Torsdag 15 december 2022
Under onsdagen rymde fem schimpanser från djurparken Furuviksparken. Polis, räddningstjänst och personer med gevär kom till parken.
Polisen sköt fyra schimpanser. Tre av dem dog. Den femte schimpansen blev inte skjuten. Den gick tillbaka till det område där schimpanserna bor på djurparken.
Ingen vet hur schimpanserna kunde rymma. Schimpanserna måste skjutas eftersom de kan vara farliga för människor. Det säger Annika Troselius som är informationschef på djurparken.
– Tyvärr var den enda utvägen att avliva schimpanserna, säger hon till [P4 Gävleborg. ](https://sverigesradio.se/artikel/just-nu-schimpans-pa-rymmen-fran-furuviksparken)
Polisen ska nu utreda om det var fel att skjuta schimpanserna.
En person som tycker det var fel att skjuta schimpanserna är Ing-Marie Persson. Hon har tidigare tagit hand om schimpanserna i Furuviksparken. Hon säger till P4 Gävleborg att hon är ledsen. Hon vill veta vad som hände och varför.
– Jag blir bedrövad såklart, ledsen och förtvivlad. Jag vill gärna ha reda på vad som har hänt och varför man var tvungen att skjuta ihjäl dem.
Furuviksparken ligger utanför Gävle. Det är en av Sveriges största djurparker. Parken är stängd på vintern. Inga besökare var där när schimpanserna rymde.
Idag gav regeringen ett nytt uppdrag till Migrationsverket. De ska öka kontrollerna av uppehållstillstånd. Kontrollerna ska gälla om personer fått uppehållstillstånd fast de inte har rätt till det.
Maria Malmer Stenergard från Moderaterna är migrationsminister. Hon säger att Migrationsverket ska kontrollera att personer som till exempel sagt att de är släkt med någon i Sverige verkligen är det. De kan ha fått uppehållstillstånd som är fel, säger hon.
– Det kan handla om att man egentligen inte har anknytning till en person man har sagt att man har anknytning till och därför fått uppehållstilstånd här som anhörig.
Migrationsministern hade möte med media tillsammans med Henrik Vinge från Sverigedemokraterna. Det var första gången som en politiker från Sverigedemokraterna var med på regeringens träff med media.
I juni ska Migrationsverket visa hur det har gått med arbetet att kontrollera uppehållstillstånd.
Det är mycket som är dyrt nu. Priset på el fortsätter vara högt. Det är också dyrt att tanka bilen och att handla mat. Människor har mindre pengar än vanligt, men ändå fortsätter de att skänka pengar till fattiga.
När det är jul är det fler som skänker till välgörenhet. Det betyder att man ger pengar till organisationer och grupper som hjälper andra människor.
Marita Olsson skänker pengar varje månad till en välgörenhetsorganisation. Det har hon gjort i flera år och hon tänker inte sluta, trots att mycket har blivit dyrare. Det säger hon till P4 Halland.
– Jag har inte tänkt så överhuvudtaget. Vi fortsätter så länge det finns pengar.
Företaget Novus har undersökt hur många som fortfarande vill skänka pengar till välgörenhet. Tre av tio personer svarar att de kanske ska sluta skänka pengar för att de inte har råd. Men de flesta fortsätter skänka pengar.
Malin Barnö jobbar på Röda korset. Det är en välgörenhetsorganisation. Hon säger att människor ofta fortsätter att skänka pengar, trots att de har mindre pengar själva.
– Historiskt sett brukar inte pengar från allmänheten påverkas, däremot har man sett en tendens att företag inte skänker lika mycket.
Arvid Erlandsson är psykolog. Han har forskat i vad som får människor att vill skänka pengar. Han säger att det finns en skillnad mellan människor som stödjer partier till vänster och till höger.
– Folk som står till vänster ger klart mer än folk till höger när det kommer till hjälp till fattiga länder. Däremot är det ingen skillnad mellan höger och vänster-personer när det kommer till att ge till organisationer som fokuserar på forskning.
