×

우리는 LingQ를 개선하기 위해서 쿠키를 사용합니다. 사이트를 방문함으로써 당신은 동의합니다 쿠키 정책.


image

Twiligt 4: Så länge vi båda andas, Kapitel 4: Gesten (3)

Kapitel 4: Gesten (3)

Vargen frustade till och försvann efter de andra.

”Då så”, sa Edward för sig själv och tittade på mig. ”Nu går vi tillbaka.”

”Men Jake …”

”Sam har honom. Han är borta.”

”Edward, förlåt mig. Jag var så dum …”

”Du gjorde ingenting fel.”

”Jag pratar för mycket! Varför sa jag …? Jag borde inte ha pratat om det med honom. Vad tänkte jag på?”

”Oroa dig inte.” Han rörde vid mitt ansikte. ”Vi måste tillbaka till festen innan någon märker att vi är borta.”

Jag skakade på huvudet och försökte samla tankarna. Innan någon märkte? Hade någon lyckats missa det där?

I nästa ögonblick insåg jag att konfrontationen, som verkat så katastrofal i mina ögon, i verkligheten hade varit väldigt dämpad och kort här ute i mörkret.

”Ge mig två sekunder, bara”, vädjade jag.

Inombords slets jag sönder av panik och sorg, men det spelade ingen roll – det var bara utsidan som betydde något nu. Att visa upp en prydlig fasad var något jag måste klara av.

”Klänningen?”

”Du ser fantastisk ut. Inte ett hårstrå ligger fel.”

Jag drog två djupa andetag. ”Okej. Jag är redo.”

Han lade armen om mig och förde mig tillbaka till ljusen. När vi kom ut på dansgolvet snurrade han mig försiktigt och vi smälte ihop med de andra gästerna som om vi aldrig slutat dansa.

Jag såg mig omkring, men ingen verkade rädd eller chockad. Bara de blekaste ansiktena visade några som helst tecken på oro, och de dolde det väl. Jasper och Emmett stod tätt ihop i utkanten av dansgolvet, och jag antog att de hade varit i närheten vid sammandrabbningen.

”Hur är det …?”

”Det är bra”, försäkrade jag. ”Men jag fattar inte att jag gjorde så. Vad är det för fel på mig?”

”Det är inte dig det är fel på.”

Jag hade blivit så glad över att få se Jacob här. Jag visste vilken uppoffring det var för honom. Och jag hade förstört alltihop, förvandlat hans gåva till en katastrof. Jag borde sättas i karantän.

Men min idioti skulle inte få förstöra mer av den här kvällen. Jag skulle stoppa undan det här, låsa in det och ta itu med det senare. Jag skulle ha gott om tid på mig att straffa mig själv för det här, och ingenting jag kunde göra nu skulle hjälpa.

”Det är över”, sa jag. ”Vi tänker inte mer på det i kväll.”

Jag väntade mig att Edward genast skulle instämma, men han sa ingenting.

”Edward?”

Han slöt ögonen och pressade pannan mot min. ”Jacob har rätt”, viskade han. ”Vad tänkte jag på?”

”Det har han inte alls.” Jag försökte verka oberörd inför alla gäster. ”Jacob är alldeles för fördomsfull för att kunna tänka klart.”

Edward mumlade något i stil med: ”… borde låta honom döda mig för att jag ens funderade på att …”

”Sluta!” väste jag, tog hans ansikte mellan mina händer och väntade tills han öppnade ögonen. ”Du och jag. Det är allt som betyder något. Det enda du får tänka på nu. Hör du mig?”

”Ja”, suckade han.

”Glöm att Jacob var här.” Jag skulle göra det. Jag måste göra det. ”För min skull. Lova att du släpper det här.”

Han mötte min blick innan han svarade. ”Jag lovar.”

”Tack, Edward. Jag är inte rädd.”

”Det är jag”, viskade han.

”Var inte det.” Jag drog ett djupt andetag och log. ”Jag älskar dig, förresten.”

Han drog lite på munnen. ”Det är därför vi är här.”

”Du lägger beslag på bruden”, sa Emmett, som just dykt upp bakom Edwards axel. ”Låt mig dansa med min nya lillasyster. Det här kan vara min sista chans att få henne att rodna.”

Han skrattade ljudligt, lika opåverkad som vanligt av den laddade stämningen.

Det visade sig att det faktiskt var rätt många jag inte hade dansat med än, och det gav mig chansen att samla tankarna. När Edward bjöd upp mig igen var Jacob-lådan ordentligt stängd och låst, och när han lade armarna om mig kunde jag återigen uppleva känslan av fullkomlig glädje, att allt i mitt liv hade fallit på plats i kväll. Jag log och lade huvudet mot hans bröst. Hans grepp om mig blev hårdare.

”Jag skulle kunna vänja mig vid det här”, sa jag.

”Säg inte att du har kommit över din dansfobi?”

”Det är inte så farligt att dansa – med dig. Men jag tänkte mer på det här …” Jag pressade mig ännu hårdare mot honom. ”Att aldrig behöva skiljas åt.”

”Aldrig”, lovade han och böjde sig ner för att kyssa mig. Det var en allvarlig sorts kyss; intensiv, långsam men växande …

Jag hade nästan glömt var jag befann mig när jag hörde Alice ropa: ”Bella! Det är dags!”

Jag kände en ilning av irritation mot min nya syster för att hon avbröt oss.

Edward ignorerade henne. Hans läppar var hårda mot mina, ivrigare än förut. Min puls skenade och mina handflator var fuktiga mot hans marmorhals.

”Vill ni missa ert plan?” frågade Alice, som nu stod precis bredvid mig. ”Ni får säkert en underbar smekmånad ute på flygplatsen i väntan på nästa.”

Edward vred lite på ansiktet för att mumla: ”Försvinn, Alice.” Sedan tryckte han läpparna mot mina igen.

”Bella, vill du ha på dig den där klänningen på planet?” insisterade hon.

Jag lyssnade inte särskilt noga. I just det ögonblicket brydde jag mig faktiskt inte.

Alice morrade lågt. ”Jag berättar för henne vart ni ska, Edward. Jag gör det.”

Han stelnade till. Sedan rätade han på sig och blängde på sin favoritsyster. ”För att vara så liten är du enormt irriterande.”

”Jag valde inte ut den perfekta resklänningen för ingenting”, snäste hon och tog min hand. ”Följ med mig, Bella.”

Jag stretade emot, ställde mig på tå för att kyssa honom en gång till. Hon ryckte otåligt i mig, drog med mig bort från honom. Några av gästerna skrockade. Jag gav upp och lät Alice dra mig med in i huset.

Hon såg upprörd ut.

”Förlåt mig, Alice”, sa jag.

”Jag klandrar inte dig, Bella.” Hon suckade. ”Du verkar inte kunna kontrollera dig.”

Jag fnissade åt hennes martyrmin och hon rynkade pannan.

”Tack så mycket, Alice. Det var världens vackraste bröllop”, sa jag uppriktigt. ”Allt var helt perfekt. Du är världens bästa, smartaste, mest begåvade syster.”

Det fick henne att tina och hon log brett. ”Kul att du gillade det.”

Renée och Esme väntade på övervåningen. De hjälpte mig snabbt att byta om till den blå resklänningen Alice valt ut. Jag var tacksam när någon lossade nålarna i mitt hår och lät det falla fritt över ryggen, vågigt av flätorna. Mamma grät oavbrutet.

”Jag ringer när jag vet vart jag ska”, lovade jag och kramade om henne. Jag visste att smekmånadshemligheten antagligen drev henne till vansinne – min mamma hatade hemligheter, om hon inte kände till dem.

”Jag berättar så fort Bella har åkt”, sa Alice och flinade åt mitt sårade uttryck. Så orättvist, att jag skulle bli den sista som fick veta något.

”Du måste komma och hälsa på mig och Phil väldigt, väldigt snart. Det är din tur att komma ner till oss, se solen för en gångs skull”, sa Renée.

”Det regnade inte i dag”, påminde jag henne och undvek hennes önskan.

”Ett mirakel.”

”Allt är klart”, sa Alice. ”Dina väskor står i bilen, Jasper hämtar den nu.” Hon drog mig mot trappan och Renée följde efter utan att släppa mig.

”Jag älskar dig, mamma”, viskade jag medan vi gick ner. ”Jag är så glad att du har Phil. Ta hand om varandra.”

”Jag älskar dig också, gumman.”

”Hej då, mamma. Jag älskar dig”, upprepade jag med en tjock klump i halsen.

Edward väntade nedanför trappan. Jag tog hans hand, men lutade mig åt sidan för att se den lilla folksamlingen som väntade på att vinka av oss.

”Pappa?” undrade jag.

”Här borta”, mumlade Edward. Gästerna backade och lät oss passera.

Charlie stod tafatt lutad mot väggen en bit bakom alla andra, nästan som om han försökte gömma sig. Hans rödkantade ögon förklarade varför.

”Åh, pappa!”

Jag kramade om honom och tårarna började rinna igen – jag hade gråtit så mycket i kväll.

”Såja, gumman. Ni får inte missa planet.”

Det var svårt att prata om kärlek med Charlie – vi var så lika på det sättet, valde alltid triviala samtalsämnen för att undvika pinsamma känsloyttringar. Men det här var inte rätt tillfälle för osäkerhet.

”Jag älskar dig för alltid, pappa”, sa jag. ”Glöm inte det.”

”Det samma, Bella. Alltid.”

Jag kysste hans kind i samma ögonblick som han kysste min.

”Ring”, sa han.

”Snart”, lovade jag. Jag visste att det var allt jag kunde lova. Att ringa. Mina föräldrar skulle aldrig få träffa mig igen – jag skulle vara för annorlunda och alldeles för farlig.

”Sätt fart, då”, sa han buttert. ”Så att ni inte blir försenade.”

Gästerna banade väg åt oss igen och Edward drog mig tätt intill sig. ”Är du redo?” frågade han.

”Ja”, svarade jag och visste att det var sant.

Alla applåderade när Edward kysste mig på tröskeln. Sedan sprang vi mot bilen under en störtskur av riskgryn. Det mesta föll långt ifrån oss, men någon – antagligen Emmett – kastade med kuslig pricksäkerhet, och jag träffades av flera risgryn som studsat mot Edwards rygg.

Bilen var dekorerad med mängder av blommor och långa, skira tygband som var fastknutna i ett dussintal skor – designerskor som såg sprillans nya ut – som dinglade bakom stötfångaren.

Edward skyddade mig från risgrynen när jag klev in i bilen. Sedan satte han sig bakom ratten och vi for iväg medan jag vinkade genom fönstret och ropade: ”Jag älskar er!” mot verandan, där mina familjer stod och vinkade tillbaka.

Det sista jag såg var mina föräldrar. Phil stod med båda armarna om Renée. Hon hade ena armen i ett hårt grepp om hans midja, men hennes andra hand var utsträckt och höll i Charlies. Så många olika sorters kärlek i harmoni i detta ögonblick. Det kändes väldigt hoppfullt.

Edward kramade min hand. ”Jag älskar dig”, sa han.

Jag lutade huvudet mot hans arm. ”Det är därför vi är här”, citerade jag honom.

Han kysste mitt hår.

När vi svängde ut på den svarta landsvägen och Edward trampade på gasen hörde jag ett ljud över den spinnande motorn, från skogen bakom oss. Om jag hörde det, gjorde definitivt han det också. Men ingen av oss sa någonting.

Det hjärtskärande, plågade ylandet blev allt svagare och tystnade sedan helt.


Kapitel 4: Gesten (3) Kapitel 4: Gesten (3) Chapter 4: Gestures (3)

Vargen frustade till och försvann efter de andra. شم الذئب واختفى بعد الآخرين. The wolf snorted and disappeared after the others.

”Då så”, sa Edward för sig själv och tittade på mig. قال إدوارد في نفسه وهو ينظر إلي: "لذا". "Then so," Edward said to himself, looking at me. ”Nu går vi tillbaka.” "Now we go back."

”Men Jake …” “But Jake…”

”Sam har honom. "Sam has him. Han är borta.” لقد رحل." He is gone."

”Edward, förlåt mig. Edward, forgive me. Jag var så dum …” I was so stupid… ”

”Du gjorde ingenting fel.” "You did nothing wrong."

”Jag pratar för mycket! “I talk too much! Varför sa jag …? Why did I say…? Jag borde inte ha pratat om det med honom. ما كان يجب أن أتحدث عنه معه. I should not have talked about it with him. Vad tänkte jag på?” What was I thinking? ”

”Oroa dig inte.” Han rörde vid mitt ansikte. "Do not worry." He touched my face. ”Vi måste tillbaka till festen innan någon märker att vi är borta.” "علينا العودة إلى الحفلة قبل أن يلاحظ أحد أننا ذهبنا". "We have to get back to the party before anyone notices we're gone."

Jag skakade på huvudet och försökte samla tankarna. I shook my head and tried to gather my thoughts. Innan någon märkte? Before anyone noticed? Hade någon lyckats missa det där? هل تمكن أي شخص من تفويت ذلك؟ Had anyone managed to miss that?

I nästa ögonblick insåg jag att konfrontationen, som verkat så katastrofal i mina ögon, i verkligheten hade varit väldigt dämpad och kort här ute i mörkret. في اللحظة التالية أدركت أن المواجهة ، التي بدت كارثية جدًا لعيني ، كانت في الواقع خافتة للغاية وموجزة هنا في الظلام. The next moment I realized that the confrontation, which seemed so catastrophic in my eyes, had in reality been very subdued and short here in the dark.

”Ge mig två sekunder, bara”, vädjade jag. ناشدت "أعطني ثانيتين ، فقط". "Give me two seconds, just," I pleaded.

Inombords slets jag sönder av panik och sorg, men det spelade ingen roll – det var bara utsidan som betydde något nu. في الداخل ، تمزقني الذعر والحزن ، لكن هذا لم يكن مهمًا - كان الخارج فقط هو الذي يهم الآن. Inside, I was torn apart by panic and sadness, but it did not matter - it was only the outside that mattered now. Att visa upp en prydlig fasad var något jag måste klara av. كان تقديم واجهة أنيقة أمرًا كان علي إدارته. Presenting a neat facade was something I had to manage.

”Klänningen?” "The dress?"

”Du ser fantastisk ut. "You look fantastic. Inte ett hårstrå ligger fel.” ليس هناك شعرة واحدة خاطئة ". Kein einziges Haar ist fehl am Platz." Not a hair is wrong. ”

Jag drog två djupa andetag. أخذت نفسين عميقين. I took two deep breaths. ”Okej. "Okay. Jag är redo.” I'm ready."

Han lade armen om mig och förde mig tillbaka till ljusen. He put his arm around me and brought me back to the lights. När vi kom ut på dansgolvet snurrade han mig försiktigt och vi smälte ihop med de andra gästerna som om vi aldrig slutat dansa. عندما خرجنا إلى حلبة الرقص ، أدارني بلطف واندمجنا مع الضيوف الآخرين كما لو أننا لم نتوقف عن الرقص. When we got out on the dance floor, he spun me gently and we merged with the other guests as if we had never stopped dancing.

Jag såg mig omkring, men ingen verkade rädd eller chockad. نظرت حولي ، لكن لم يبدُ أحد خائفًا أو مصدومًا. I looked around, but no one seemed scared or shocked. Bara de blekaste ansiktena visade några som helst tecken på oro, och de dolde det väl. فقط الوجوه الشاحبة أظهرت أي بوادر للقلق ، وقد أخفوها جيدًا. Only the palest faces showed any signs of concern, and they hid it well. Jasper och Emmett stod tätt ihop i utkanten av dansgolvet, och jag antog att de hade varit i närheten vid sammandrabbningen. اجتمع جاسبر وإيميت معًا على حافة حلبة الرقص ، وافترضت أنهما كانا في مكان قريب وقت وقوع الاصطدام. Jasper and Emmett were huddled together at the edge of the dance floor, and I assumed they had been nearby at the time of the collision.

”Hur är det …?” "How is it …?"

”Det är bra”, försäkrade jag. "إنه جيد ،" أكدت. "It's good," I assured. ”Men jag fattar inte att jag gjorde så. "لكنني لا أفهم أنني فعلت ذلك. "But I do not understand why I did that. Vad är det för fel på mig?” ما هي مشكلتي؟" What is wrong with me?"

”Det är inte dig det är fel på.” "انها ليست غلطتك." "It's not you who's wrong."

Jag hade blivit så glad över att få se Jacob här. I would have been so happy to see Jacob here. Jag visste vilken uppoffring det var för honom. كنت أعرف كم كانت التضحية من أجله. I knew what a sacrifice it was for him. Och jag hade förstört alltihop, förvandlat hans gåva till en katastrof. وقد دمرت كل شيء ، وحولت هديته إلى كارثة. And I had ruined everything, turned his gift into a disaster. Jag borde sättas i karantän. يجب أن أكون في الحجر الصحي. I should be quarantined.

Men min idioti skulle inte få förstöra mer av den här kvällen. لكن حماقتي لن يسمح لها أن تدمر أكثر من هذا المساء. But my idiocy should not ruin more of this evening. Jag skulle stoppa undan det här, låsa in det och ta itu med det senare. أود أن أضع هذا بعيدًا وأغلقه وأتعامل معه لاحقًا. I would put this away, lock it in and deal with it later. Jag skulle ha gott om tid på mig att straffa mig själv för det här, och ingenting jag kunde göra nu skulle hjälpa. سيكون لدي متسع من الوقت لمعاقبة نفسي على ذلك ، ولن يساعدني أي شيء الآن. I would have plenty of time to punish myself for this, and nothing I could do now would help.

”Det är över”, sa jag. قلت: "انتهى الأمر". "It's over," I said. ”Vi tänker inte mer på det i kväll.” "We are not thinking about it tonight."

Jag väntade mig att Edward genast skulle instämma, men han sa ingenting. توقعت أن يوافق إدوارد على الفور ، لكنه لم يقل شيئًا. I expected Edward to agree immediately, but he said nothing.

”Edward?” “Edward?”

Han slöt ögonen och pressade pannan mot min. أغلق عينيه وضغط جبهته على وجهي. He closed his eyes and pressed his forehead to mine. ”Jacob har rätt”, viskade han. "Jacob is right," he whispered. ”Vad tänkte jag på?” "What was I thinking?"

”Det har han inte alls.” Jag försökte verka oberörd inför alla gäster. "ليس لديه ذلك على الإطلاق." حاولت أن أبدو غير منزعج أمام كل الضيوف. "He does not have that at all." I tried to seem unmoved in front of all the guests. ”Jacob är alldeles för fördomsfull för att kunna tänka klart.” "يعقوب متحيز للغاية بحيث لا يفكر بوضوح". "Jacob is far too prejudiced to be able to think clearly."

Edward mumlade något i stil med: ”… borde låta honom döda mig för att jag ens funderade på att …” تمتم إدوارد بشيء على غرار ، "... كان يجب أن يتركه يقتلني حتى لو فكر في ..." Edward mumbled something along the lines of, "… should let him kill me because I even thought about…"

”Sluta!” väste jag, tog hans ansikte mellan mina händer och väntade tills han öppnade ögonen. "قف!" هسهسة ، وأخذت وجهه بين يدي وأنتظر أن يفتح عينيه. "Stop!" I hissed, taking his face between my hands and waiting until he opened his eyes. ”Du och jag. "You and I. Det är allt som betyder något. That's all that matters. Det enda du får tänka på nu. الشيء الوحيد الذي يمكنك التفكير فيه الآن. The only thing you have to think about now. Hör du mig?” أيمكنك سماعي؟" Can you hear me?"

”Ja”, suckade han. "Yes," he sighed.

”Glöm att Jacob var här.” Jag skulle göra det. “Forget Jacob was here.” I would do it. Jag måste göra det. I have to do it. ”För min skull. "For my sake. Lova att du släpper det här.” أعدك بأنك ستسقط هذا ". Promise you'll drop this.”

Han mötte min blick innan han svarade. التقى بنظري قبل أن يجيب. He met my gaze before answering. ”Jag lovar.”

”Tack, Edward. “Thank you, Edward. Jag är inte rädd.” I am not afraid."

”Det är jag”, viskade han. "It's me," he whispered.

”Var inte det.” Jag drog ett djupt andetag och log. "لا تكن". أخذت نفسا عميقا وابتسمت. "Do not be." I took a deep breath and smiled. ”Jag älskar dig, förresten.” “I love you, by the way.”

Han drog lite på munnen. He pulled his mouth a little. ”Det är därför vi är här.” "لهذا السبب نحن هنا". "That's why we're here."

”Du lägger beslag på bruden”, sa Emmett, som just dykt upp bakom Edwards axel. قال إيميت الذي ظهر للتو خلف كتف إدوارد: "أنت تصادر العروس". "You're seizing the bride," said Emmett, who had just appeared behind Edward's shoulder. ”Låt mig dansa med min nya lillasyster. "اسمحوا لي أن أرقص مع أختي الصغيرة الجديدة. “Let me dance with my new little sister. Det här kan vara min sista chans att få henne att rodna.” قد تكون هذه فرصتي الأخيرة لأجعلها تحمر خجلاً ". This might be my last chance to make her blush.”

Han skrattade ljudligt, lika opåverkad som vanligt av den laddade stämningen. ضحك بصوت عالٍ كالمعتاد غير متأثر بالجو المشحون. He laughed loudly, as unaffected as usual by the charged mood.

Det visade sig att det faktiskt var rätt många jag inte hade dansat med än, och det gav mig chansen att samla tankarna. اتضح أنه كان هناك في الواقع عدد غير قليل من الرقصات التي لم أرقص معها بعد ، وقد أتاح لي ذلك الفرصة لتجميع أفكاري. It turned out that there were actually quite a few I had not danced with yet, and it gave me the chance to gather my thoughts. När Edward bjöd upp mig igen var Jacob-lådan ordentligt stängd och låst, och när han lade armarna om mig kunde jag återigen uppleva känslan av fullkomlig glädje, att allt i mitt liv hade fallit på plats i kväll. عندما دعاني إدوارد للخلف ، تم إغلاق صندوق جاكوب وإغلاقه بإحكام ، وبينما كان يضع ذراعيه حولي ، شعرت مرة أخرى بمشاعر الفرح المطلق ، وأن كل شيء في حياتي قد سقط في مكانه الليلة. When Edward invited me again, the Jacob box was properly closed and locked, and when he put his arms around me, I could once again experience the feeling of complete joy, that everything in my life had fallen into place tonight. Jag log och lade huvudet mot hans bröst. ابتسمت ووضعت رأسي على صدره. I smiled and laid my head against his chest. Hans grepp om mig blev hårdare. شددت قبضته علي. His grip on me became harder.

”Jag skulle kunna vänja mig vid det här”, sa jag. قلت: "يمكنني التعود على هذا". "I could get used to this," I said.

”Säg inte att du har kommit över din dansfobi?” "لا تقل لي أنك قد تجاوزت رهاب الرقص الخاص بك؟" "Don't tell me you've gotten over your dance phobia?"

”Det är inte så farligt att dansa – med dig. "It's not so dangerous to dance - with you. Men jag tänkte mer på det här …” Jag pressade mig ännu hårdare mot honom. But I thought more about this… “I pressed myself even harder against him. ”Att aldrig behöva skiljas åt.” "To never have to divorce."

”Aldrig”, lovade han och böjde sig ner för att kyssa mig. ووعدني وهو ينحني ليقبلني: "أبدًا". "Never," he promised, leaning down to kiss me. Det var en allvarlig sorts kyss; intensiv, långsam men växande … لقد كان نوعًا جادًا من القبلة ؛ مكثف ، بطيء لكن متنامي ... It was a serious kind of kiss; intense, slow but growing…

Jag hade nästan glömt var jag befann mig när jag hörde Alice ropa: ”Bella! كدت أنسى مكاني عندما سمعت أليس تنادي ، "بيلا! I had almost forgotten where I was when I heard Alice shout, “Bella! Det är dags!” It's time!"

Jag kände en ilning av irritation mot min nya syster för att hon avbröt oss. شعرت باندفاع من الغضب تجاه أختي الجديدة لمقاطعتنا. I felt a rush of irritation towards my new sister because she interrupted us.

Edward ignorerade henne. تجاهلها إدوارد. Edward ignored her. Hans läppar var hårda mot mina, ivrigare än förut. كانت شفتاه قاسية على شفتي ، أكثر حماسًا من ذي قبل. His lips were hard against mine, more eager than before. Min puls skenade och mina handflator var fuktiga mot hans marmorhals. تسارعت نبضات قلبي وكانت راحتي رطبة على رقبته الرخامية. My pulse raced and my palms were damp against his marble neck.

”Vill ni missa ert plan?” frågade Alice, som nu stod precis bredvid mig. "هل تريد أن تفوت خطتك؟" سأل أليس ، الذي كان يقف بجانبي الآن. "Do you want to miss your plan?" asked Alice, who was now standing right next to me. ”Ni får säkert en underbar smekmånad ute på flygplatsen i väntan på nästa.” "سيكون لديك بالتأكيد شهر عسل رائع في المطار أثناء انتظار الشهر التالي". "You'll probably have a wonderful honeymoon out at the airport waiting for the next one."

Edward vred lite på ansiktet för att mumla: ”Försvinn, Alice.” Sedan tryckte han läpparna mot mina igen. لوى إدوارد وجهه قليلاً ليغمغم ، "اخرجي ، أليس". ثم ضغط شفتيه على شفتي مرة أخرى. Edward twisted his face a little to mumble, "Disappear, Alice." Then he pressed his lips against mine again.

”Bella, vill du ha på dig den där klänningen på planet?” insisterade hon. "بيلا ، هل تريدين ارتداء ذلك الفستان على متن الطائرة؟" أصرت. "Bella, do you want to wear that dress on the plane?" she insisted.

Jag lyssnade inte särskilt noga. لم أستمع جيدًا. I did not listen very carefully. I just det ögonblicket brydde jag mig faktiskt inte. في تلك اللحظة بالذات ، لم أكن أهتم. At that very moment, I did not really care.

Alice morrade lågt. دمدرت أليس بهدوء. Alice growled softly. ”Jag berättar för henne vart ni ska, Edward. "سأخبرها إلى أين أنت ذاهب ، إدوارد. "I'm telling her where you're going, Edward. Jag gör det.” I do it."

Han stelnade till. تصلب. He froze. Sedan rätade han på sig och blängde på sin favoritsyster. ثم استقام ونظر إلى أخته المفضلة. Then he straightened up and glared at his favorite sister. ”För att vara så liten är du enormt irriterande.” "لكونك صغيرًا جدًا ، فأنت مزعج للغاية." "For being so small, you're hugely annoying."

”Jag valde inte ut den perfekta resklänningen för ingenting”, snäste hon och tog min hand. "لم أختار فستان السفر المثالي من أجل لا شيء" ، صرخت ، وأخذت يدي. "I did not choose the perfect travel dress for nothing," she snapped and took my hand. ”Följ med mig, Bella.” “Come with me, Bella.”

Jag stretade emot, ställde mig på tå för att kyssa honom en gång till. كافحت مرة أخرى ، ووقفت على أصابع قدمي لتقبيله مرة أخرى. I resisted, stood on my toes to kiss him again. Hon ryckte otåligt i mig, drog med mig bort från honom. شدَّتني بفارغ الصبر ، وسحبتني بعيدًا عنه. She jerked at me impatiently, pulling me away from him. Några av gästerna skrockade. ضحك بعض الضيوف. Some of the guests chuckled. Jag gav upp och lät Alice dra mig med in i huset. استسلمت وتركت أليس تسحبني إلى المنزل. I gave up and let Alice drag me into the house.

Hon såg upprörd ut. بدت مستاءة. She looked upset.

”Förlåt mig, Alice”, sa jag. "Forgive me, Alice," I said.

”Jag klandrar inte dig, Bella.” Hon suckade. "أنا لا ألومك يا بيلا". لقد تنهدت. "I'm not blaming you, Bella." She sighed. ”Du verkar inte kunna kontrollera dig.” "You do not seem to be able to control yourself."

Jag fnissade åt hennes martyrmin och hon rynkade pannan. ضحكت على وجهها الشهيد وعبست. I giggled at her martyrdom and she frowned.

”Tack så mycket, Alice. "Thank you very much, Alice. Det var världens vackraste bröllop”, sa jag uppriktigt. لقد كان أجمل حفل زفاف في العالم. It was the most beautiful wedding in the world, ”I said frankly. ”Allt var helt perfekt. “Everything was absolutely perfect. Du är världens bästa, smartaste, mest begåvade syster.” أنت أفضل ، أذكى ، أخت موهوبة في العالم ". You are the best, smartest, most talented sister in the world. ”

Det fick henne att tina och hon log brett. جعلها تذوب وابتسمت على نطاق واسع. It made her thaw and she smiled broadly. ”Kul att du gillade det.” "سعيد لأنك أحببته." "Glad you liked it."

Renée och Esme väntade på övervåningen. كان رينيه وعصمه ينتظران في الطابق العلوي. Renée and Esme were waiting upstairs. De hjälpte mig snabbt att byta om till den blå resklänningen Alice valt ut. They quickly helped me change to the blue travel dress Alice chose. Jag var tacksam när någon lossade nålarna i mitt hår och lät det falla fritt över ryggen, vågigt av flätorna. كنت ممتنًا عندما قام شخص ما بفك الدبابيس في شعري وتركه يسقط بحرية على ظهري ، متموجًا من الضفائر. I was grateful when someone loosened the needles in my hair and let it fall freely over my back, wavy from the braids. Mamma grät oavbrutet. بكت أمي بلا توقف. Mom cried incessantly.

”Jag ringer när jag vet vart jag ska”, lovade jag och kramade om henne. "I'll call when I know where I'm going," I promised, hugging her. Jag visste att smekmånadshemligheten antagligen drev henne till vansinne – min mamma hatade hemligheter, om hon inte kände till dem. كنت أعرف أن سر شهر العسل ربما دفعها إلى الجنون - كانت والدتي تكره الأسرار ، ما لم تكن تعرفها. I knew that the honeymoon secret was probably driving her crazy - my mother hated secrets, if she did not know them.

”Jag berättar så fort Bella har åkt”, sa Alice och flinade åt mitt sårade uttryck. قالت أليس وهي تبتسم لتعبيري المؤلم: "سأخبرك بمجرد مغادرة بيلا". "I'm telling you as soon as Bella has left," Alice said, grinning at my hurt expression. Så orättvist, att jag skulle bli den sista som fick veta något. So unfair, that I would be the last to know anything.

”Du måste komma och hälsa på mig och Phil väldigt, väldigt snart. "يجب أن تأتي لتراني أنا وفيل قريبًا جدًا. "You have to come and visit me and Phil very, very soon. Det är din tur att komma ner till oss, se solen för en gångs skull”, sa Renée. قال رينيه: "حان دورك للنزول إلينا ، ورؤية الشمس لمرة واحدة". It's your turn to come down to us, see the sun for once, ”said Renée.

”Det regnade inte i dag”, påminde jag henne och undvek hennes önskan. "لم تمطر اليوم ،" ذكرتها متجنبة رغبتها. "It was not raining today," I reminded her, avoiding her wish.

”Ett mirakel.” "A miracle."

”Allt är klart”, sa Alice. "Everything is ready," said Alice. ”Dina väskor står i bilen, Jasper hämtar den nu.” Hon drog mig mot trappan och Renée följde efter utan att släppa mig. "حقائبك في السيارة ، سيأخذها جاسبر الآن." جذبتني نحو الدرج وتبعه رينيه دون أن تتركه. "Your bags are in the car, Jasper is picking it up now." She pulled me up the stairs and Renée followed without letting me go.

”Jag älskar dig, mamma”, viskade jag medan vi gick ner. "I love you, Mom," I whispered as we went downstairs. ”Jag är så glad att du har Phil. “I'm so glad you have Phil. Ta hand om varandra.” Take care of each other."

”Jag älskar dig också, gumman.” "I love you too, old lady."

”Hej då, mamma. "Bye mom. Jag älskar dig”, upprepade jag med en tjock klump i halsen. أنا أحبك "، كررت مع وجود كتلة غليظة في حلقي. I love you ", I repeated with a thick lump in my throat.

Edward väntade nedanför trappan. كان إدوارد ينتظر تحت الدرج. Edward was waiting below the stairs. Jag tog hans hand, men lutade mig åt sidan för att se den lilla folksamlingen som väntade på att vinka av oss. أمسكت بيده ، لكني انحنيت إلى الجانب لأرى الحشد الصغير الذي ينتظرنا لإبعادنا. I took his hand, but leaned to the side to see the small crowd waiting to wave at us.

”Pappa?” undrade jag. "Dad?" I wondered.

”Här borta”, mumlade Edward. "Over here," Edward murmured. Gästerna backade och lät oss passera. تراجع الضيوف ودعونا نمر. The guests backed away and let us pass.

Charlie stod tafatt lutad mot väggen en bit bakom alla andra, nästan som om han försökte gömma sig. كان تشارلي يميل بشكل محرج على الحائط خلف أي شخص آخر ، كما لو كان يحاول الاختباء. Charlie stood awkwardly leaning against the wall some distance behind everyone else, almost as if trying to hide. Hans rödkantade ögon förklarade varför. شرحت عيناه ذات الحواف الحمراء السبب. His red-rimmed eyes explained why.

”Åh, pappa!” “Oh, Dad!”

Jag kramade om honom och tårarna började rinna igen – jag hade gråtit så mycket i kväll. I hugged him and the tears began to flow again - I had cried so much tonight.

”Såja, gumman. "Well, old lady. Ni får inte missa planet.” You must not miss the plane. ”

Det var svårt att prata om kärlek med Charlie – vi var så lika på det sättet, valde alltid triviala samtalsämnen för att undvika pinsamma känsloyttringar. كان من الصعب التحدث عن الحب مع تشارلي - كنا متشابهين جدًا بهذه الطريقة ، ونختار دائمًا موضوعات تافهة لتجنب العروض العاطفية المحرجة. It was hard to talk about love with Charlie - we were so similar in that way, always choosing trivial topics of conversation to avoid embarrassing emotional expressions. Men det här var inte rätt tillfälle för osäkerhet. لكن هذا لم يكن وقت عدم اليقين. But this was not the time for uncertainty.

”Jag älskar dig för alltid, pappa”, sa jag. "I love you forever, Dad," I said. ”Glöm inte det.” "لا تنسى ذلك". "Do not forget it."

”Det samma, Bella. "The same thing, Bella. Alltid.” Always."

Jag kysste hans kind i samma ögonblick som han kysste min. I kissed his cheek the moment he kissed mine.

”Ring”, sa han. قال: "اتصل". "Call," he said.

”Snart”, lovade jag. "Soon," I promised. Jag visste att det var allt jag kunde lova. كنت أعلم أن هذا هو كل ما يمكنني أن أعده. I knew that was all I could promise. Att ringa. To call. Mina föräldrar skulle aldrig få träffa mig igen – jag skulle vara för annorlunda och alldeles för farlig. لن يراني والداي مرة أخرى أبدًا - سأكون مختلفًا جدًا وخطيرًا للغاية. My parents would never see me again - I would be too different and far too dangerous.

”Sätt fart, då”, sa han buttert. قال بصراحة: "أسرع ، إذن". "Speed up, then," he said bitterly. ”Så att ni inte blir försenade.” "لذلك لن تتأخر." "So that you will not be late."

Gästerna banade väg åt oss igen och Edward drog mig tätt intill sig. أفسح الضيوف الطريق لنا مرة أخرى وجذبني إدوارد بالقرب منه. The guests made way for us again and Edward pulled me close to him. ”Är du redo?” frågade han. "Are you ready?" he asked.

”Ja”, svarade jag och visste att det var sant. "Yes," I answered, knowing it was true.

Alla applåderade när Edward kysste mig på tröskeln. صفق الجميع عندما قبلني إدوارد على عتبة الباب. Everyone applauded when Edward kissed me on the doorstep. Sedan sprang vi mot bilen under en störtskur av riskgryn. ثم ركضنا نحو السيارة تحت أمطار غزيرة من البَرَد. Dann liefen wir unter einem Schauer von Reiskörnern zum Auto. Then we ran towards the car during a downpour of rice groats. Det mesta föll långt ifrån oss, men någon – antagligen Emmett – kastade med kuslig pricksäkerhet, och jag träffades av flera risgryn som studsat mot Edwards rygg. سقط معظمها بعيدًا عنا ، لكن شخصًا ما - ربما إيميت - ألقى بدقة شديدة ، وأصيبت بعدة حبات أرز ارتدت من ظهر إدوارد. Most of it fell far away from us, but someone - probably Emmett - threw with eerie dot security, and I was hit by several rice grits that bounced against Edward's back.

Bilen var dekorerad med mängder av blommor och långa, skira tygband som var fastknutna i ett dussintal skor – designerskor som såg sprillans nya ut – som dinglade bakom stötfångaren. تم تزيين السيارة بكتل من الزهور وشرائط قماشية طويلة وشفافة مربوطة بعشرات الأحذية أو نحو ذلك - أحذية ذات مظهر جديد تمامًا - تتدلى خلف المصد. The car was decorated with lots of flowers and long, sheer fabric ribbons that were tied in a dozen shoes - designer shoes that looked brand new - that dangled behind the bumper.

Edward skyddade mig från risgrynen när jag klev in i bilen. قام إدوارد بحمايتي من فريك الأرز عندما دخلت السيارة. Edward protected me from the rice when I got in the car. Sedan satte han sig bakom ratten och vi for iväg medan jag vinkade genom fönstret och ropade: ”Jag älskar er!” mot verandan, där mina familjer stod och vinkade tillbaka. ثم صعد خلف عجلة القيادة وانطلقنا بينما كنت ألوح من النافذة وصرخت ، "أنا أحبك!" نحو الشرفة ، حيث وقفت عائلتي ولوحت بالعودة. Then he sat behind the wheel and we left while I waved through the window and shouted: "I love you!" towards the porch, where my families stood waving back.

Det sista jag såg var mina föräldrar. The last thing I saw was my parents. Phil stod med båda armarna om Renée. وقف فيل بذراعيه حول رينيه. Phil stood with both arms around Renée. Hon hade ena armen i ett hårt grepp om hans midja, men hennes andra hand var utsträckt och höll i Charlies. كان لديها ذراع واحدة في قبضة ضيقة على خصره ، لكن يدها الأخرى كانت ممسكة بتشارلي. She had one arm in a tight grip on his waist, but her other hand was outstretched and holding Charlie. Så många olika sorters kärlek i harmoni i detta ögonblick. الكثير من أنواع الحب المختلفة في وئام في هذه اللحظة. So many different kinds of love in harmony in this moment. Det kändes väldigt hoppfullt. شعرت بأمل كبير. It felt very hopeful.

Edward kramade min hand. ضغط إدوارد على يدي. Edward squeezed my hand. ”Jag älskar dig”, sa han. “I love you,” he said.

Jag lutade huvudet mot hans arm. I leaned my head against his arm. ”Det är därför vi är här”, citerade jag honom. "لهذا السبب نحن هنا" ، نقلت عنه. “That's why we're here,” I quoted him.

Han kysste mitt hår. He kissed my hair.

När vi svängde ut på den svarta landsvägen och Edward trampade på gasen hörde jag ett ljud över den spinnande motorn, från skogen bakom oss. عندما انعطفنا إلى الطريق الريفي الأسود وداس إدوارد على الغاز ، سمعت صوتًا فوق محرك الخرخرة ، من الغابة خلفنا. As we turned onto the black country road and Edward stepped on the gas, I heard a sound over the spinning engine, from the forest behind us. Om jag hörde det, gjorde definitivt han det också. إذا سمعته ، فهو بالتأكيد فعل ذلك أيضًا. If I heard it, he definitely did. Men ingen av oss sa någonting. But neither of us said anything.

Det hjärtskärande, plågade ylandet blev allt svagare och tystnade sedan helt. خفت حدة العواء المؤلم والقلب ، ثم صمت. The heartbreaking, tormented howl became weaker and weaker and then fell silent completely.