×

우리는 LingQ를 개선하기 위해서 쿠키를 사용합니다. 사이트를 방문함으로써 당신은 동의합니다 쿠키 정책.


image

Twiligt 4: Så länge vi båda andas, Kapitel 5: Isle Esme (1)

Kapitel 5: Isle Esme (1)

”Houston?” frågade jag och höjde ögonbrynen när vi kom fram till gaten i Seattle.

”Bara ett stopp på vägen”, försäkrade Edward och flinade.

Det kändes som om jag knappt hunnit somna innan han väckte mig. Omtöcknat följde jag honom genom terminalerna och kämpade för att hålla ögonen öppna. Det tog några minuter innan jag förstod att vi stannat till på utrikesterminalen för att checka in för nästa flight.

”Rio de Janeiro?” frågade jag ängsligt.

”Bara ännu ett stopp”, sa han.

Flygresan till Sydamerika var lång men behaglig i de breda förstaklassätena. Edward höll om mig medan jag sov, och jag vaknade oväntat utvilad när planet gick ner mot flygplatsen och den sjunkande solen glödde utanför rutorna.

Vi stannade inte på flygplatsen för att byta till ännu ett plan, som jag hade väntat mig. I stället tog vi en taxi genom Rios mörka, levande gator. Jag förstod inte ett ord det Edward sa på portugisiska till chauffören, men antog att vi skulle övernatta på något hotell innan vi fortsatte. Något som faktiskt liknade scenskräck högg till i magtrakten vid den tanken. Taxin fortsatte köra tills trängseln lättat en aning, och det verkade som om vi närmade oss västra kanten av stan, vid havet.

Vi stannade vid hamnen.

Edward visade vägen förbi en lång rad vita yachter som låg förtöjda i det nattsvarta vattnet. Båten han stannade vid var mindre än de andra, smärtare, uppenbarligen byggd för hastighet snarare än utrymme. Men den var fortfarande väldigt lyxig, elegantare än resten. Han hoppade enkelt ombord, trots de tunga väskorna han bar på, ställde dem på däck och hjälpte sedan mig att kliva över kanten.

Jag tittade tyst på medan han förberedde båten för avfart, förundrad över hur skicklig och kunnig han verkade – han hade aldrig nämnt något intresse för båtar. Å andra sidan var han ju duktig på det mesta.

Medan vi styrde österut mot öppet hav försökte jag minnas min skolgeografi. Såvitt jag kunde komma på fanns det inte särskilt mycket öster om Brasilien … förrän man kom till Afrika.

Men Edward körde vidare medan Rios ljus bleknade och så småningom försvann bakom oss. Han log ett välbekant, glädjestrålande leende, ett leende som alltid framkallades av fart. Båten sköt fram genom vågorna och jag duschades av saltvatten.

Till slut tog nyfikenheten jag undertryckt så länge överhanden. ”Är det långt kvar?” frågade jag.

Det var inte likt honom att glömma att jag var människa, men jag undrade om han hade tänkt att vi skulle bo på den här lilla båten under någon längre tidsperiod.

”Ungefär en halvtimme.” Han såg att jag höll om sätet med ett krampaktigt grepp och flinade.

Nåja, tänkte jag för mig själv. Han var trots allt vampyr. Vi kanske skulle till Atlantis.

Tjugo minuter senare ropade han mitt namn över dånet från motorn. ”Bella, titta där!” Han pekade rakt fram.

Först såg jag bara mörker och månens vita slöja över vattnet. Men jag fortsatte spana, och till slut upptäckte jag en låg, svart form i månskenet. Jag kisade tills formen blev mer detaljerad; en låg, oregelbunden triangel vars ena sida sluttade ut i vattnet. När vi kom ännu närmare såg jag svajande rörelser i den lätta brisen, och bitarna föll på plats. En liten ö reste sig ur vattnet framför oss, palmbeklädd med en liten strand som lyste vit i månskenet.

”Var är vi?” mumlade jag förundrat medan han bytte kurs och körde runt till norra delen av ön.

Han hörde mig trots motorbullret och log brett. ”Det här är Isle Esme.”

Han saktade farten och styrde skickligt mot en liten träbrygga som blekts vit i ljuset från månen. Sedan stängde han av motorn, och tystnaden som följde tog andan ur mig. Allt som hördes var vågornas skvalp mot båtskrovet och palmbladen som rasslade i vinden. Luften var varm, fuktig och väldoftande, som ångan efter en varm dusch.

”Isle Esme?” Jag viskade nästan, men min röst lät ändå för hög i den tysta natten.

”En gåva från Carlisle. Esme erbjöd sig att låna ut den till oss.”

En gåva. Vem ger bort en ö i gåva? Jag rynkade pannan. Jag hade inte insett att Edwards extrema generositet var ett inlärt beteende.

Han ställde väskorna på bryggan och vände sig sedan mot mig med ett leende. I stället för att ta min hand lyfte han upp mig i famnen.

”Ska du inte vänta tills vi kommer till tröskeln?” frågade jag andlöst medan han tog ett lätt språng ur båten.

Han flinade. ”Jag är väldigt noggrann.”

Han tog båda de stora väskorna i en hand och började bära mig genom mörkret, längs en ljus sandstig.

En kort stund var det kolsvart i den djungelliknande grönskan, sedan såg jag ett varmt ljus längre fram. Ungefär i samma ögonblick som jag insåg att ljuset kom från ett hus – de två lysande kvadraterna var fönstren på sidan om ytterdörren – slog scenskräcken till igen, med mer kraft den här gången, värre än när jag trott att vi var på väg till ett hotell.

Hjärtat bultade hårt mot revbenen och jag fick svårt att andas. Jag kände att Edward såg på mig, men vägrade möta hans blick. Jag stirrade rakt fram utan att se någonting.

Han frågade inte vad jag tänkte på, vilket var olikt honom. Jag antog att det innebar att han var lika nervös som jag plötsligt var.

Han ställde ner väskorna på verandan för att öppna dörren, som var olåst.

Sedan tittade han på mig och väntade tills jag mötte hans blick innan han gick över tröskeln.

Han bar mig genom huset, utan att någon av oss sa ett ord, och tände lamporna i rummen vi passerade. Mitt intryck av huset var att det var ganska stort för en så liten ö, och egendomligt välbekant. Jag hade vant mig vid den bleka färgsättning familjen Cullen föredrog, det kändes som hemma. Men jag kunde inte koncentrera mig ordentligt. Pulsen som dunkade i öronen gjorde allting lite suddigt.

Sedan stannade Edward och tände den sista lampan.

Rummet var stort och vitt, med ett stort panoramafönster som täckte nästan en hel vägg – standardarkitektur för vampyrer. Utanför lyste månen över den vita sanden och de glittrande vågorna, bara några meter från huset. Men det märkte jag knappt. Jag kunde inte slita blicken från den enorma vita sängen mitt i rummet, draperad av böljande myggnät.

Edward släppte ner mig på golvet.

”Jag … hämtar bagaget.”

Rummet var för varmt, kvavare än den tropiska natten utanför. En svettdroppe bildades i nacken på mig. Jag gick långsamt fram till sängen och rörde vid myggnätet. Av någon anledning behövde jag försäkra mig om att allt var på riktigt.

Jag hörde inte att Edward kom tillbaka, men plötsligt smekte hans vinterkalla fingrar min nacke och torkade bort svettdroppen.

”Det är lite varmt här”, sa han ursäktande. ”Jag tänkte att … det var bäst så.”

”Noggrann”, mumlade jag lågt, och han skrockade. Det lät nervöst, inte alls likt Edward.

”Jag försökte tänka på allt som skulle göra det här … lättare”, medgav han.

Jag svalde hårt, fortfarande med ryggen mot honom. Hade en liknande smekmånad någonsin ägt rum?

Jag visste svaret på den frågan. Nej. Det här var första gången.

”Jag undrar”, sa Edward långsamt, ”om du först … kanske vill ta ett nattdopp med mig?” Han drog ett djupt andetag och lät mer avslappnad när han fortsatte. ”Det är väldigt varmt i vattnet. Det här är den sortens strand du gillar.”

”Låter skönt.” Min röst skar sig.

”Du kanske behöver en mänsklig minut eller två …? Det har varit en lång resa.”

Jag nickade stumt. Jag kände mig knappt mänsklig; ett par minuter i ensamhet skulle kanske hjälpa.

Hans läppar svepte över min hals, strax under mitt öra. Han skrattade till, och hans kalla andedräkt kittlade mot min varma hud. ”Ta inte för lång tid på er bara, mrs Cullen.”

Jag ryckte till lite vid ljudet av mitt nya namn.

Hans läppar gled över min hals igen, ner mot min skuldra. ”Jag väntar i vattnet.”

Han gick mot de franska dörrarna som vette ut mot stranden. På vägen drog han av sig skjortan och släppte den på golvet innan han gick ut i den månbelysta natten. Den kvava, salta luften virvlade in i rummet bakom honom.

Hade min hud börjat brinna? Jag blev tvungen att titta efter. Nix, ingenting brann. Åtminstone inte så att det syntes.

Jag påminde mig själv om att andas innan jag stapplade fram till den enorma resväskan som Edward öppnat och ställt på en låg, vit byrå. Det måste vara min, för jag kände igen necessären högst upp och det var mycket rosa i den, men jag kände inte igen några av kläderna. Medan jag rotade i de prydliga högarna på jakt efter något välbekant och bekvämt – ett par joggingbyxor, kanske – slog det mig att där fanns väldigt mycket spets och skirt satintyg. Underkläder. Väldigt kvinnliga underkläder, franska märken.

Jag visste inte hur eller när, men en vacker dag skulle Alice få betala för det här.

Jag gav upp, gick till badrummet och kikade ut genom de höga fönstren som också vette mot stranden. Jag såg honom inte, men antog att han var där ute i vattnet någonstans. Han behövde ju inte bry sig om att gå upp till ytan för att hämta luft. Månen ovanför var nästan full och sanden lyste vit i dess sken. En liten rörelse fångade min blick – resten av hans kläder hängde på en krökt palmstam vid strandkanten och fladdrade i brisen.

Min hud började hetta igen.

Jag drog några djupa andetag och gick fram till speglarna över den långa bänken. Det syntes tydligt att jag hade ägnat hela dagen åt att sova på ett flygplan. Jag hittade min hårborste och drog den slarvigt genom håret tills jag rett ut tovorna och borsten var full av avslitna strån. Sedan borstade jag tänderna väldigt noga, två gånger, tvättade ansiktet och stänkte vatten i nacken, som var feberhet. Det kändes så bra att jag sköljde av armarna också, och till slut kom jag fram till att jag lika gärna kunde ta en dusch. Jag visste att det var fånigt att duscha före ett dopp i havet, men jag behövde lugna ner mig och varmvatten var ett bra knep för det.

Dessutom kändes det som en god idé att raka benen.

När jag var klar tog jag ett tjockt, vitt badlakan från en hylla och svepte det runt kroppen.

Sedan stod jag inför ett dilemma jag inte tänkt på. Vad skulle jag ta på mig? Ingen baddräkt, förstås. Men det verkade också löjligt att ta på sig kläderna igen. Jag ville inte ens tänka på allt det där Alice hade packat åt mig.

Min andhämtning blev snabbare igen och mina händer darrade – så mycket hjälpte den där varma duschen, alltså. Jag började känna mig lite yr och anade att en panikångestattack närmade sig. Jag satte mig på det svala kakelgolvet i min handduk, med huvudet mellan knäna, och hoppades innerligt att han inte skulle komma och leta efter mig förrän jag hunnit samla mig. Jag kunde bara tänka mig vad han skulle tro om han såg mig bryta ihop på det här sättet. Det skulle inte bli svårt för honom att övertyga sig själv om att vi höll på att begå ett stort misstag.

Och jag bröt inte ihop för att jag trodde att det var ett misstag. Inte alls. Jag höll på att bryta ihop för att jag inte hade någon aning om hur det här skulle gå till, och jag var rädd för att lämna det här badrummet och gå ut för att möta det okända. Särskilt i franska underkläder. Det var jag inte redo för än.

Det kändes precis som att tvingas gå ut på en teaterscen inför tusentals människor utan att kunna sina repliker.


Kapitel 5: Isle Esme (1) الفصل 5: جزيرة إسمي (1) Kapitel 5: Die Insel Esme (1) Chapter 5: Isle Esme (1) 第5章 埃斯梅岛(1)

”Houston?” frågade jag och höjde ögonbrynen när vi kom fram till gaten i Seattle. "هيوستن؟" طلبت رفع حاجبي عندما وصلنا إلى البوابة في سياتل. “Houston?” I asked raising my eyebrows as we reached the gate in Seattle.

”Bara ett stopp på vägen”, försäkrade Edward och flinade. أكد إدوارد مبتسما: "مجرد توقف على طول الطريق". "Just a stop along the way," Edward assured, grinning.

Det kändes som om jag knappt hunnit somna innan han väckte mig. شعرت وكأنني بالكاد أتمكن من النوم قبل أن يوقظني. It felt like I barely had time to fall asleep before he woke me up. Omtöcknat följde jag honom genom terminalerna och kämpade för att hålla ögonen öppna. في حالة ذهول ، تابعته عبر المحطات ، وأنا أجاهد من أجل إبقاء عينيّ مفتوحتين. Disappointed, I followed him through the terminals and struggled to keep my eyes open. Det tog några minuter innan jag förstod att vi stannat till på utrikesterminalen för att checka in för nästa flight. استغرق الأمر بضع دقائق قبل أن أدرك أننا توقفنا في المحطة الدولية لتسجيل الوصول للرحلة التالية. It took a few minutes before I realized that we had stopped at the international terminal to check in for the next flight.

”Rio de Janeiro?” frågade jag ängsligt. "ريو دي جانيرو؟" سألت بقلق. “Rio de Janeiro?” I asked anxiously.

”Bara ännu ett stopp”, sa han. "Just one more stop," he said.

Flygresan till Sydamerika var lång men behaglig i de breda förstaklassätena. كانت الرحلة إلى أمريكا الجنوبية طويلة ولكنها مريحة في مقاعد الدرجة الأولى الواسعة. The flight to South America was long but comfortable in the wide first class seats. Edward höll om mig medan jag sov, och jag vaknade oväntat utvilad när planet gick ner mot flygplatsen och den sjunkande solen glödde utanför rutorna. حملني إدوارد بينما كنت أنام ، واستيقظت منتعشة بشكل غير متوقع عندما نزلت الطائرة نحو المطار وتوهجت الشمس خارج النوافذ. Edward held me as I slept, and I awoke unexpectedly refreshed as the plane descended toward the airport and the setting sun glowed outside the windows.

Vi stannade inte på flygplatsen för att byta till ännu ett plan, som jag hade väntat mig. لم نتوقف في المطار لننتقل إلى طائرة أخرى كما توقعت. We did not stop at the airport to switch to another plane, as I had expected. I stället tog vi en taxi genom Rios mörka, levande gator. بدلاً من ذلك ، أخذنا سيارة أجرة عبر شوارع ريو المظلمة الصاخبة. Instead, we took a taxi through Rio's dark, vibrant streets. Jag förstod inte ett ord det Edward sa på portugisiska till chauffören, men antog att vi skulle övernatta på något hotell innan vi fortsatte. لم أفهم كلمة قالها إدوارد بالبرتغالية للسائق ، لكن افترضنا أننا سنقضي الليلة في فندق قبل المتابعة. I didn't understand a word Edward was saying in Portuguese to the driver, but assumed we were going to spend the night in some hotel before continuing. Något som faktiskt liknade scenskräck högg till i magtrakten vid den tanken. شيء يشبه في الواقع رعب المسرح أصابني في معدتي عند هذه الفكرة. Something that actually resembled stage fright hit the stomach area at that thought. Taxin fortsatte köra tills trängseln lättat en aning, och det verkade som om vi närmade oss västra kanten av stan, vid havet. استمرت سيارة الأجرة حتى خف الازدحام قليلاً ، وبدا وكأننا نقترب من الحافة الغربية للمدينة ، على البحر. The taxi continued to run until the congestion eased a little, and it seemed as if we were approaching the western edge of town, by the sea.

Vi stannade vid hamnen. We stopped at the harbor.

Edward visade vägen förbi en lång rad vita yachter som låg förtöjda i det nattsvarta vattnet. قاد إدوارد الطريق عبر طابور طويل من اليخوت البيضاء الراسية في المياه السوداء الليلية. Edward showed the way past a long line of white yachts moored in the night-black water. Båten han stannade vid var mindre än de andra, smärtare, uppenbarligen byggd för hastighet snarare än utrymme. كان القارب الذي توقف عنده أصغر من القارب الآخر ، وأصغر حجماً ، ومن الواضح أنه مصمم للسرعة بدلاً من الفضاء. Das Boot, an dem er anhielt, war kleiner als die anderen, schlanker, offensichtlich eher auf Geschwindigkeit als auf Platz ausgelegt. The boat he stopped at was smaller than the others, more painful, obviously built for speed rather than space. Men den var fortfarande väldigt lyxig, elegantare än resten. لكنها كانت لا تزال فاخرة للغاية ، وأكثر أناقة من البقية. But it was still very luxurious, more elegant than the rest. Han hoppade enkelt ombord, trots de tunga väskorna han bar på, ställde dem på däck och hjälpte sedan mig att kliva över kanten. قفز بسهولة على متنها ، على الرغم من الأكياس الثقيلة التي كان يحملها ، ووضعها على سطح السفينة ، ثم ساعدني على تخطي الحافة. He easily jumped on board, despite the heavy bags he was carrying, put them on deck and then helped me step over the edge.

Jag tittade tyst på medan han förberedde båten för avfart, förundrad över hur skicklig och kunnig han verkade – han hade aldrig nämnt något intresse för båtar. راقبت بصمت وهو يعد القارب للمغادرة ، مندهشًا من مدى مهارته ودرايته - لم يذكر أبدًا أي اهتمام بالقوارب. I watched silently as he prepared the boat for departure, amazed at how skilled and knowledgeable he seemed - he had never mentioned any interest in boats. Å andra sidan var han ju duktig på det mesta. On the other hand, he was good at most things.

Medan vi styrde österut mot öppet hav försökte jag minnas min skolgeografi. As we steered east towards the open sea I tried to remember my school geography. Såvitt jag kunde komma på fanns det inte särskilt mycket öster om Brasilien … förrän man kom till Afrika. بقدر ما أستطيع أن أقول ، لم يكن هناك الكثير من شرق البرازيل ... حتى وصلت إلى إفريقيا. As far as I could tell, there wasn't much east of Brazil...until you got to Africa.

Men Edward körde vidare medan Rios ljus bleknade och så småningom försvann bakom oss. لكن إدوارد سار بينما تلاشى ضوء ريو واختفى خلفنا في النهاية. But Edward drove on as Rio's light faded and eventually disappeared behind us. Han log ett välbekant, glädjestrålande leende, ett leende som alltid framkallades av fart. ابتسم ابتسامة مألوفة ومبهجة ، ابتسامة كانت دائما تأتي بسبب السرعة. He smiled a familiar, joyful smile, a smile that was always evoked by speed. Båten sköt fram genom vågorna och jag duschades av saltvatten. اندفع القارب للأمام عبر الأمواج وأمطرت بالمياه المالحة. The boat pushed forward through the waves and I was showered with salt water.

Till slut tog nyfikenheten jag undertryckt så länge överhanden. أخيرًا ، استحوذت على الفضول الذي قمعته لفترة طويلة. Finally, the curiosity I had suppressed for so long got the better of me. ”Är det långt kvar?” frågade jag. "هل المسافة بعيدة؟" هل سألت. "Is there a long way to go?" did I ask.

Det var inte likt honom att glömma att jag var människa, men jag undrade om han hade tänkt att vi skulle bo på den här lilla båten under någon längre tidsperiod. لم يكن مثله أن ينسى أنني إنسان ، لكني تساءلت عما إذا كان يقصد منا أن نعيش على هذا القارب الصغير لأي فترة من الوقت. It was not like him to forget that I was human, but I wondered if he had thought that we would stay on this little boat for a long time.

”Ungefär en halvtimme.” Han såg att jag höll om sätet med ett krampaktigt grepp och flinade. "حوالي نصف ساعة." رأى أنني أمسك المقعد بقبضة متشنجة وابتسم ابتسامة عريضة. "About half an hour." He saw that I was holding the seat with a cramped grip and grinned.

Nåja, tänkte jag för mig själv. حسنًا ، فكرت في نفسي. Well, I thought to myself. Han var trots allt vampyr. After all, he was a vampire. Vi kanske skulle till Atlantis. ربما كنا ذاهبون إلى أتلانتس. Maybe we were going to Atlantis.

Tjugo minuter senare ropade han mitt namn över dånet från motorn. بعد عشرين دقيقة نادى اسمي على هدير المحرك. Twenty minutes later, he shouted my name over the roar of the engine. ”Bella, titta där!” Han pekade rakt fram. "Bella, look there!" He pointed straight ahead.

Först såg jag bara mörker och månens vita slöja över vattnet. في البداية لم أرَ سوى الظلام وحجاب القمر الأبيض فوق الماء. At first I saw only darkness and the white veil of the moon over the water. Men jag fortsatte spana, och till slut upptäckte jag en låg, svart form i månskenet. لكنني واصلت الاستكشاف ، وأخيراً لاحظت شكلًا أسود منخفضًا في ضوء القمر. But I kept looking, and finally I discovered a low, black shape in the moonlight. Jag kisade tills formen blev mer detaljerad; en låg, oregelbunden triangel vars ena sida sluttade ut i vattnet. حدقت عينتي حتى أصبح الشكل أكثر تفصيلاً ؛ مثلث منخفض غير منتظم ، ينحدر أحد جوانبه في الماء. I squinted until the shape became more detailed; a low, irregular triangle whose one side sloped out into the water. När vi kom ännu närmare såg jag svajande rörelser i den lätta brisen, och bitarna föll på plats. كلما اقتربنا أكثر ، رأيت حركات متأرجحة في النسيم الخفيف ، وسقطت القطع في مكانها. As we got even closer, I saw swaying movements in the light breeze, and the pieces fell into place. En liten ö reste sig ur vattnet framför oss, palmbeklädd med en liten strand som lyste vit i månskenet. نهضت جزيرة صغيرة من الماء أمامنا ، مغطاة بالنخيل بشاطئ صغير يضيء باللون الأبيض في ضوء القمر. A small island rose from the water in front of us, palm-clad with a small beach that shone white in the moonlight.

”Var är vi?” mumlade jag förundrat medan han bytte kurs och körde runt till norra delen av ön. "اين نحن؟" تمتمت في ذهول وهو يغير مساره ويقود سيارتي إلى الجزء الشمالي من الجزيرة. "Where are we?" I mumbled in amazement as he changed course and drove around to the north of the island.

Han hörde mig trots motorbullret och log brett. سمعني رغم ضجيج المحرك وابتسم على نطاق واسع. He heard me despite the engine noise and smiled widely. ”Det här är Isle Esme.” "هذه جزيرة إسمي." “This is Isle Esme.”

Han saktade farten och styrde skickligt mot en liten träbrygga som blekts vit i ljuset från månen. تباطأ وتوجه ببراعة نحو رصيف خشبي صغير أبيض مبيض في ضوء القمر. He slowed down and skillfully steered towards a small wooden bridge that had faded white in the light of the moon. Sedan stängde han av motorn, och tystnaden som följde tog andan ur mig. ثم أغلق المحرك ، وأخذ الصمت الذي أعقب ذلك أنفاسي. Then he turned off the engine, and the silence that followed took my breath away. Allt som hördes var vågornas skvalp mot båtskrovet och palmbladen som rasslade i vinden. كل ما كان يمكن سماعه هو ارتطام الأمواج ببدن القارب وحفيف سعف النخيل في مهب الريح. All that was heard was the waves crashing against the hull and the palm leaves rustling in the wind. Luften var varm, fuktig och väldoftande, som ångan efter en varm dusch. كان الهواء دافئًا ورطبًا ورائعًا ، مثل البخار بعد الاستحمام بالماء الساخن. The air was warm, humid and fragrant, like the steam after a hot shower.

”Isle Esme?” Jag viskade nästan, men min röst lät ändå för hög i den tysta natten. "Isle Esme؟" كدت أن أهتم ، لكن صوتي كان لا يزال مرتفعًا جدًا في الليل الصامت. "Isle Esme?" I almost whispered, but my voice still sounded too loud in the quiet night.

”En gåva från Carlisle. “هدية من كارلايل. “A gift from Carlisle. Esme erbjöd sig att låna ut den till oss.” عرضت Esme إقراضها لنا ". Esme offered to lend it to us. ”

En gåva. هدية. A gift. Vem ger bort en ö i gåva? من يعطي جزيرة كهدية؟ Who gives away an island as a gift? Jag rynkade pannan. أنا عبست. I frowned. Jag hade inte insett att Edwards extrema generositet var ett inlärt beteende. لم أكن أدرك أن كرم إدوارد الشديد كان سلوكًا مكتسبًا. I hadn't realized that Edward's extreme generosity was a learned behavior.

Han ställde väskorna på bryggan och vände sig sedan mot mig med ett leende. وضع الأكياس على قفص الاتهام ثم التفت إلي بابتسامة. He placed the bags on the dock and then turned to me with a smile. I stället för att ta min hand lyfte han upp mig i famnen. بدلاً من أن يمسك بيدي ، رفعني بين ذراعيه. Instead of taking my hand, he lifted me up in his arms.

”Ska du inte vänta tills vi kommer till tröskeln?” frågade jag andlöst medan han tog ett lätt språng ur båten. "ألن تنتظر حتى نصل إلى العتبة؟" سألته بلهفة وهو يقوم بقفزة ضوئية من القارب. "Aren't you going to wait until we get to the threshold?" I asked breathlessly as he took a light leap out of the boat.

Han flinade. انه ابتسم ابتسامة عريضة. He grinned. ”Jag är väldigt noggrann.” "أنا حريص للغاية." "I am very careful."

Han tog båda de stora väskorna i en hand och började bära mig genom mörkret, längs en ljus sandstig. أخذ حقيبتين كبيرتين في يد واحدة وبدأ بحملي عبر الظلام ، على طريق رملي فاتح. He took both the large bags in one hand and began to carry me through the darkness, along a light sandy path.

En kort stund var det kolsvart i den djungelliknande grönskan, sedan såg jag ett varmt ljus längre fram. لفترة قصيرة كانت سوداء في المساحات الخضراء الشبيهة بالغابات ، ثم رأيت ضوءًا دافئًا في الأمام. For a short while it was pitch black in the jungle-like greenery, then I saw a warm light further ahead. Ungefär i samma ögonblick som jag insåg att ljuset kom från ett hus – de två lysande kvadraterna var fönstren på sidan om ytterdörren – slog scenskräcken till igen, med mer kraft den här gången, värre än när jag trott att vi var på väg till ett hotell. في اللحظة التي أدركت فيها أن الضوء قادم من منزل - كانت المربعتان المتوهجة عبارة عن نوافذ على جانب الباب الأمامي - اندلع خوف المسرح مرة أخرى ، بقوة أكبر هذه المرة ، أسوأ مما كنت أظن أننا ذاهبون إلى فندق. About the moment I realized the light was coming from a house - the two shining squares were the windows on the side of the front door - the stage fright struck again, with more force this time, worse than when I thought we were on our way to a hotel .

Hjärtat bultade hårt mot revbenen och jag fick svårt att andas. كان قلبي ينبض بقوة على ضلوعى ووجدت صعوبة فى التنفس. My heart was pounding against my ribs and I was having trouble breathing. Jag kände att Edward såg på mig, men vägrade möta hans blick. شعرت بإدوارد ينظر إلي ، لكنه رفض أن يلتقي بنظرته. I felt Edward looking at me, but refused to meet his gaze. Jag stirrade rakt fram utan att se någonting. حدقت إلى الأمام مباشرة دون أن أرى أي شيء. I stared straight ahead without seeing anything.

Han frågade inte vad jag tänkte på, vilket var olikt honom. لم يسأل عما كنت أفكر فيه ، والذي كان مختلفًا عنه. He did not ask what I was thinking, which was different from him. Jag antog att det innebar att han var lika nervös som jag plötsligt var. افترضت أن هذا يعني أنه كان متوترًا كما كنت فجأة. I assumed that meant he was as nervous as I suddenly was.

Han ställde ner väskorna på verandan för att öppna dörren, som var olåst. وضع الأكياس على الشرفة لفتح الباب ، الذي كان مفتوحًا. He set the bags down on the porch to open the door, which was unlocked.

Sedan tittade han på mig och väntade tills jag mötte hans blick innan han gick över tröskeln. ثم نظر إلي وانتظر حتى قابلت بصره قبل عبور العتبة. Then he looked at me and waited until I met his gaze before crossing the threshold.

Han bar mig genom huset, utan att någon av oss sa ett ord, och tände lamporna i rummen vi passerade. حملني عبر المنزل دون أن ينبس أي منا بكلمة واحدة ، وأضاء الأنوار في الغرف التي مررنا بها. He carried me through the house, without either of us saying a word, and turned on the lights in the rooms we passed. Mitt intryck av huset var att det var ganska stort för en så liten ö, och egendomligt välbekant. كان انطباعي عن المنزل أنه كان كبيرًا جدًا بالنسبة لجزيرة صغيرة ومألوفًا بشكل غريب. My impression of the house was that it was quite large for such a small island, and strangely familiar. Jag hade vant mig vid den bleka färgsättning familjen Cullen föredrog, det kändes som hemma. لقد اعتدت على نظام الألوان الباهت الذي تفضله عائلة كولين ، فقد شعرت وكأنني في المنزل. I had gotten used to the pale color scheme the Cullen family preferred, it felt like home. Men jag kunde inte koncentrera mig ordentligt. لكنني لم أستطع التركيز بشكل صحيح. But I couldn't concentrate properly. Pulsen som dunkade i öronen gjorde allting lite suddigt. جعل النبض في أذنيه كل شيء ضبابيًا بعض الشيء. The pulse pounding in his ears made everything a little blurry.

Sedan stannade Edward och tände den sista lampan. Then Edward stopped and lit the last lamp.

Rummet var stort och vitt, med ett stort panoramafönster som täckte nästan en hel vägg – standardarkitektur för vampyrer. كانت الغرفة كبيرة وبيضاء ، مع نافذة كبيرة تغطي جدارًا كاملاً تقريبًا - هندسة مصاصي الدماء القياسية. The room was large and white, with a large picture window covering almost an entire wall – standard vampire architecture. Utanför lyste månen över den vita sanden och de glittrande vågorna, bara några meter från huset. في الخارج ، كان القمر يسطع فوق الرمال البيضاء والأمواج المتلألئة ، على بعد أمتار قليلة من المنزل. Outside, the moon shone over the white sand and the glittering waves, just a few meters from the house. Men det märkte jag knappt. لكني بالكاد لاحظت ذلك. But I barely noticed. Jag kunde inte slita blicken från den enorma vita sängen mitt i rummet, draperad av böljande myggnät. لم أستطع تمزيق عينيّ بعيدًا عن السرير الأبيض الضخم في منتصف الغرفة ، المغطى بناموسية منتفخة. I couldn't tear my eyes away from the huge white bed in the middle of the room, draped in billowing mosquito netting.

Edward släppte ner mig på golvet. وضعني إدوارد على الأرض. Edward dropped me to the floor.

”Jag … hämtar bagaget.” "أنا ... أحضر الأمتعة." "I ... get the luggage."

Rummet var för varmt, kvavare än den tropiska natten utanför. كانت الغرفة حارة للغاية ، أكثر سخونة من الليل الاستوائي بالخارج. Der Raum war zu heiß, schwüler als die tropische Nacht draußen. The room was too hot, more stuffy than the tropical night outside. En svettdroppe bildades i nacken på mig. تشكلت حبة من العرق على مؤخرة رقبتي. A bead of sweat formed on the back of my neck. Jag gick långsamt fram till sängen och rörde vid myggnätet. مشيت ببطء إلى السرير ولمست شبكة البعوض. I slowly walked over to the bed and touched the mosquito net. Av någon anledning behövde jag försäkra mig om att allt var på riktigt. لسبب ما ، كنت بحاجة للتأكد من أنها كلها حقيقية. For some reason, I needed to make sure everything was for real.

Jag hörde inte att Edward kom tillbaka, men plötsligt smekte hans vinterkalla fingrar min nacke och torkade bort svettdroppen. لم أسمع عودة إدوارد ، ولكن فجأة ، داست أصابعه الباردة الشتوية رقبتي ومسحت قطرة العرق. I didn't hear Edward come back, but suddenly his winter cold fingers caressed my neck and wiped away the drop of sweat.

”Det är lite varmt här”, sa han ursäktande. قال معتذرًا: "الجو هنا دافئ بعض الشيء". "It's a bit warm in here," he said apologetically. ”Jag tänkte att … det var bäst så.” "I thought... it was best that way."

”Noggrann”, mumlade jag lågt, och han skrockade. تمتمت بهدوء: "بالضبط" وضحك. "Careful," I mumbled softly, and he chuckled. Det lät nervöst, inte alls likt Edward. بدا متوترا ، ليس مثل إدوارد على الإطلاق. It sounded nervous, not at all like Edward.

”Jag försökte tänka på allt som skulle göra det här … lättare”, medgav han. اعترف "حاولت التفكير في أي شيء من شأنه أن يجعل هذا ... أسهل". "I tried to think of everything that would make this easier," he admitted.

Jag svalde hårt, fortfarande med ryggen mot honom. ابتلعت بشدة ، وظهري له. I swallowed hard, still with my back to him. Hade en liknande smekmånad någonsin ägt rum? هل حدث شهر عسل مشابه من قبل؟ Had a similar honeymoon ever taken place?

Jag visste svaret på den frågan. كنت أعرف الإجابة على هذا السؤال. I knew the answer to that question. Nej. No. Det här var första gången. This was the first time.

”Jag undrar”, sa Edward långsamt, ”om du först … kanske vill ta ett nattdopp med mig?” Han drog ett djupt andetag och lät mer avslappnad när han fortsatte. قال إدوارد ببطء: "أتساءل ، إذا كنت ستتمتع أولاً ... ربما تسبح معي ليلاً؟" أخذ نفسا عميقا وبدا أكثر استرخاء مع استمراره. "I wonder," Edward said slowly, "if you first… might want to take a night dip with me?" He took a deep breath and sounded more relaxed as he continued. ”Det är väldigt varmt i vattnet. "The water is very warm. Det här är den sortens strand du gillar.” هذا هو نوع الشاطئ الذي تحبه ". This is the kind of beach you like. ”

”Låter skönt.” Min röst skar sig. "تبدو لطيفة." تصدع صوتي. "Sounds nice." My voice cut.

”Du kanske behöver en mänsklig minut eller två …? "ربما تحتاج دقيقة أو دقيقتين بشري ...؟ “You might need a human minute or two…? Det har varit en lång resa.” It has been a long journey. ”

Jag nickade stumt. أومأت برأسي. I nodded dumbly. Jag kände mig knappt mänsklig; ett par minuter i ensamhet skulle kanske hjälpa. شعرت بالكاد إنسانية. بضع دقائق وحدها قد تساعد. I barely felt human; a few minutes in solitude might help.

Hans läppar svepte över min hals, strax under mitt öra. اجتاحت شفتيه رقبتي ، أسفل أذني مباشرة. His lips swept over my neck, just below my ear. Han skrattade till, och hans kalla andedräkt kittlade mot min varma hud. ضحك ، وأنفاسه الباردة تدغدغ بشرتي الدافئة. He laughed, and his cold breath tickled my warm skin. ”Ta inte för lång tid på er bara, mrs Cullen.” "Just don't take too long, Mrs. Cullen."

Jag ryckte till lite vid ljudet av mitt nya namn. لقد جفلت قليلاً عند سماع صوت اسمي الجديد. I jerked a little at the sound of my new name.

Hans läppar gled över min hals igen, ner mot min skuldra. انزلقت شفتاه على رقبتي مرة أخرى ، نزولاً إلى كتفي. His lips slid over my neck again, down to my shoulder. ”Jag väntar i vattnet.” "I'm waiting in the water."

Han gick mot de franska dörrarna som vette ut mot stranden. مشى نحو الأبواب الفرنسية المواجهة للشاطئ. He walked towards the French doors that faced the beach. På vägen drog han av sig skjortan och släppte den på golvet innan han gick ut i den månbelysta natten. في الطريق ، خلع قميصه وأسقطه على الأرض قبل الخروج في الليل المقمر. On the way, he pulled off his shirt and dropped it on the floor before walking out into the moonlit night. Den kvava, salta luften virvlade in i rummet bakom honom. تدفق الهواء المالح المليء بالحيوية إلى الغرفة خلفه. The stuffy, salty air swirled into the room behind him.

Hade min hud börjat brinna? هل بدأت بشرتي تحترق؟ Had my skin started to burn? Jag blev tvungen att titta efter. I had to look. Nix, ingenting brann. لا شيء ، لا شيء محترق. Nope, nothing burned. Åtminstone inte så att det syntes. على الأقل ليس كما بدا. At least not so that it was visible.

Jag påminde mig själv om att andas innan jag stapplade fram till den enorma resväskan som Edward öppnat och ställt på en låg, vit byrå. ذكّرت نفسي بالتنفس قبل أن أتدحرج إلى الحقيبة الضخمة التي فتحها إدوارد ووضعها على خزانة ملابس بيضاء منخفضة. I reminded myself to breathe before stumbling to the huge suitcase that Edward had opened and placed on a low, white chest of drawers. Det måste vara min, för jag kände igen necessären högst upp och det var mycket rosa i den, men jag kände inte igen några av kläderna. يجب أن تكون لي ، لأنني تعرفت على حقيبة أدوات الزينة في الأعلى وكان بها الكثير من اللون الوردي ، لكنني لم أتعرف على أي من الملابس. It must be mine, because I recognized the toilet at the top and it was very pink in it, but I did not recognize any of the clothes. Medan jag rotade i de prydliga högarna på jakt efter något välbekant och bekvämt – ett par joggingbyxor, kanske – slog det mig att där fanns väldigt mycket spets och skirt satintyg. بينما كنت أبحث في الأكوام المرتبة بحثًا عن شيء مألوف ومريح - ربما بنطلون رياضي - أذهلني وجود كمية هائلة من الدانتيل والساتان. While I was rooting in the neat piles in search of something familiar and comfortable - a pair of jogging pants, perhaps - it struck me that there was a lot of lace and skirt satin fabric. Underkläder. ثياب داخلية. Underwear. Väldigt kvinnliga underkläder, franska märken. ملابس داخلية نسائية جدا ماركات فرنسية. Very feminine lingerie, French brands.

Jag visste inte hur eller när, men en vacker dag skulle Alice få betala för det här. I did not know how or when, but one day Alice would have to pay for this.

Jag gav upp, gick till badrummet och kikade ut genom de höga fönstren som också vette mot stranden. استسلمت ، وذهبت إلى الحمام ونظرت من النوافذ الطويلة التي تواجه الشاطئ أيضًا. I gave up, went to the bathroom and peeked out through the tall windows that also faced the beach. Jag såg honom inte, men antog att han var där ute i vattnet någonstans. I didn't see him, but assumed he was out there in the water somewhere. Han behövde ju inte bry sig om att gå upp till ytan för att hämta luft. بعد كل شيء ، لم يكن عليه أن يكلف نفسه عناء الذهاب إلى السطح للحصول على الهواء. He did not have to worry about going up to the surface to get air. Månen ovanför var nästan full och sanden lyste vit i dess sken. The moon above was almost full and the sand shone white in its light. En liten rörelse fångade min blick – resten av hans kläder hängde på en krökt palmstam vid strandkanten och fladdrade i brisen. لفتت انتباهي حركة طفيفة - كانت بقية ملابسه معلقة على جذع نخيل منحني على الشاطئ ، ترفرف في النسيم. A small movement caught my eye - the rest of his clothes hung on a curved palm trunk by the shore and fluttered in the breeze.

Min hud började hetta igen. بدأت بشرتي تسخن مرة أخرى. My skin started to heat up again.

Jag drog några djupa andetag och gick fram till speglarna över den långa bänken. أخذت أنفاس عميقة وصعدت إلى المرايا فوق المقعد الطويل. I took a few deep breaths and walked to the mirrors over the long bench. Det syntes tydligt att jag hade ägnat hela dagen åt att sova på ett flygplan. كان من الواضح أنني أمضيت اليوم بأكمله نائمًا على متن طائرة. It was clear that I had spent the whole day sleeping on an airplane. Jag hittade min hårborste och drog den slarvigt genom håret tills jag rett ut tovorna och borsten var full av avslitna strån. وجدت فرشاة شعري وقمت بتشغيلها من خلال شعري بلا مبالاة حتى قمت بتصويب التشابك وكانت الفرشاة مليئة بالخيوط المكسورة. I found my hairbrush and pulled it carelessly through my hair until I straightened the tangles and the brush was full of torn strands. Sedan borstade jag tänderna väldigt noga, två gånger, tvättade ansiktet och stänkte vatten i nacken, som var feberhet. ثم غسلت أسناني بعناية ، مرتين ، وغسلت وجهي ورشّت الماء على رقبتي ، وكان ذلك محمومًا. Then I brushed my teeth very carefully, twice, washed my face and sprinkled water on my neck, which was a fever. Det kändes så bra att jag sköljde av armarna också, och till slut kom jag fram till att jag lika gärna kunde ta en dusch. شعرت بالرضا لدرجة أنني شطفت ذراعي أيضًا ، وقررت أخيرًا أنني قد أستحم أيضًا. It felt so good that I rinsed my arms as well, and in the end I came to the conclusion that I could just as easily take a shower. Jag visste att det var fånigt att duscha före ett dopp i havet, men jag behövde lugna ner mig och varmvatten var ett bra knep för det. كنت أعلم أنه من السخف الاستحمام قبل الغطس في المحيط ، لكنني كنت بحاجة إلى الهدوء وكان الماء الساخن خدعة جيدة لذلك. I knew it was silly to shower before a dip in the sea, but I needed to calm down and hot water was a good trick for that.

Dessutom kändes det som en god idé att raka benen. أيضًا ، شعرت أنها فكرة جيدة أن تحلق الساقين. In addition, it felt like a good idea to shave your legs.

När jag var klar tog jag ett tjockt, vitt badlakan från en hylla och svepte det runt kroppen. عندما انتهيت ، أخذت منشفة حمام بيضاء سميكة من الرف ولفتها حول جسدي. When I was done, I took a thick, white bath towel from a shelf and wrapped it around my body.

Sedan stod jag inför ett dilemma jag inte tänkt på. ثم واجهت معضلة لم أفكر فيها. Then I faced a dilemma I had not thought of. Vad skulle jag ta på mig? ماذا سأرتدي؟ What should I wear? Ingen baddräkt, förstås. لا ثوب السباحة ، بالطبع. No bathing suit, of course. Men det verkade också löjligt att ta på sig kläderna igen. ولكن كان من السخف أيضًا إعادة ارتداء الملابس. But it also seemed ridiculous to put on the clothes again. Jag ville inte ens tänka på allt det där Alice hade packat åt mig. لم أرغب حتى في التفكير في كل ما جمعته أليس من أجلي. I did not even want to think about all that Alice had packed for me.

Min andhämtning blev snabbare igen och mina händer darrade – så mycket hjälpte den där varma duschen, alltså. تسارع تنفسي مرة أخرى وكانت يدي ترتجفان - وهذا ما ساعدني في ذلك الحمام الساخن. My breathing became faster again and my hands trembled - so much helped that hot shower, that is. Jag började känna mig lite yr och anade att en panikångestattack närmade sig. بدأت أشعر بقليل من الدوار وشعرت أن نوبة هلع كانت على وشك الحدوث. I began to feel a little dizzy and suspected that a panic attack was approaching. Jag satte mig på det svala kakelgolvet i min handduk, med huvudet mellan knäna, och hoppades innerligt att han inte skulle komma och leta efter mig förrän jag hunnit samla mig. جلست على الأرضية المبلطة الباردة في منشفتي ، ورأسي بين ركبتي ، آمل بشدة ألا يأتي بحثًا عني حتى جمعت نفسي. I sat down on the cool tile floor in my towel, head between my knees, hoping fervently that he wouldn't come looking for me until I collected myself. Jag kunde bara tänka mig vad han skulle tro om han såg mig bryta ihop på det här sättet. كان بإمكاني فقط أن أتخيل ما سيفكر فيه إذا رآني أنهار بهذا الشكل. I could only imagine what he would think if he saw me break down in this way. Det skulle inte bli svårt för honom att övertyga sig själv om att vi höll på att begå ett stort misstag. لن يكون من الصعب عليه إقناع نفسه بأننا ارتكبنا خطأً كبيراً. It would not be difficult for him to convince himself that we were making a big mistake.

Och jag bröt inte ihop för att jag trodde att det var ett misstag. وأنا لم أتفكك لأنني اعتقدت أنه كان خطأ. And I did not break down because I thought it was a mistake. Inte alls. لا على الاطلاق. Not at all. Jag höll på att bryta ihop för att jag inte hade någon aning om hur det här skulle gå till, och jag var rädd för att lämna det här badrummet och gå ut för att möta det okända. كنت أنهار لأنه لم يكن لدي أي فكرة عن كيفية عمل هذا ، وكنت أخشى مغادرة هذا الحمام والخروج لمواجهة المجهول. I was about to break down because I had no idea how this was going to go, and I was afraid to leave this bathroom and go out to face the unknown. Särskilt i franska underkläder. خاصة في الملابس الداخلية الفرنسية. Especially in French lingerie. Det var jag inte redo för än. I was not ready for that yet.

Det kändes precis som att tvingas gå ut på en teaterscen inför tusentals människor utan att kunna sina repliker. لقد شعرت تمامًا وكأنك أجبرت على الخروج على خشبة المسرح أمام آلاف الأشخاص دون معرفة خطوطك. It felt like being forced to go out on a theater stage in front of thousands of people without knowing their lines.