Kapitel 1: Min teckning

Geografi. När du lär dig geografi får du veta hur världen ser ut.

Du lär dig om städer, hav, sjöar, floder och berg.

Insidan av en boaorm.

När jag är sex år ser jag en bild som intresserar mig.

Bilden finns i en bok om skogen.

På bilden är det en boaorm som äter ett stort djur.

I boken står det, boaormen äter djuret helt.

Sedan kan ormen inte röra sig.

Den sover i sex månader när den smälter maten.

Jag tänker på bilden från boken om skogen.

Jag ritar min första teckning.

Jag visar min teckning för vuxna.

Jag frågar dem om de blir rädda.

Varför ska vi bli rädda för en hatt?

Jag ritar inte en hatt.

Jag ritar en boaorm som har en elefant i magen.

Jag ritar insidan av ormen så att de vuxna ska förstå.

Vuxna har svårt att förstå.

De vuxna säger åt mig att gömma teckningarna.

De vill att jag ska lära mig geografi.

De vill att jag ska lära mig att räkna och att skriva.

Så jag slutar att teckna när jag är sex år.

Jag är trött på att hela tiden förklara saker för de vuxna.

Jag får göra något annat istället.

Jag blir pilot.

Jag flyger runt i världen.

Geografin hjälper mig.

Jag lär mig snabbt att se att Kina och Arizona är olika platser.

Det är bra att veta om jag kör fel på natten.

I Kina bor det över en miljard människor.

Arizona är en del av USA.

Jag träffar många allvarliga människor.

Jag är mycket tillsammans med vuxna.

Det får mig inte att tycka bättre om vuxna.

När jag träffar någon som förstår mer än de andra tar jag fram min första teckning.

Jag vill se om det går att förstå teckningen.

Men jag får alltid samma svar.

Det är en hatt, säger den vuxna.

Efter det talar jag inte med den vuxna om boaormar, gamla skogar eller stjärnor.

Jag talar istället som den vuxna.

Jag talar om fotboll, politiker och slipsar.

Och den vuxna är glad över att träffa en klok människa.