Radioaktivitet förklarad | KEMI | Gymnasienivå

Radioaktivitet betyder att ett ämne avger radioaktiv strålning.

Dessa ämnen finns naturligt men kan också tillverkas.

Människan har utvecklat sätt att ta vara på strålningen-

-t.ex. som energikälla och inom vården.

På ett kärnkraftverk och ett cancerlabb-

-ska vi undersöka hur radioaktivitet påverkar oss och vår miljö.

Radioaktivitet uppstår när grundämnen ombildas till andra grundämnen-

-genom förändring av antalet neutroner och protoner i kärnan.

Makarna Curie utforskade vid förra sekelskiftet radioaktiviteten-

-som var en ny upptäckt.

De lyckades utvinna grundämnet radium och fick Nobelpriset.

De upptäckte att strålningen påverkar kroppen.

Den kan bota cancer och sår.

Under 1930-talet fokuserade man på de positiva sidorna-

-som ansågs förbättra allt från potens till glanslöst hår.

Radioaktivt flaskvatten - en storsäljare!

Men pendeln svängde. Det upptäcktes att folk blev sjuka.

Det inte bara botade cancer - det skapade det.

Man hade underskattat hur farligt radioaktivitet var.

Radioaktiv strålning kan påverka cellers DNA.

Vid onaturligt stor strålning, som en kärnkraftsolycka-

-drabbas även naturen och djurlivet.

Radioaktivt nedfall kan regna ner över sjöar, bär och svamp.

I dag tänker vi inte på radioaktivt flaskvatten, utan på kärnkraft-

-så hur används radioaktiv strålning där?

Det speciella med ett kärnkraftverk är att det inte är kol, utan uran.

-Vi börjar här. -Ja.

Inne i själva reaktorn har vi vårt bränsle.

På bränslet skjuter vi neutroner-

-som får själva uranet att klyvas - fission.

Vid varje klyvning frigörs energi-

-och den värmer upp vattnet som finns runtomkring bränslet.

-Så ångan färdas genom dem? -Precis.

Den kommer underifrån golvet.

Här under skyddet finns den första högtrycksturbinen-

-och längs den här turbinsträngen, med hjälp av generatorn-

-får vi ström för att försörja hela Göteborg.

Hur hänger radioaktivitet ihop med kärnkraft?

Det här sättet att producera energi...

När vi använder uran som klyvs så bildas det radioaktiva ämnen.

Det gör att vi måste tillse att vi på ett säkert sätt-

-kan förvara de här radioaktiva ämnena.

Varför behöver vi ta av alla grejor?

För att inte tappa nåt i bassängerna.

Det är för att skydda bränslet, så att inget skadar det.

Vi förvarar det i två år-

-och det mesta av radioaktiviteten och värmen försvinner.

Sen går det med båt till vårt mellanlager i Oskarshamn.

Där finns väldigt djupa bassänger-

-där bränslet kan stå i ytterligare ungefär trettio år och klinga av-

-i väntan på att få stå i slutförvar.

Då har det gjort av med ungefär 99,99 % av sin aktivitet.

Så den strålning som finns kvar i flera tusen år är den minimala?

Precis, men den där sista delen-

-kräver upp till 100 000 år av säker förvaring.

100 000 år är ju jättelänge. Finns det inga alternativ?

Det problematiska med diskussionen om slutförvaring-

-är att man inte diskuterar alternativ.

Ett sånt kan vara att vänta.

Använt kärnbränsle har fortfarande högt energiinnehåll.

Man kan använda det i en annan typ av reaktor.

Vi har inte såna i dag-

-men om 100-200 år är det inte alls omöjligt.

Hur skulle det se ut utan kärnkraft?

Jag tror att vi hade haft en väldigt allvarlig kris med klimatet-

-för om man kollar på världens energibehov-

-så är 80 % just nu fossila bränslen.

Ungefär 10 % är kärnkraft.

10 % är förnyelsebart, och den största delen är vattenkraft.

Riskerna med kärnkraften ska absolut inte underskattas-

-men de måste sättas i relation till andra risker.

Radioaktiva ämnen används även till helt andra saker.

Nu tittar vi på cancerceller.

-Är det så de ser ut? -Vi ska se om vi kan få till skärpan.

Vi använder strålning för att slå ut cancercellerna.

Vi sätter radioaktiva ämnen på cancermålsökande molekyler-

-och då får man ett radioaktivt läkemedel som man kan injicera.

Det åker runt i blodet, binder vid sin cancercell och strålar.

Du får en lokal strålterapi inifrån.

-Så den söker upp tumören? -Ja.

Vi använder ofta antikroppar som gör det här helt naturligt i kroppen.

De åker runt i blodet och letar efter sin måltavla.

Vi tillverkar egna som ska binda mot nån struktur på cancercellen.

Ni springer ut. Det här är ledigt, så vi går in där det är skyddat.

Vad är risken för oss med att vara utsatta för de här ämnena?

Vi använder ju väldigt låga doser. Det är väldigt lite radioaktivitet.

Det finns ganska strikta regler-

-men en pilot blir utsatt för mycket högre doser än på ett sånt här labb.

Det här är en detektor som detekterar radioaktivt avfall.

Om man slår på den så hör du små knäpp.

-Hör du? -Ja. Är det partiklarna?

Varje knäpp är ett sönderfall, och det här är bakgrundsstrålning.

-Om jag håller den ovanför... -Oj.

-Här ovanför... -Lägg inte handen där, kanske.

Du ser. Det är mycket där, men med locket kommer det inte igenom.

Då ska du få testa att behandla dem.

Det kan vara roligt att få döda cancerceller.

-Nu är det vår tur. -Nu ska ni få.

Lite försiktigt så trycker man ut den här lösningen.

Det kanske blir för mycket nu.

I såna här försök har vi våra små tumörer som växer i plattan-

-tillsätter våra molekyler och tittar hur tumörerna växer över tid.

I vissa fall slutar tumörerna växa-

-i vissa krymper de och i vissa exploderar de nästan.

Det blir liksom inget kvar av dem.

-Så det är ett lyckat fall? -Precis.

Det gick ju bra. Säg till om du behöver exjobb sen.

Radioaktiv strålning har många arbetsområden.

Kommer ni ihåg Marie Curie, som vi pratade om i början?

Hon dog av strålskador från arbetet.

Radioaktiva ämnen kan verkligen göra skada-

-men det har bidragit till röntgen, cancerbehandlingar och energi.

Det är ju ganska strålande.