Tre myter om marknadsekonomi | Andreas Bergh

Rhododendron heter det

Blommar några dagar i maj

Så det har vi missat

Men den är fortfarande ganska stor

Har nog 70 år på nacken

Kan vara den största i Sverige

Det här är då vår sommarstuga som vi köpte för 9 år sedan nu, tiden går

Här är jag när jag när jag semestrar men också ibland när jag jobbar och vill ha lugn och ro

för att skriva, tänka och läsa

Om man tittar på mitt CV så är det

Ganska lätt och att se det som väldigt disparat och spretande och en blandning av sociologi

Ekonomi och statsvetenskap men den röda tråden är just det här

Hur får vi det bättre?

Och vad är det att ha det bättre? Ja de flesta verkar tycka det är bra när man lever längre, friskare och rikare

Och det är slående hur olika bra vi lyckas med det här. Det finns länder där medellivslängden är 45 år.

Och länder där den är 85

Vad beror det på?

Det kan man inte bara acceptera utan att bli nyfiken på vad det är som förklarar det här

Så är det för mig i varje fall

Jag kan försvinna in här

Tro det eller ej jag har byggt den här

Det är inte det jag är bäst på

Och det kanske inte är det jag skulle vilja göra alltid men det är väldigt avkopplande och

väldigt annorlunda vad jag vanligen gör

Om man vill gömma sig så passar det var för det syns inte utifrån att man är här

Ser ni mig?

– Nope

Det är det jag säger!

Tjena Andreas Bergh heter jag. Jag är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi

Välkommen hem till mig

Det finns jättemycket att bli arg på i dagens värld

Det finns finns egoism det finns miljöförstöring det finns ojämlikhet

Och jag är också jättearg över detta bitvis

Men om vi tror att marknadsekonomin bär skulden till det här då hör vi oss en otjänst skulle jag vilja hävda

Grejen med marknadsekonomin är att det är en kraft som dyker upp nästan överallt

Och den dyker upp även där man explicit har sagt att den inte ska få dyka upp

Mitt favoritexempel på det där är nog när kulturutövare och skådisar i New York

Bestämde sig för att kultur och teater ska vara gratis

Så dom satte upp gratisföreställning

Som såklart blev jättepopulära och det blev jättelånga köer för att få se de här populära föreställning

Vad händer i nästa steg? Ja, vissa har ont om tid och vill inte stå i kö i flera timmar

Andra har lite mer ont om pengar och kan mycket väl tänka sig att stå i kö i flera timmar

För att sedan sälja sin teaterbiljett

Till någon som har mer ont om tid, men mer gott om pengar

Det här kan man trycka är ett jättesorgligt exempel

Men det illustrerar den poäng jag vill göra: nämligen att marknadsekonomi tenderar att uppstå

Så fort det finns människor och så fort det finns sådant som människor vill ha

I det här fallet teaterföreställningar

Och då brukar människor byta varor och tjänster med varandra

Och det har människor gjort så länge vi har funnits

Vi byter frukt mot nötter, vi byter hårklippningar mot bröd

Vi byter konsulttjänster mot bilar

Och jag skulle vilja påstå att nästan inget av det välstånd vi har idag

Skulle ha funnits om vi inte hade haft den här benägenheten att byta varor och tjänster med varandra

Idag är ett av våra största problem den politiska polariseringen

Där folk ibland verkar oförmögna att tala med varandra och att tala med människor i motståndarlägret

Men jag skulle vilja hävda att högern och vänstern till stora delar vill ha ungefär samma saker

Man vill ha välstånd, man vill ha frihet, man vill ha ren miljö och stabilt klimat

Om någon påstår att vänster inte gillar frihet att högern inte bryr sig om miljön

Då skulle jag vilja påstå att man har en nidbild av motståndarlägret

I den här föreläsningen så ska jag därför förklara

På vilket sätt marknadsekonomin är någonting bra och någonting som vi alla tjänar på

Och jag ska försöka gå igenom tre myter om marknadsekonomin och visa varför de är fel

Och sen ska jag förklara varför marknadsekonomin inte bär skulden till den globala uppvärmning

TRE MYTER - ...om marknadsekonomi

Myt ett: Marknadsekonomin främjar egoism och hänsynslöshet

Ofta kopplas marknadsekonomi till egoismen hänsynslös

Och det är ju raka motsatsen till att hjälpas åt

Men den kopplingen är också helt fel

Om jag skulle ta din kamera och sticka iväg nu

Så är det egoistisk och hänsynslöst men det är också stöld

Och marknadsekonomi bygger på respekt för äganderätten

Jag kan inte bara ta sådant jag vill ha och springa iväg med det

Jag måste respektera vad som är mitt och vad som är ditt

I en marknadsekonomi så har jag däremot rätt att säga: vilken filmkamera, vad ska du ha för den

Och så kan du, eller vår vän kameramannen här för en kamera mannen här

Avgöra om ni tycker att det är värt att sälja kameran till mig eller inte

Och beroende på om den blir såld eller inte så har kameran hamnat hos den som

Mest värderar den och det framställs ibland som en väldig fördel med marknadsekonomin

Fine, det är bra

Men framförallt innebär marknadsekonomin

Att om jag ska få vad jag vill ha

Måste jag fundera på vad andra vill ha

För att kunna erbjuda något I utbyte

Så att vi båda får det bättre på att byta med varandra

Och det betyder att jag måste visa hänsyn

Jag måste visa respekt

Och jag måste vara ärlig

Om jag skulle ta kameran och bara springa härifrån

Ja då kanske jag gynnat mig själv på väldigt kort sikt men om jag tänker mer än fem minuter in i framtiden

Så inser jag att det är ingen klok strategi ens om jag bara tänker på mig själv

Det här var ett hypotetiskt argument

Men det finns också antropologer som har genomfört empiriska studier

Av olika samhällen i världen med olika grad av marknadsekonomi

Och då visade sig att graden av generositet är högre i samhällen med mer marknadsekonomi

Helt i linje med detta

Så har länder med mer marknadsekonomi

Mindre materialistiska värderingar

Människor bryr sig mer om livskvalite och självförverkligande

Och är mindre benägna att bara se till den egna materiella situationen

Men är detta så konstigt?

Nej skulle jag vilja hävda, för när du agerar på en marknad så lär du dig att det lönar sig att vara ärlig

Och lyhörd för andras vilja

För det är genom att erbjuda andra sådant de vill ha

Som du kan byta dig till det du vill ha

Och är du oärlig och försöker lura då gör du dig själv en otjänst för folk kommer inte att vilja handla med dig

I framtiden

Så sammanfattningsvis: Det verkar inte stämma att marknadsekonomi främjar egoism och hänsynslöshet

Myt två: Det finns en motsättning mellan marknadsekonomi och välfärdsstat

Jag har funderat mycket på varför myt ett är så vanlig

Och jag tror det kan bero på att många som gillar marknadsekonomi

Tenderar tro eller tycka

Att vi måste ha lägre skatter

Skära ner på välfärden för att marknadsekonomin ska fungera och fungerar väl

Men så är det inte. Och det är faktiskt även på den här punkten precis tvärtom

Länder med mer marknadsekonomi det vill säga mer privat äganderätt

Större näringsfrihet, lägre inflation, färre regleringar

Och större frihet att handla med andra länder

De länderna har i genomsnitt lite större offentlig sektor

Det vill säga en större välfärdsstat

Till exempel Sverige där vi befinner oss nu

De flesta andra nordiska länder

Dom flesta... alla andra!

Men även Holland och de flesta EU-länder

De har en relativt väl fungerande marknadsekonomi men dom har också stora välfärdsstat

Sedan finns det länder med ganska mycket marknadsekonomi och lite mindre välfärdsstat

I Europa har du Storbritannien, du har USA såklart

Men även där i starten faktiskt större än genomsnittet på jorden

De flesta fattiga länder har dåligt fungerande marknadsekonomi och

En liten om ens någon välfärdsstat

Så på den här planeten generellt sett så är det faktiskt så att vissa länder har både välfungerande marknadsekonomi

Har både välfungerande marknadsekonomi och en välfärdsstat

Och andra länder saknar båda dessa institutioner

I serietidningen Bamse för väldigt länge sedan

Så förklarade man välfärdsstaten och att betala skatt för läsarna som att betala skatt

Som att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt

Det gjorde väldigt många arga

Men jag skulle vilja påstå att det är ett bra exempel på hur man förklarar välfärdsstat

För 10-åringar till exempel

Men

Vad som aldrig har förklarats i serietidningen Bamse är att marknadsekonomi också är ett sätt att hjälpas åt

Och det är därför som länder där människor är bra på att hjälpa varandra och samarbeta

Tenderar ha både marknadsekonomi och välfärdsstat

Nu kan vi visa ett byggprojekt som jag tog in en specialist för att göra

Friggeboden

Byggd på två dagar av en norrman som kom hit med den i byggsats

Så det är här inne jag sitter och arbetar

Här finns ett gäng böcker men även en hel del

Gamla grejer som som jag har kvar

Från förr och från andra lägenheter som inte får plats någon annan stans

– Du gillar gamla grejer?

Om de är bra

Det är lätt att tro att förr så gjordes dom saker som höll

Men det vi har kvar nu från förr

Det är just det som visade sig vara bra och höll länge

Det gjordes jättemycket skräp 1975 och det slängdes 1976

Men det som syns idag

Är det som har bestått och klarat tidens tand

Den tredje myten är att i en global ekonomi

Måste ett litet land som Sverige anstränga sig allt hårdare och jobbar allt mer

För att inte bli omsprungna i den globala konkurrensen

Och det är en väldigt suggestiv bild av världsekonomin som en tävling mellan olika länder

Kina anklagas till exempel stundom för att dopa sin valuta

Men var de i praktiken har gjort är att de har sålt sina varor jättebilligt till resten av världen

När utbildningsnivån höjs i Indien

Så att landet börjar få väldigt många kvalificerade programmerare

Då sägs det att andra länders programmerare måste anstränga sig och se upp så att de inte blir omsprungna

Av indiska programmerare

Men varför är den här tävlings-liknelsen så dålig?

Jo den bygger på tanken att ekonomin är ett nollsummespel där det finns en vinnare

Och de andra förlora

Men ekonomin i verkligheten är inte ett nollsummespel. Många kan vinna på samma gång

Och ser du marknadsekonomin som ett sätt att hjälpas åt

Ja då är det självklart så att det faktum att vi blir fler som hjälps åt i många olika länder samtidigt

Gynnar alla inblandade

Om vi lilla Sverige ensamma ska producera allt vi tycker om att konsumera

Då kommer vi få jobba oerhört mycket mer än vad vi gör idag

Men tack vare handel

Så kan vi specialiserar oss på det som vi gör bra och sedan byte oss till de som andra länder gör bra

Datorer från Sydkorea

Kaffe från Afrika och Sydamerika. Kläder från Bangladesh

Och min personliga favorit jordnötssmör från USA

Och då blir det faktiskt lugnare för oss att leva

Och vi kan njuta av mer fritid och slipper jobba så hårt

Och den trenden stämmer också empiriskt i de allra flesta länder så har vi i takt med att vi har blivit rikare

Också unnat oss att ta det lugnare och jobbat mindre

Och trenden de senaste 100–150 åren

Är att fritiden ökar och att arbetstiden minskar

– Varför finns den här bilden av världsekonomin som en tävling?

Det är gameification

Att folk ständigt vill jämföra sig, man vill ha vinnare

Det är mycket ekonomijournalistik

Bilden av ekonomin som en tävling

Och sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv så är det klart att olika företag kan tävla om marknadsandelar

Och vill sno åt kunder till sig

Men de har även invaderat samhällsekonomin

Där vi tror att allting är en tävling även mellan länder eller mellan kommuner så att

Kommuner måste marknadsföra sig för att locka folk till just dem

Och det där är ett otyg som man också kan tala mer om

TVÅ MISSFÖRSTÅND - Marknadsekonomi vs. klimatfrågan

Sedan finns det två missförstånd

Och det gäller marknadsekonomin och klimatfrågan

Det första missförståndet är att marknaden ensamt kommer att lösa klimatfrågan

Så är det inte

Det andra missförståndet är att marknadsekonomin ensam bär skulden för den globala uppvärmningen

Och så är det inte heller

Tror man att marknaden själv löser klimatfrågan

Då missar man att det stora problemet

Har varit under lång tid egentligen ända sen industrialiseringen

Att det har varit gratis att släppa ut sådan som förstör miljön

Marknadsekonomin uppstår när människor respekterar mitt och ditt

Men kommer inte att fungera när det saknas äganderätter till exempel till atmosfären

Som ingen äger eller alla äger tillsammans

– Är det samma med havet då eller?

Ja

Är det gratis att släppa ut saker i grundvattnet så kommer det att producera

På ett sätt som förstör grundvattnet

Är det gratis att bidrar till försurning så får vi försurning

Och är det gratis att släppa ut växthusgaser så får man global uppvärmning

Men det är en konsekvens av att det inte har kostat någonting att det inte har funnits ett pris på utsläppen

Det politiken behöver göra är att se till så att det kostar att förorena

Att det kostar att släppa ut som som är farligt, till exempel växthusgaser

Gör man det så använder man plötsligt marknadsekonomin i miljöns och klimatets tjänst

AVSLUTNING - Marknadsekonomi i klimatets tjänst

Jag ser det så här

Den globala uppvärmningen ett såpass allvarligt problem att vi måste hjälpas åt på alla sätt vi kan

Det betyder att vi måste hjälpas åt via politiken och politiska ingrepp

Och hjälpas åt på marknaden

Politiken klarar det inte ensam därför att det på marknaden finns många olika aktörer med olika idéer

Och ingen kan idag säga vilken idé som är framgångsrik

Utan det vi behöver göra är att låta många idéer testas för att se vilken som är framgångsrik

Men marknaden kan heller inte lösa det på egen hand

Eftersom så länge det är gratis att släppa ut så kommer det att vara lönsamt att producera sådant

som skapar utsläpp

Och då måste politiken ingripa och göra det dyrt att bidra till växthuseffekten

Som alltid måste politiker komma ihåg att främja marknadsekonomi är något annat än att främja

enskilda stora företag

Och just nu finns det till exempel ett antal stora aktörer som har blivit stora genom fossil energi

kol och olja

Det finns massor av idéer om hur vi ska kunna producera fossilfritt

Vågkraft, vindkraft, solkraft

Fusion, fission, vätgas

Jag har ingen aning

Och ingen kan egentligen veta

Men om man sätter ett pris på utsläppen

Så kan konkurrensen på marknadsekonomin mellan olika tekniker ger oss svaret

kring vilken som är bäst på att producera energi utan att släppa ut koldioxid

En konkurrens gör det lätt att ta marknadsandelar på de stora fossila bjässarnas bekostnad

Och det är då du får en fungerande marknadsekonomi som jobbar i klimatets tjänst

– Här har jag en frågan

För jag har nog trott att om staten lägger sig i så är det inte fri marknad längre

Jag förstår

Men

Ibland så måste staten

Lägga sig för att skapa en fri marknad

Jag kan utveckla det där

Ytterst så är det ju staten som ser till att det finns äganderätter även när det gäller

Den här kameran

Alltså om jag faktiskt skulle försöka sno den då kan ni anmäla mig för stöld

och då kommer staten i kraft av sitt våldsmonopol att sätta mig i fängelse

Så marknadsekonomin finns där för att starten finns där och garantera äganderätten

Så det är inte konstigare

Att staten ser till att det finns en marknad för koldioxidutsläpp

än att staten se till att det finns en marknad för kameror eller krukväxter eller vilken produkt som helst

Staten sätter regler som gör att det uppstår äganderätter

Och med dem så kan människor handla fritt och konkurrera fritt med varandra

– Nu förstår jag

Ja

– Men vilka som kommer äga atmosfären hur kan man spekulera i det då?

Jättebra fråga

Att äganderätter finns är ju en helt annan fråga än vem som har äganderätten till det

Och det är en fördelningsfråga

Vem ska bestämma

Och vem ska ta intäkterna

Säg att du inför en koldioxidskatt

Och du inför det i alla länder rakt av idealiskt

Den kommer då funka men men under tiden som den funkar kommer den generera massor av skatteintäkter

Hur ska de använda, vem ska få dom?

Har du en politisk knäckfråga

Som jag tror är

Försummad

Man säger att det är svårt att enas om att införa en koldioxidskatt

för att det är förknippat med så stora kostnader. Ja men det är också förknippat med stora skatteintäkter

Som det råder delade meningar om hur man ska använda dem

Och är det svårt att komma överens om det

Eller om någon är rädd att någon annan ska lägga fingrarna på dom skatteintäkterna

Då är det minst lika problematiskt politiskt att komma överens

Men det där är fördelningspolitik

Därmed inte sagt att det är ointressant men det är en annan sak än marknadsekonomi

Det är signaturen till min podd

Jag fick starta en podd för några månader sedan

Och då fick jag ännu en ursäkt att göra något jag tycker om nämligen att skriva en liten signatur-trudelutt

Så då gjorde jag den här

– Vad heter podden?

Den heter Bergh och Wernberg för att jag heter Bergh och han jag gör den med heter Wernbergh

Kanske kunde vi varit mer fantasifulla vad vet jag men å andra sidan det är informativ.

Det är han är jag som pratar om ekonomi och politik och teknik