Kapitel 7

FARSAN BLEV GALEN

Vi bodde sällan mer än ett år på ett ställe.

Jag vet inte riktigt varför. Jag gick i olika skolor

hela tiden och hade svårt att få kompisar.

I skolan fick jag en extralärare. Jag blev sjukt arg.

Visst, jag var stökig. Kanske värst av alla.

Men en extralärare? Lägg av! Jag var orolig och gjorde dumma grejor.

Men jag fick bra betyg i många ämnen.

Matte gick hur lätt som helst. Bam bam bara,

och så såg jag svaret. Det var som i fotbollen.

Jag såg bilder och lösningar.

Men jag kunde inte förklara hur jag räknat

så lärarna trodde att jag fuskade.

De snackade om att sätta mig i särskola.

Då började en bomb ticka i mig. En dag spelade vi innebandy. Extraläraren kom dit

och glodde. Hon var som ett plåster.

Jag sköt världens skott rakt i huvudet på henne.

Skolan ringde pappa. De sa att jag borde

gå till psykolog eller börja på specialskola.

Farsan blev galen. Ingen pratar illa om hans barn. — Det är inget fel på min son,

han är finaste killen, far åt helvete allihop! Sedan blev det lite bättre. Extraläraren slutade.

En extralärare bara för mig! Jag blir galen på det.

Man får inte skilja ut barn på det viset! Man får inte! Jag började i gymnasiet på Borgarskolan.

Samhällsprogrammet med fotbollsinriktning.

Nu skulle allt förändras. Nu skulle jag bli riktigt cool.

Men det blev en chock. I Borgarskolan hade alla tröjor från Ralph Lauren,

skor från Timberland och skjortor!

Jag hade knappt sett en kille i skjorta förut.

Jag måste göra något. Det gick sjukt snygga brudar

i plugget. Det gick inte att snacka med dem

och se ut som en förortsunge i träningsoverall.

Jag bråkade med farsan om saken. — Jag kan ju inte vara värsta tönten i plugget! sa jag. Han köpte snacket. Jag fick studiebidraget.

Jag köpte jeans och pikétröjor men inget funkade.

Det lyste Rosengård om mig. Jag fick köra med fotbollen. Men den gick inte heller bra.

När jag blev utslängd från en lektion i italienska sa jag:

— Jag kommer ändå att lära mig språket

när jag blir proffs i Italien. Det var bara snack. Jag platsade inte ens i juniorlaget. Jag pluggade allt mindre.

Till slut hoppade jag av gymnasiet.

Och hemma var det en massa strul och bråk.