Människocellen förklarad | BIOLOGI | Gymnasienivå

Visste du att varje cell är en enskild organism?

Du, alltså din kropp, består av miljontals små organismer-

-som är i ständig rörelse och arbetar hårt dygnet runt.

Vi har 200 typer av celler i kroppen anpassade för specifika uppgifter.

Blodceller är anpassade för att kunna transportera det livsviktiga syret.

Muskelceller bildar muskler så att vi kan röra på oss.

Trots olikheter i utseende och uppdrag-

-har alla celler identiskt innehåll.

Jag ska ta upp cellens viktigaste beståndsdelar som kallas organeller.

För att förenkla tänker jag beskriva cellen som en rund stad.

Om staden var en cell hade den varit minimal.

I genomsnitt är en cell en tusendels millimeter i diameter. Det är litet.

I cellen finns olika samhälls- funktioner, som transportvägar...

...sopstationer, kraftverk och fabriker.

Varje cell innehåller ett bibliotek-

-där den genetiska informationen om just dig finns lagrad.

Likt en medeltidsstad skyddas cellen av en tjock mur, ett cellmembran-

-som verkar som en tydlig barriär.

I muren finns receptorer som fungerar likt portar med vakter.

Det är enbart för specifika proteiner som dessa portar öppnar sig-

-och släpper in någon, för att sedan snabbt stänga sig igen.

Det är viktigt att hålla inkräktare borta för att skydda cellens kärna:

Stadens bibliotek.

För djupt där inne ligger vårt DNA-

-tätt hoppackat och uppsnurrat på små rullar som vi kallar kromosomer.

Själva DNA:t är en lång molekyl uppbyggd av kemiska byggstenar-

-som kallas för kvävebaser.

Det är ordningen på dessa kvävebaser som styr våra egenskaper-

-och en sekvens av den här DNA-strängen kallar vi för en gen.

Genen liknas vid en instruktionsbok-

-där instruktionerna är identiska i alla celler-

-men olika gener är påslagna i de olika cellerna-

-för att tala om för just den cellen vad den ska lägga sitt fokus på.

Vi kallar det för genreglering.

Generna som är påslagna berättar vilken typ av cell den ska vara-

-exempelvis en nervcell, en skelettcell eller en hudcell-

-men också vilka proteiner som ska produceras i cellen.

Proteinet produceras i ribosomerna som kan liknas vid fabriker.

Information skickas ut från generna om vilket protein som ska tillverkas.

Framställningen av protein kallar vi proteinsyntes.

Väl färdiga stannar proteinerna kvar i cellen eller tar sig ut i kroppen-

-för att bygga upp vävnad, ett organ eller för att behandla en infektion.

Som jag sa finns det många funktioner i en cell förutom dem vi pratat om.

Men det finns ytterligare en vi ska lägga extra tyngd vid: mitokondrien.

Den kan liknas vid stadens kraftverk.

I mitokondrien omvandlas det vi äter till energi.

Socker och fett förbränns till vatten och koldioxid i dess inre membran.

Det är veckat för att vi ska få en större yta att skapa energi.

Energin binds till molekyler, ATP, som ger sig ut i kroppen.

Det är tack vare den processen vi kan röra på oss, växa och tänka.

Cellen en komplicerad organism och utan den skulle liv inte finnas.

Svensktextning: Gabriella Eseland Iyuno Media Group för UR