Straffarbetare och arrestanter...

Straffarbetare och arrestanter infann sig lördag morgon klockan 0600 på Kaxis inför Rådets två vakthavande. Kaxis var skolans rökruta och indelad i två etager. Mitt inne i rutan fanns den tre decimeter högre plattformen. Den var till för fjärderingare och rådsmedlemmar, övriga rökberättigade rökte på det lägre området.

Ett av de vakthavande befälen tog hand om arrestanterna, fem sex stycken, och marscherade iväg mot skolbyggnaden där arrestanterna skulle låsas in i varsitt klassrum efter det att de visiterats och fråntagits olämplig litteratur och efter det att klassrummen finkammats på eventuellt dolda muntrationer. Som godkänd litteratur räknades förutom Bibeln sådana böcker som antingen var skolböcker eller kunde sägas ha ett bevisbart samband med pågående undervisning. Det var förbjudet att sova i arresten. Då och då gjordes stickprov och sovande arrestant dömdes till en ny lördagsöndag.

Bland de kvarvarande straffarbetarna uppe på Kaxis var stämningen fjäskig. Det gällde att smöra åt sig bra jobb. Bra jobb kunde vara sådant som att kratta gångar eller klippa gräsmattor. Det var inte ansträngande och dessutom kunde man dra ut på tiden med det. Dåliga jobb var exempelvis sådant som att gräva dräneringsdiken runt övningsplanen för fotboll eller att jobba med skyttegravarna vid hemvärnslokalen eller utvidga markeringsskydden på skjutbanan – allt sådant som var tungt jobb och dessutom kunde mätas ut i exakt antal meter. Man kunde visserligen få beting på sånt, men det berodde ju helt på vakthavande rådis om man fick ett beting som var möjligt att klara av eller om man bara fick ett omöjligt beting som man ändå inte skulle bli färdig med på hela helgen. Avgörande för vilket jobb man fick var vilket läge man låg i. Dom som smörade och spelade pajas för rådisarna fick dom lätta jobben. Dom som ansågs käftiga fick dom svåra eller dom hopplösa jobben.

Systemet var uppenbart redan efter att de första jobben delats ut. Erik gjorde sig inga som helst illusioner och precis som han väntat fick de andra gå iväg på sina olika jobb innan viceprefekten vände sig mot honom och gav order att följa med. De gick ut till sandpartiet bakom skjutbanan.

Rådisen ritade upp en kvadrat på marken och förklarade att gropen skulle bli precis två meter gånger två meter och precis två meter djup. Det skulle bli inspektion på eftermiddagen. Måttband och spadar fanns i förrådet. Alltså precis två gånger två gånger två meter, ingenting annat, inte en komma åttifem gånger två gånger två noll fem meter. Var det uppfattat?

Sanden var ganska porös, men det tog ändå fyra timmar med bara några få korta pauser. Han tänkte under tiden att man kunde betrakta det hela som både styrke- och konditionsträning. Fast det gällde att byta sida då och då så att man inte blev för stel de följande dagarna av någon konstig sträckning eller tränings-värk. Simtävlingarna gick på onsdag. Han fick hämta en yxa för att hugga av en och annan tallrot och ett spett för att baxa upp de större stenarna. För att få upp stenarna, de som inte gick att lyfta, fick han först utvidga gropen på ena sidan så att den sluttade uppåt så att det gick att rulla upp stenarna med hjälp av spettet. Sen fick han fylla igen och mäta och putsa så att måtten stämde.

Han blev först avvisad från lunchen eftersom han var för svettig och sandig men hann i alla fall in igen före andra klockringningen då dörrarna drogs igen.

Efter lunch tog han med sig boken om Gandhi ut till gropen för att läsa lite medan han väntade på inspektion. Han hann bara läsa några sidor innan viceprefekten kom i sällskap med prefekten Bernhard och sekreteraren i Rådet och två rådisar till. Erik reste sig och samlade upp verktygen och ställde dom mot ett träd. Han höll fortfarande en spade i handen när inspektionen inleddes.

– Jaha, sa viceprefekten när han hoppade upp ur gropen, det tycks ju stämma det här Erik. Bra jobbat.

Viceprefekten gick fram och klappade honom på axeln och log vänligt. Men det var något fel med vänligheten eftersom de andra flinade bakom ryggen på sin kamrat.

– Och vet du vad du får för jobb nu?

– Nej det vet jag naturligtvis inte, svarade Erik aningslöst.

– Jo du ska ”naturligtvis” fylla igen gropen. Dom där stenarna ska med också så att dom inte ligger här och skräpar. Inspektion om två timmar.

Erik såg liksom på film hur han höjde spaden och drämde till snett över örat och nacken på viceprefekten. Det blev samma stumma ljud och samma känsla som om man slår en spade in i en tallstam med tjock bark. I filmen föll viceprefekten bakåt och åt sidan. De krossade glasögonen virvlade i luften. I det gapande såret i huvudet skymtade det vitt från underhudsfettet och skallbenet och blodet var på väg fram i en kraftig våg; de första blodstänken tog mark ungefär samtidigt som viceprefekten.

Erik kramade spaden i händerna och liksom trevade framför sig med blicken. I verkligheten hade han inte rört sig, inte rört en fena. Han stod blick stilla medan de flinande rådisarna väntade på att han skulle säga något. Han sa inget, han kunde inte få fram ett ljud. Till slut gick dom.

Erik satte sig ner och höll fram händerna framför sig med fingrarna spretande isär. Den lätta darrningen syntes tydligt. Hade han råkat ut för någon sorts kortslutning? Hade han kunnat göra det, hade han varit så nära att döda en människa av ren idioti, vad var det för spärrar där inne någonstans som gjorde att kroppen inte följde med när hjärnan ändå höjden spaden och drog till med full kraft?

Några timmar senare var gropen fylld och det blev ny inspektion. Den här gången var spelet förutsebart och Erik hade redan bestämt sig för att inte säga något och inte visa med en min vad han ansåg om den nästan självklara ordern som skulle följa:

– Vi ska ha en grop här, varför inte på samma plats. Och den ska vara två gånger två meter och två meter djup---

Han hann fylla gropen och gräva upp den och fylla den en gång till innan kvällen kom. Då orkade han inte gå till simhallen. Duschade och somnade utan att ens tala lite om Gandhi med Pierre.

Kapitel 7 : Straffarbetare och arrestanter... Kapitel 7 : Strafvollzugsbedienstete und Häftlinge... Chapter 7 : Prison workers and detainees...

Straffarbetare och arrestanter infann sig lördag morgon klockan 0600 på Kaxis inför Rådets två vakthavande. Prison workers and detainees arrived on Saturday morning at 0600 at Kaxis in front of the two Council officers. Kaxis var skolans rökruta och indelad i två etager. The Kaxis was the school's smoking area and was divided into two floors. Mitt inne i rutan fanns den tre decimeter högre plattformen. Den var till för fjärderingare och rådsmedlemmar, övriga rökberättigade rökte på det lägre området. It was intended for butterfly ringers and council members; other smokers smoked in the lower area.

Ett av de vakthavande befälen tog hand om arrestanterna, fem sex stycken, och marscherade iväg mot skolbyggnaden där arrestanterna skulle låsas in i varsitt klassrum efter det att de visiterats och fråntagits olämplig litteratur och efter det att klassrummen finkammats på eventuellt dolda muntrationer. One of the officers on duty took charge of the detainees, five or six of them, and marched off to the school building where the detainees were to be locked up in separate classrooms after they had been searched and deprived of inappropriate literature and after the classrooms had been searched for any hidden ammunition. Görevli memurlardan biri, beş ya da altı kişiden oluşan gözaltındakilerin sorumluluğunu üstlendi ve gözaltındakilerin üzerleri arandıktan, uygunsuz yayınlardan mahrum bırakıldıktan ve sınıflarda gizli mühimmat olup olmadığı araştırıldıktan sonra ayrı sınıflara kapatılacakları okul binasına doğru yola çıktı. Som godkänd litteratur räknades förutom Bibeln sådana böcker som antingen var skolböcker eller kunde sägas ha ett bevisbart samband med pågående undervisning. Approved literature included, in addition to the Bible, books that were either school books or could be said to have a demonstrable connection with current teaching. Det var förbjudet att sova i arresten. Då och då gjordes stickprov och sovande arrestant dömdes till en ny lördagsöndag.

Bland de kvarvarande straffarbetarna uppe på Kaxis var stämningen fjäskig. Among the remaining convict workers up on Kaxis, the atmosphere was hostile. Det gällde att smöra åt sig bra jobb. It was all about getting good jobs. Her şey iyi bir iş bulmakla ilgiliydi. Bra jobb kunde vara sådant som att kratta gångar eller klippa gräsmattor. Good jobs could be things like raking paths or mowing lawns. İyi işler, yolları tırmıklamak veya çimleri biçmek gibi şeyler olabilir. Det var inte ansträngande och dessutom kunde man dra ut på tiden med det. It was not exhausting and, moreover, you could extend the time. Dåliga jobb var exempelvis sådant som att gräva dräneringsdiken runt övningsplanen för fotboll eller att jobba med skyttegravarna vid hemvärnslokalen eller utvidga markeringsskydden på skjutbanan – allt sådant som var tungt jobb och dessutom kunde mätas ut i exakt antal meter. Bad jobs, for example, were things like digging drainage ditches around the soccer practice field, or working on the trenches at the home defense facility, or extending the perimeter protection at the firing range - all things that were heavy work and could be measured in exact meters. Man kunde visserligen få beting på sånt, men det berodde ju helt på vakthavande rådis om man fick ett beting som var möjligt att klara av eller om man bara fick ett omöjligt beting som man ändå inte skulle bli färdig med på hela helgen. Of course, you could be given conditions for such things, but it depended entirely on the officer on duty whether you were given a condition that was possible to meet or whether you were just given an impossible condition that you wouldn't be able to meet for the whole weekend. Bu tür şeyler için size koşullar verilebileceği doğrudur, ancak yerine getirmeniz mümkün olan bir koşul mu yoksa tüm hafta sonu boyunca bitiremeyeceğiniz imkansız bir koşul mu verildiği tamamen görevli memura bağlıdır. Avgörande för vilket jobb man fick var vilket läge man låg i. Dom som smörade och spelade pajas för rådisarna fick dom lätta jobben. The decisive factor for which job you got was the position you were in. Those who buttered up and played the fool for the aldermen got the easy jobs. Dom som ansågs käftiga fick dom svåra eller dom hopplösa jobben.

Systemet var uppenbart redan efter att de första jobben delats ut. Erik gjorde sig inga som helst illusioner och precis som han väntat fick de andra gå iväg på sina olika jobb innan viceprefekten vände sig mot honom och gav order att följa med. De gick ut till sandpartiet bakom skjutbanan.

Rådisen ritade upp en kvadrat på marken och förklarade att gropen skulle bli precis två meter gånger två meter och precis två meter djup. Rådisen drew a square on the ground and explained that the pit would be exactly two meters by two meters and exactly two meters deep. Det skulle bli inspektion på eftermiddagen. Måttband och spadar fanns i förrådet. Alltså precis två gånger två gånger två meter, ingenting annat, inte en komma åttifem gånger två gånger två noll fem meter. So exactly two times two times two meters, nothing else, not one point eighty-five times two times two zero five meters. Var det uppfattat?

Sanden var ganska porös, men det tog ändå fyra timmar med bara några få korta pauser. The sand was quite porous, but it still took four hours with only a few short breaks. Han tänkte under tiden att man kunde betrakta det hela som både styrke- och konditionsträning. Meanwhile, he thought that it could be considered as both strength and fitness training. Fast det gällde att byta sida då och då så att man inte blev för stel de följande dagarna av någon konstig sträckning eller tränings-värk. But you had to change sides from time to time so that you didn't get too stiff in the following days from some strange stretching or training pain. Simtävlingarna gick på onsdag. The swimming competitions took place on Wednesday. Han fick hämta en yxa för att hugga av en och annan tallrot och ett spett för att baxa upp de större stenarna. He had to get an axe to cut the occasional pine root and a spear to pry up the larger stones. Arada bir çam köklerini kesmek için bir balta ve daha büyük taşları kaldırmak için bir mızrak almak zorunda kaldı. För att få upp stenarna, de som inte gick att lyfta, fick han först utvidga gropen på ena sidan så att den sluttade uppåt så att det gick att rulla upp stenarna med hjälp av spettet. To get the stones, which could not be lifted, he first had to widen the pit on one side so that it sloped upwards so that the stones could be rolled up using the skewer. Sen fick han fylla igen och mäta och putsa så att måtten stämde. Then he had to refill and measure and polish to make sure the measurements were correct.

Han blev först avvisad från lunchen eftersom han var för svettig och sandig men hann i alla fall in igen före andra klockringningen då dörrarna drogs igen. He was initially turned away from the lunch because he was too sweaty and sandy, but at least he made it back in before the second bell when the doors were closed.

Efter lunch tog han med sig boken om Gandhi ut till gropen för att läsa lite medan han väntade på inspektion. After lunch, he took the book on Gandhi out to the pit to do some reading while waiting for inspection. Han hann bara läsa några sidor innan viceprefekten kom i sällskap med prefekten Bernhard och sekreteraren i Rådet och två rådisar till. Erik reste sig och samlade upp verktygen och ställde dom mot ett träd. Han höll fortfarande en spade i handen när inspektionen inleddes.

– Jaha, sa viceprefekten när han hoppade upp ur gropen, det tycks ju stämma det här Erik. - "Well," said the vice-prefect as he jumped out of the pit, "it seems to be true, Erik. Bra jobbat.

Viceprefekten gick fram och klappade honom på axeln och log vänligt. The vice-prefect walked up and patted him on the shoulder and smiled kindly. Men det var något fel med vänligheten eftersom de andra flinade bakom ryggen på sin kamrat. But there was something wrong with the friendliness because the others were grinning behind their friend's back.

– Och vet du vad du får för jobb nu?

– Nej det vet jag naturligtvis inte, svarade Erik aningslöst.

– Jo du ska ”naturligtvis” fylla igen gropen. Dom där stenarna ska med också så att dom inte ligger här och skräpar. Those stones should also be included so that they do not lie here and litter. Inspektion om två timmar.

Erik såg liksom på film hur han höjde spaden och drämde till snett över örat och nacken på viceprefekten. Erik saw, as if on film, how he raised the shovel and slammed it across the ear and neck of the vice-prefect. Det blev samma stumma ljud och samma känsla som om man slår en spade in i en tallstam med tjock bark. There was the same muffled sound and the same feeling as if you were to drive a shovel into a pine trunk with thick bark. I filmen föll viceprefekten bakåt och åt sidan. In the movie, the vice prefect fell backwards and to the side. De krossade glasögonen virvlade i luften. The shattered glasses swirled in the air. I det gapande såret i huvudet skymtade det vitt från underhudsfettet och skallbenet och blodet var på väg fram i en kraftig våg; de första blodstänken tog mark ungefär samtidigt som viceprefekten. In the gaping wound in the head, white was visible from the subcutaneous fat and skull bone, and the blood was coming out in a heavy wave; the first splashes of blood appeared at about the same time as the vice-prefect.

Erik kramade spaden i händerna och liksom trevade framför sig med blicken. Erik clutched the shovel in his hands and gazed in front of him. I verkligheten hade han inte rört sig, inte rört en fena. In reality, he had not moved, not moved a muscle. Han stod blick stilla medan de flinande rådisarna väntade på att han skulle säga något. Han sa inget, han kunde inte få fram ett ljud. Till slut gick dom.

Erik satte sig ner och höll fram händerna framför sig med fingrarna spretande isär. Den lätta darrningen syntes tydligt. The slight trembling was clearly visible. Hade han råkat ut för någon sorts kortslutning? Had he suffered some kind of short circuit? Hade han kunnat göra det, hade han varit så nära att döda en människa av ren idioti, vad var det för spärrar där inne någonstans som gjorde att kroppen inte följde med när hjärnan ändå höjden spaden och drog till med full kraft? If he had been able to do that, if he had been so close to killing a human being out of sheer idiocy, what were the barriers in there somewhere that prevented the body from following when the brain raised the shovel and pulled with full force?

Några timmar senare var gropen fylld och det blev ny inspektion. Den här gången var spelet förutsebart och Erik hade redan bestämt sig för att inte säga något och inte visa med en min vad han ansåg om den nästan självklara ordern som skulle följa: This time the game was predictable and Erik had already decided not to say anything and not to show with a face what he thought about the almost obvious order that would follow:

– Vi ska ha en grop här, varför inte på samma plats. - We will have a pit here, why not in the same place. Och den ska vara två gånger två meter och två meter djup---

Han hann fylla gropen och gräva upp den och fylla den en gång till innan kvällen kom. He was able to fill the pit and dig it up and fill it again before nightfall. Då orkade han inte gå till simhallen. Then he couldn't go to the swimming pool. Duschade och somnade utan att ens tala lite om Gandhi med Pierre. Showered and fell asleep without even talking about Gandhi with Pierre.