Medeltiden förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå
Medeltiden fick sitt namn för att den ses som en mellanperiod.
Den tråkiga transportsträckan mellan tiderna som verkligen har betydelse.
En tid med mörker och förfall, då människor dog som flugor.
Tusen år av tråk, men stämmer det? Ja, delvis.
Det är pestepidemier, folkvandringar, krig och förföljelse-
-men också en blomstringstid för t.ex. jordbruket.
Det händer också positiva saker.
Allt är inte svart eller vitt, och tusen år är inte en parentes-
-så vad hände under medeltiden, och hur var det att leva då?
Europas tidiga historia kan delas in i tre epoker.
Det här är den i mitten, men hur fick den namnet?
Vilka bestämde att det mest utmärkande med tusen år-
-var att de kom mellan två saker?
På 1400-talet, när italienska humanister börjar läsa antika texter-
-tycker de att de är i en ny tid.
Tiden mellan antiken och den här nya tiden-
-framstår som en tråkig period som man nu har kommit över.
Det börjar när kejsarmakten i Rom faller-
-och slutar när Christofer Columbus anländer till Amerika.
Det börjar med att romarriket faller, och Europa står kvar i ruinerna.
Det finns inte längre en centralmakt som håller ihop kontinenten.
Kvar finns en splittrad värld med en massa små riken.
Kungadömena kan inte hålla upp allt romarriket har gjort.
Vägarna förfaller och handeln minskar.
Det blir mindre riken och städer och oroligare.
Den tidiga medeltiden är lite som att gå in i ett främmande landskap.
Världshandeln minskar dramatiskt, och med den penningekonomin.
Utan det romerska skattesystemet blir kungarna allt fattigare.
Många människor flyttar ut på landet och blir självförsörjande.
Det finns ändå en stabil grund att luta sig mot - och ha runt halsen.
Här har jag ett kors, och det visar att vi är kristna under medeltiden.
Kyrkan styr hela människans liv, från vaggan till graven.
Religionen är alltid närvarande, och man ska påminnas om det.
Kyrkan är kvar som ett förenande kitt-
-för ett politiskt splittrat Europa som ändå hänger ihop kulturellt.
Kyrkan ser till att bevara det latinska språket-
-och kyrkans organisation sträcker sig över flera riken.
Men en period med kallt och fuktigt klimat leder till missväxt och svält-
-och det är inte ens det värsta.
De drabbas av en böldpest. Den första ordentliga pandemin.
Den justinianska pesten skördar 25 miljoner liv.
Kyrkan får en väldigt stor betydelse-
-för kyrkan kan förklara allt ont.
Varför är det svält och sjukdomar?
Religionen var inget som försiggick bara i huvudet eller hjärtat.
Det var en del av samhället. Man tänkte på samhället som kristet.
Kyrkan är den enda starka organisationen-
-och blir en av de starkaste makterna i Europa.
För de svaga kungarna blir kyrkan avgörande för att få tillbaka makten.
En som allierar sig med kyrkan är Karl den store.
Han ärver det enorma frankerriket av sin pappa, Pippin den lille.
Det visar sig att Karl är en hejare på att expandera sitt rike-
-men det är inte enkelt att kontrollera och administrera.
Han behöver en massa soldater.
Det är viktigt att de håller sig trogna, så han ger dem mark.
På så sätt skapar han grevedömen i sitt kungarike-
-som ett sätt att administrera riket.
Karls lösning leder till ett helt nytt samhällssystem: feodalsamhället.
Men hur fungerar det?
Kungen, som kyrkan utropat till kung av Guds nåde, styr över ett område-
-men han saknar pengar och soldater, så han delar upp sin mark.
Områdena förlänas - de ges till stormän som svär en trohetsed.
De får även betala med överskott från jordbruket och bistå med soldater.
De som jobbar på jordbruken är bönder som inte äger sin mark.
Feodalsamhället illustreras ofta med en pyramid, men det är att förenkla.
En kvinna högt upp-
-kan ha mer gemensamt med en bondkvinna än sin man.
Det finns byalag och gillen.
Organisationer som inte är hierarkiska.
Alla har en plats och ser sig som en del av en enhet.
I Sverige är vi långt ifrån det här.
Medan övriga Europa har medeltid är vi fortfarande i vikingatid.
Vid Europas kuster sprider vikingaskeppen skräck.
Man plundrar, utlovar beskydd och handlar.
På så vis är vikingarna ett uttryck för en samhällsbildning-
-som fungerar som sjöburna riken, med kontroll av olika landområden.
Vikingarna är beroende av vatten-
-och mycket av deras framgångar ligger i deras skeppsteknik.
Man utarbetar en metod för att producera väldigt tunna bordplankor-
-så att det blir lätta, grundgående skepp.
Man har segel som har tagit åratal att producera.
På 1000-talet går Sverige in i medeltiden-
-när vi följer resten av Europa och omfamnar kristendomen.
Kungen Olof Skötkonung döper sig, och de gamla asagudarna fasas ut.
Men hur mycket förändras livet?
Den stora förändringen är att man inte begraver hemma vid gården-
-utan börjar begrava sina döda i vigd jord vid en kyrka.
Kristnandet blir en lång process som gör att vi liknar övriga Europa-
-och i det samhället finns de här: riddarna.
Riddarna är yrkessoldater som krigar för den som betalar.
De dominerar på slagfälten-
-men hos bönder och kyrkan är de inte så populära.
Bönder blev ruinerade när riddarna hade stora tornerspel på deras mark.
Kyrkan ser länge riddarna som gangsters.
Sen inser man att man är beroende av dem som poliskår och livvakter-
-så man accepterar de beväpnade riddarna.
Kyrkan har ett problem som riddarna kan hjälpa dem med.
På Arabiska halvön har Muhammed fått en uppenbarelse.
Inom väldigt kort utökas islam och tar över hela Arabiska halvön-
-och expanderar även mot Europa.
När islam sprider sig så här blir man granne med det kristna Västeuropa.
Det får flera konsekvenser, och det leder till konflikter.
Muslimerna har erövrat den heliga staden Jerusalem.
År 1095 håller påven Urban II en predikan.
Hans uppmaning är tydlig: "Ta er till och befria Jerusalem."
Han lovade att de som deltog i kriget och dog-
-skulle komma direkt till himlen.
På påvens uppmaning ger sig det första korståget till Jerusalem-
-och inleder det första heliga kriget i kyrkans namn.
Korstågstanken är att det är ett försvarskrig.
Man vill försvara kristendomen och ta tillbaka kristna områden.
Efter förlusten av det heliga landet måste kyrkan få med sig folket-
-i kampen om att ta tillbaka det från muslimerna.
Korstågen är ett krig mot kyrkans fiender-
-som ger förlåtelse för dina synder.
Men för kristna är det en synd att döda nån.
Varför kan människor plötsligt tänka sig att bryta mot ett av budorden?
Den främsta förklaringen är mental. Man försökte desperat ta bort synd.
Alla syndar på nåt sätt.
Hade man slagit ihjäl sin svärmor, vilket hände-
-skulle stormannen som gjorde det-
-i sju år gå runt till kyrkorna i stiftet och be om förlåtelse.
Det gillade de inte, men man kunde få avlat och byta ut den bikten-
-mot att t.ex. fara på korståg, och det var mycket roligare.
Under hundra år går det korståg i Europa-
-för att återta det som varit kristet.
Efter erövringen av Jerusalem 1099 växer korstågen till idé.
Bara två år senare genomför man ett korståg i Spanien-
-på samma sätt som till Jerusalem.
Vid 1200-talets slut hamnar Jerusalem åter under muslimsk kontroll.
I samband med det är korstågens tid slut.
Det där kalla, mörka Europa med pest - glöm det.
Det blir äntligen varmare, och solen skiner över befolkningen.
Man odlar på nya jordar, befolkningen växer-
-och nu är vi i högmedeltiden.
Det främmande landskapet i antikens ruiner-
-har rest sig ur askan och växt sig stadigt.
Med högmedeltiden kommer nya inventioner inom jordbruket-
-som den djupgående plogen och hästskon.
Det ger ett överskott i jordbruket.
Det främjar handeln, så fler flyttar till städerna.
Städerna gör nu storslagen comeback.
Överallt växer samhällen fram, och det finns åter pengar i flödet.
Det byggs pampiga katedraler, och de första universiteten grundas.
Innanför stadsmurarna hittar du allt.
Nåt på fötterna? Gå till skomakaren.
Behöver du en skål? Leta upp en krukmakare.
Med alla medeltidens föremål kommer man personerna nära.
Det här fatet fanns hemma hos nån.
I den här grytan, som ni bara ser tassen av, har nån lagat mat.
Vi är katoliker och fastar.
Då åt man fisk, lite mer fisk och kanske ännu lite mer fisk.
Då måste vi definiera "fisk"-
-och enligt medeltidens synsätt var det ett djur i vattnet.
Därför kunde man äta bäver och säl.
För att sälja fisk måste handelsmannen in i staden-
-som har en massa olika regler.
Man organiserar sig och bestämmer vem som får utföra hantverk och handla.
Det är ingen fri marknadsekonomi.
Trots regler är livet nu som bäst på medeltiden-
-med blomstrande stadsliv, bäver i magen och en existerande handel.
Men ropa inte hej förrän du är över bäcken.
När befolkningen ökar blir det konkurrens om arbete och mark.
Många får odla där det inte blir goda skördar.
På vissa ställen är det missväxt, och befolkningen minskar.
Och så kommer dråpslaget: digerdöden.
1347 är pesten tillbaka.
Venedig drabbas först av sjukdomen, och ingen lämnas oberörd.
Lyssna på den här samtida dikten av italienaren Francesco Petrarca.
Inga muntra tongångar.
Folk frågar sig varför de drabbas av hemskheter.
Den uppenbara förklaringen är-
-att den gud som härskar över universum är vred på människorna.
Vi är ju syndfulla, och det här är nån typ av straff.
I vissa byar dör 80 % av människorna.
Totalt dör 30-40 miljoner människor i Europa.
Man får komma ihåg att man var van vid olika typer av hot mot livet.
Även andra sjukdomar och arbetena var jättefarliga.
Förväntningarna på att leva länge var inte så höga.
Några som får det bättre är de bönder som överlever.
Åkrarna står tomma och har aldrig varit så billiga.
Bönder kan köpa en egen landplätt och bryta sig loss från sin feodalherre.
Andra bryter sig också loss från det feodala systemet: kungarna.
För att få in pengar dammar de av det gamla romerska skattesystemet.
Med skatteväsendet kan kungen beskatta fler.
Det skapar en förbättrad administration och rikare kungamakt-
-som kan öka sin makt över folket och expandera över andra riken.
Med det börjar feodalsamhället luckras upp.
Ungefär då ger sig Columbus ut på öppet hav-
-och det ses som medeltidens slutpunkt.
Nu är den tusenåriga historiska parentesen slut.
Det var en hel del mörker under medeltidens tusen år-
-men det har inte alltid setts som en transportsträcka.
På 1800-talet var medeltiden nåt man var intresserad av.
Det sågs som en tid-
-där det fanns ideal i samhället och en gemenskap.
Medeltiden utspelar sig i Europa, men utanför händer lika viktiga saker.
I Kina leder Songdynastin och sen Mingdynastin landet.
Där uppfinns kompassen och boktryck, nåt som blir avgörande för Europa.
På Arabiska halvön medför islam en enorm kunskapsutveckling-
-inom medicin, astronomi och matematik.
Hur kan vi då veta allt det här?
Det är lite som en pusseldeckare. Man måste ha många bitar på plats.
Det är rasade husväggar, eldstäder och kläder som folk har haft.
När man drar upp stolpar i långhus kan de lukta tjära-
-för man har impregnerat dem för att de ska hålla längre.
Vi behöver dock inte dra upp stolpar för att hitta spår av medeltiden.
Det är en grundläggande period för det mesta i vårt samhälle.
Stadslivet - det urbana - är en medeltida uppfinning.
När vi går i en gammal stad, längs krokiga, vindlande gator-
-så går vi i fotspåren av våra medeltida föregångare.
Svensktextning: Per Lundgren Iyuno-SDI Group för UR