Miljöfarliga metaller förklarade | KEMI | Gymnasienivå

Metaller är grundämnen som finns naturligt i vår miljö.

I små mängder kan vissa metaller vara livsviktiga-

-för människor, växter och djur.

Men i för hög koncentration kan de vara giftiga.

Vi människor har använt metaller på olika sätt.

T.ex. tagit upp dem upp dem ur jorden genom gruvor.

Och det har gjort att halterna av farliga metaller i miljön har ökat.

Så hur har de här miljöfarliga metal- lerna påverkat oss och vår omgivning?

Följ med till en gruva och hör vad experterna säger.

Gruvor har funnits i Sverige i över tusen år.

Under stor del av vår historia-

-kom betydande del av våra rikedomar från just gruvdrift.

Under stormaktstiden på 1600-talet stod t.ex. den här gruvan-

-Falu koppargruva- för 2/3 av hela världens kopparproduktion.

Och senaste århundradena har malmfäl- ten i Norrbotten gett stora intäkter.

Men på senare tid har gruvbrytningen kommit att problematiseras.

Metallerna kan orsaka stora skador på både människa och miljö.

Här verkar det ligga en gammal skylt eller något.

De revs ner ganska snabbt och vi satte upp nya också.

Varför tror du folk river ner dem? För att kunna vistas...

Jag tror väl det. Man tyckte det var för dramatiskt helt enkelt.

Vad är det vi ser här omkring oss?

Det är resterna av gammal gruvverksamhet som har varit här i...

...i Stollberg och Silvhyttan sen väldigt lång tid tillbaka.

Och marken här består alltså av en avfallssand-

-som kom i från ett s.k. anrikningsverk som låg här ovanför.

I den här processen, där man skulle utvinna metaller ur de här malmerna-

-så fick man dels ut metallerna som man ville åt-

-men man fick också ut en massa avfallsmaterial.

T.ex. är arsenikhalterna så höga.

Det är alltså fråga om gram per kilo torrsubstans.

Det är så höga halter - det finns inte många motsvarande gruvområden-

-som har så höga av just de värdena.

Hur påverkar det växtligheten och de levande organismerna?

I vattnet här till exempel.

Man kan väl säga som sammanfattning att det inte är nåt bra.

Nä, något vidare bra är det inte.

Om t.ex. endast en liten mängd bly finns i en växt-

-kommer en primärkonsument, som den här fisken få i sig och lagra det.

När den blir uppäten av en sekundär- konsument, som den här större fisken-

-kommer blyet fortsätta lagras i denna.

Och eftersom sekundärkonsumenten äter mer-

-så kommer den få i sig bly från fler håll.

När slutligen toppkonsumenten, som t.ex. en rovfågel eller en människa-

-äter sekundärkonsumenten-

-blir den hårt drabbad av det miljöfarliga blyet-

-som alltså fortsätter lagras i kroppen.

Så funkar det alltså när djur och människor-

-får i sig miljöfarliga metaller.

Men kan vi ta hand om metallerna-

-som finns i vattnet i ett reningsverk t.ex.?

Det som kommer till reningsverken-

-om det är ett grundämne som metallerna är-

-då kan vi inte rena bort dem, för antingen går de ut i vattnet-

-eller så går de till den restprodukt som vi skulle vilja kunna använda-

-som gödning på åkermarken, om det är av tillräckligt bra kvalitet.

Här kan det t.ex. vara silver, koppar eller kadmium.

De miljöfarliga metallerna kan alltså inte brytas ned.

I stället sipprar de långsamt ut i marken-

-och sen vidare i sjöar och vattendrag.

Men hur ser egentligen metallerna ut? Vi åker ner i Sala silvergruva.

-Det här är en bit silvermalm. -Det syns.

Gråglänsande kristaller - det kallas för blyglans.

Du hör på namnet att det finns bly i det här.

Och ofta också silver - och här i Sala - av geologiska anledningar-

-så är den här blyglansen väldigt rik på silver.

Dem det är absolut inte rent silver. Det är det man gör först här...

Vi bryter och hissar upp malmen-

-och sen skickar man den till hyttan, där man smälter fram den.

-Det är då man utvinner och renar? -Precis.

Och det är en väldigt avancerad process-

-och det är så fascinerande att tänka-

-att människor i flera tusen år har kunnat göra det här.

Och det är ingen slump att vi kallar våra olika tidsåldrar-

-för olika metaller.

Som vi då har lärt oss att hantera. Bronsålder, järnålder o.s.v.

Jag ser att det finns lite mörka fläckar på bergsväggarna.

Vad är det för nåt?

Det här är faktiskt också ett mineral.

Precis som du sa - de här fläckarna.

Om du tänker dig berget som en gigantisk kokande gryta-

-för många miljoner år sen-

-och så rinner det runt olika mineraler.

Det här är zinkblände, det är ett annat malmmaterial här-

-och vi hör på namnet att det innehåller zink.

Hur är det här ett gift och hur blir det ett gift?

De här mineralen vi pratar om - när vi brutit loss det här från berget-

-och sen börjar få ut metallerna i hyttan och "anrikar", som man säger-

-det är då du särskiljer de olika gifterna som det innehåller-

-och de här "sulfidmineralen" - metaller som binds med svavel-

-de har olika gifter. Blyglansen... Där kommer blyet in i bilden.

Nu gick blyet upp i rök, så för de människor som jobbade i hyttan-

-innan man började tillvarata blyet - det var ju fullkomligt livsfarligt-

-så på ett sätt var hyttan en farligare arbetsplats än gruvan.

Men återigen... Låter vi det vara här så är det ofarligt.

Vi kanske inte ska stå och slicka på det-

-men sen när människan började sönderdela det-

-och det sprids i omgivningen som det har gjort här i hundratals år...

Var i området har ni hittat föroreningar?

I Sala silvergruva-området så är det överallt.

Ja, det är höga halter av många metaller i hela området.

I ytjord, i vatten - och de sprids på lite olika sätt.

Vi har bly och arsenik som framför allt-

-är de som är farliga för människor.

På vilket sätt påverkar de djur, människor och växtlighet?

Bly tas upp av nervsystemet och det är farligast-

-framför allt för barn och foster där det blockerar nervsystemet-

-och man har mätt upp lägre IQ på ställen där barn utsatts för bly.

Arsenik är cancerframkallande-

-och i för höga halter kan det också vara akut toxiskt, så man kan dö.

Det är ett klassiskt mordvapen förr i tiden, förgifta med arsenik.

Hur gör ni för att åtgärda de här problemen?

Vi har ett projekt för att minimera riskerna-

-med de metaller som finns här.

Både för miljö och människor.

I detta fall är damning största risken för människor.

Då ser man till att föroreningar inte kan damma-

-och inte nå folk på det sättet.

Det gör vi genom att hårdlägga. Det ser ut som på den här platsen.

Den är åtgärdad. Här har vi hårdlagt med grus.

Det är kulturmiljö här så det ska se ut som det gjorde förr i tiden.

På vissa andra platser har vi asfalterat.

Sen har vi också problem med vatten-

-där vi kommer ha ett vattenrenings- steg som ser till att alla metaller-

-som kommer från det här området belastar en å-

-och se till att stoppa den metallbelastningen där.

Du ska demonstrera hur man brukade sjunga här nere.

Gruvarbetarna hade morgonbön först ovan jord kl. 5 på morgonen.

Sen gick de till gruvans central- schakt och så åkte de ned i tunnor-

-och på vägen sjöng de ofta psalmer-

-och den här psalmen vet vi att de ofta sjöng-

-och det passar ju här i ekosalen.

-Vi får se hur det låter. -Ja.

Mörkrets furste stiger ned

hotande och vred

Han rustar sig förvisst

Frågan är nu när vi vet så mycket om de miljöfarliga metallernas påverkan:

Hur ser framtiden ut?

Vi har varit i Sala silvergruva och undersökt metallutvinningen där-

-och hur metallgifter har spridit sig i naturen och i miljön.

Hur ser framtidsutsikterna ut för t.ex. Östersjön?

Kommer man nånsin kunna äta fisk från Östersjön?

Framtidsutsikterna ser bättre ut nu än för 20 år sen.

Vi ser i havet och i skärgården att vattnet är klarare än för 10 år sen.

Så vi börjar närma oss den nivån vi var på på 50-60-talet.

Men vi har gamla synder kvar.

Vi har - som du nämnde - miljögifterna och metaller.

Vi är på väg åt rätt håll, men det går inte på en mandatperiod-

-som är fyra år för politiken. Det är snarare tio mandatperioder.

Och Östersjön är ett innanhav som är så tillslutet.

Det tar över hundra år att byta ut vattnet i hela Östersjön-

-så har vi en förorening tar det lång tid innan den försvinner.

Långsamt går vi ändå åt rätt håll.

Arbetet med att få ner halterna av miljöfarliga metaller fortsätter.

Vi reglerar nytt avfall samtidigt som vi försöker ta hand om det gamla.