×

우리는 LingQ를 개선하기 위해서 쿠키를 사용합니다. 사이트를 방문함으로써 당신은 동의합니다 쿠키 정책.


image

Ekot (with Audio), Assange fick inte igenom vädjan om mer tid

Assange fick inte igenom vädjan om mer tid

2020-09-07 17:06:00

Idag återupptogs utlämningsrättegången i London mot Wikileaksgrundaren Julian Assange. USA vill ha honom utlämnad från Storbritannien och ställa honom inför rätta bland annat för för spioneri.Assange-sidan krävde idag att rättegången skulle skjutas upp ytterligare. Men domaren sa nej.

Iklädd mörkblå kostym, mörk slips och vit skjorta fördes Julian Assange i förmiddags in i rättssalen i den anrika domstolsbyggnaden Old Bailey i centrala London.Han bekräftade sin identitet och sitt födelsedatum.

Assange-sidans advokater försökte sen under eftermiddagen förmå domaren att skjuta upp rättegången till januari nästa år. Försvaret menade att man inte haft tillräcklig med tid att förbereda sig på att försvara Assange mot de nya anklagelser som USA kom med mot honom i somras och om man inte fick mer tid kunde inte rättegången anses vara rättvis.

Domaren i fallet menade dock att Assangesidan hade haft tillräckligt lång tid på sig, sen i början av augusti, att begära mer tid om man hade behövt det och avslog därför begäran.

De nya anklagelserna från USA går bland annat ut på att Assange aktivt skulle ha rekryterat och samarbetat med flera internationella datahacknings-grupper för att förmå dem att komma åt amerikanska försvarshemligheter.

USA vill med det utökade åtalet visa att det är på basis vad man skulle kunna kalla "vanlig brottslighet", inte spioneri, som man främst vill ha Assange utlämnad för. Om domaren går på den linjen skulle utlämning kunna ske.

Skulle istället domaren så småningom gå på försvarets linje, att USA framförallt vill ha Assange utlämnad för just spioneri, då ska utlämning inte ske eftersom spioneri är definierat som politiskt motiverad brottslighet som ska stoppa en utlämning.

Hur domaren än dömer senare i höst väntas domen överklagas och först om flera år får vi veta om utlämning verkligen kommer ske.

Idag hördes också det första vittnet i rätten, en professor i journalistik som var kallad av Assangesidan för att vittna om vad en eventuell dom mot Assange skulle få för effekter på internationell journalistik. Vittnesförhöret, som gjordes via länk, präglades av stora tekniska problem och fortsätter därför först imorgon.


Assange fick inte igenom vädjan om mer tid Assange kam nicht länger durch den Appell Assange's plea for more time was not accepted

2020-09-07 17:06:00

Idag återupptogs utlämningsrättegången i London mot Wikileaksgrundaren Julian Assange. USA vill ha honom utlämnad från Storbritannien och ställa honom inför rätta bland annat för för spioneri.Assange-sidan krävde idag att rättegången skulle skjutas upp ytterligare. Die USA wollen ihn an Großbritannien ausliefern und ihm unter anderem wegen Spionage den Prozess machen. Men domaren sa nej.

Iklädd mörkblå kostym, mörk slips och vit skjorta fördes Julian Assange i förmiddags in i rättssalen i den anrika domstolsbyggnaden Old Bailey i centrala London.Han bekräftade sin identitet och sitt födelsedatum.

Assange-sidans advokater försökte sen under eftermiddagen förmå domaren att skjuta upp rättegången till januari nästa år. Försvaret menade att man inte haft tillräcklig med tid att förbereda sig på att försvara Assange mot de nya anklagelser som USA kom med mot honom i somras och om man inte fick mer tid kunde inte rättegången anses vara rättvis.

Domaren i fallet menade dock att Assangesidan hade haft tillräckligt lång tid på sig, sen i början av augusti, att begära mer tid om man hade behövt det och avslog därför begäran.

De nya anklagelserna från USA går bland annat ut på att Assange aktivt skulle ha rekryterat och samarbetat med flera internationella datahacknings-grupper för att förmå dem att komma åt amerikanska försvarshemligheter. The new allegations from the United States include that Assange would have actively recruited and collaborated with several international data hacking groups to persuade them to access American defense secrets.

USA vill med det utökade åtalet visa att det är på basis vad man skulle kunna kalla "vanlig brottslighet", inte spioneri, som man främst vill ha Assange utlämnad för. With the expanded indictment, the US wants to show that it is on the basis of what could be called "ordinary criminality", not espionage, that it primarily wants Assange extradited. Om domaren går på den linjen skulle utlämning kunna ske. If the judge agrees, extradition could take place.

Skulle istället domaren så småningom gå på försvarets linje, att USA framförallt vill ha Assange utlämnad för just spioneri, då ska utlämning inte ske eftersom spioneri är definierat som politiskt motiverad brottslighet som ska stoppa en utlämning. Should the judge eventually agree with the defense, that the United States primarily wants Assange extradited for espionage, then extradition should not take place because espionage is defined as a politically motivated crime that should prevent extradition.

Hur domaren än dömer senare i höst väntas domen överklagas och först om flera år får vi veta om utlämning verkligen kommer ske.

Idag hördes också det första vittnet i rätten, en professor i journalistik som var kallad av Assangesidan för att vittna om vad en eventuell dom mot Assange skulle få för effekter på internationell journalistik. Today also saw the first witness in court, a professor of journalism who was called by the Assange side to testify about the impact of a possible verdict against Assange on international journalism. Vittnesförhöret, som gjordes via länk, präglades av stora tekniska problem och fortsätter därför först imorgon. The hearing of the witnesses, which was done via link, was affected by major technical problems and will therefore only continue tomorrow.