Tre myter om marknadsekonomi | Andreas Bergh
Rhododendron heter det
Blommar några dagar i maj
Så det har vi missat
Men den är fortfarande ganska stor
Har nog 70 år på nacken
Kan vara den största i Sverige
Det här är då vår sommarstuga som vi köpte för 9 år sedan nu, tiden går
Här är jag när jag när jag semestrar men också ibland när jag jobbar och vill ha lugn och ro
för att skriva, tänka och läsa
Om man tittar på mitt CV så är det
Ganska lätt och att se det som väldigt disparat och spretande och en blandning av sociologi
Ekonomi och statsvetenskap men den röda tråden är just det här
Hur får vi det bättre?
Och vad är det att ha det bättre? Ja de flesta verkar tycka det är bra när man lever längre, friskare och rikare
Och det är slående hur olika bra vi lyckas med det här. Det finns länder där medellivslängden är 45 år.
Och länder där den är 85
Vad beror det på?
Det kan man inte bara acceptera utan att bli nyfiken på vad det är som förklarar det här
Så är det för mig i varje fall
Jag kan försvinna in här
Tro det eller ej jag har byggt den här
Det är inte det jag är bäst på
Och det kanske inte är det jag skulle vilja göra alltid men det är väldigt avkopplande och
väldigt annorlunda vad jag vanligen gör
Om man vill gömma sig så passar det var för det syns inte utifrån att man är här
Ser ni mig?
– Nope
Det är det jag säger!
Tjena Andreas Bergh heter jag. Jag är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi
Välkommen hem till mig
Det finns jättemycket att bli arg på i dagens värld
Det finns finns egoism det finns miljöförstöring det finns ojämlikhet
Och jag är också jättearg över detta bitvis
Men om vi tror att marknadsekonomin bär skulden till det här då hör vi oss en otjänst skulle jag vilja hävda
Grejen med marknadsekonomin är att det är en kraft som dyker upp nästan överallt
Och den dyker upp även där man explicit har sagt att den inte ska få dyka upp
Mitt favoritexempel på det där är nog när kulturutövare och skådisar i New York
Bestämde sig för att kultur och teater ska vara gratis
Så dom satte upp gratisföreställning
Som såklart blev jättepopulära och det blev jättelånga köer för att få se de här populära föreställning
Vad händer i nästa steg? Ja, vissa har ont om tid och vill inte stå i kö i flera timmar
Andra har lite mer ont om pengar och kan mycket väl tänka sig att stå i kö i flera timmar
För att sedan sälja sin teaterbiljett
Till någon som har mer ont om tid, men mer gott om pengar
Det här kan man trycka är ett jättesorgligt exempel
Men det illustrerar den poäng jag vill göra: nämligen att marknadsekonomi tenderar att uppstå
Så fort det finns människor och så fort det finns sådant som människor vill ha
I det här fallet teaterföreställningar
Och då brukar människor byta varor och tjänster med varandra
Och det har människor gjort så länge vi har funnits
Vi byter frukt mot nötter, vi byter hårklippningar mot bröd
Vi byter konsulttjänster mot bilar
Och jag skulle vilja påstå att nästan inget av det välstånd vi har idag
Skulle ha funnits om vi inte hade haft den här benägenheten att byta varor och tjänster med varandra
Idag är ett av våra största problem den politiska polariseringen
Där folk ibland verkar oförmögna att tala med varandra och att tala med människor i motståndarlägret
Men jag skulle vilja hävda att högern och vänstern till stora delar vill ha ungefär samma saker
Man vill ha välstånd, man vill ha frihet, man vill ha ren miljö och stabilt klimat
Om någon påstår att vänster inte gillar frihet att högern inte bryr sig om miljön
Då skulle jag vilja påstå att man har en nidbild av motståndarlägret
I den här föreläsningen så ska jag därför förklara
På vilket sätt marknadsekonomin är någonting bra och någonting som vi alla tjänar på
Och jag ska försöka gå igenom tre myter om marknadsekonomin och visa varför de är fel
Och sen ska jag förklara varför marknadsekonomin inte bär skulden till den globala uppvärmning
TRE MYTER - ...om marknadsekonomi
Myt ett: Marknadsekonomin främjar egoism och hänsynslöshet
Ofta kopplas marknadsekonomi till egoismen hänsynslös
Och det är ju raka motsatsen till att hjälpas åt
Men den kopplingen är också helt fel
Om jag skulle ta din kamera och sticka iväg nu
Så är det egoistisk och hänsynslöst men det är också stöld
Och marknadsekonomi bygger på respekt för äganderätten
Jag kan inte bara ta sådant jag vill ha och springa iväg med det
Jag måste respektera vad som är mitt och vad som är ditt
I en marknadsekonomi så har jag däremot rätt att säga: vilken filmkamera, vad ska du ha för den
Och så kan du, eller vår vän kameramannen här för en kamera mannen här
Avgöra om ni tycker att det är värt att sälja kameran till mig eller inte
Och beroende på om den blir såld eller inte så har kameran hamnat hos den som
Mest värderar den och det framställs ibland som en väldig fördel med marknadsekonomin
Fine, det är bra
Men framförallt innebär marknadsekonomin
Att om jag ska få vad jag vill ha
Måste jag fundera på vad andra vill ha
För att kunna erbjuda något I utbyte
Så att vi båda får det bättre på att byta med varandra
Och det betyder att jag måste visa hänsyn
Jag måste visa respekt
Och jag måste vara ärlig
Om jag skulle ta kameran och bara springa härifrån
Ja då kanske jag gynnat mig själv på väldigt kort sikt men om jag tänker mer än fem minuter in i framtiden
Så inser jag att det är ingen klok strategi ens om jag bara tänker på mig själv
Det här var ett hypotetiskt argument
Men det finns också antropologer som har genomfört empiriska studier
Av olika samhällen i världen med olika grad av marknadsekonomi
Och då visade sig att graden av generositet är högre i samhällen med mer marknadsekonomi
Helt i linje med detta
Så har länder med mer marknadsekonomi
Mindre materialistiska värderingar
Människor bryr sig mer om livskvalite och självförverkligande
Och är mindre benägna att bara se till den egna materiella situationen
Men är detta så konstigt?
Nej skulle jag vilja hävda, för när du agerar på en marknad så lär du dig att det lönar sig att vara ärlig
Och lyhörd för andras vilja
För det är genom att erbjuda andra sådant de vill ha
Som du kan byta dig till det du vill ha
Och är du oärlig och försöker lura då gör du dig själv en otjänst för folk kommer inte att vilja handla med dig
I framtiden
Så sammanfattningsvis: Det verkar inte stämma att marknadsekonomi främjar egoism och hänsynslöshet
Myt två: Det finns en motsättning mellan marknadsekonomi och välfärdsstat
Jag har funderat mycket på varför myt ett är så vanlig
Och jag tror det kan bero på att många som gillar marknadsekonomi
Tenderar tro eller tycka
Att vi måste ha lägre skatter
Skära ner på välfärden för att marknadsekonomin ska fungera och fungerar väl
Men så är det inte. Och det är faktiskt även på den här punkten precis tvärtom
Länder med mer marknadsekonomi det vill säga mer privat äganderätt
Större näringsfrihet, lägre inflation, färre regleringar
Och större frihet att handla med andra länder
De länderna har i genomsnitt lite större offentlig sektor
Det vill säga en större välfärdsstat
Till exempel Sverige där vi befinner oss nu
De flesta andra nordiska länder
Dom flesta... alla andra!
Men även Holland och de flesta EU-länder
De har en relativt väl fungerande marknadsekonomi men dom har också stora välfärdsstat
Sedan finns det länder med ganska mycket marknadsekonomi och lite mindre välfärdsstat
I Europa har du Storbritannien, du har USA såklart
Men även där i starten faktiskt större än genomsnittet på jorden
De flesta fattiga länder har dåligt fungerande marknadsekonomi och
En liten om ens någon välfärdsstat
Så på den här planeten generellt sett så är det faktiskt så att vissa länder har både välfungerande marknadsekonomi
Har både välfungerande marknadsekonomi och en välfärdsstat
Och andra länder saknar båda dessa institutioner
I serietidningen Bamse för väldigt länge sedan
Så förklarade man välfärdsstaten och att betala skatt för läsarna som att betala skatt
Som att betala skatt är ett sätt att hjälpas åt
Det gjorde väldigt många arga
Men jag skulle vilja påstå att det är ett bra exempel på hur man förklarar välfärdsstat
För 10-åringar till exempel
Men
Vad som aldrig har förklarats i serietidningen Bamse är att marknadsekonomi också är ett sätt att hjälpas åt
Och det är därför som länder där människor är bra på att hjälpa varandra och samarbeta
Tenderar ha både marknadsekonomi och välfärdsstat
Nu kan vi visa ett byggprojekt som jag tog in en specialist för att göra
Friggeboden
Byggd på två dagar av en norrman som kom hit med den i byggsats
Så det är här inne jag sitter och arbetar
Här finns ett gäng böcker men även en hel del
Gamla grejer som som jag har kvar
Från förr och från andra lägenheter som inte får plats någon annan stans
– Du gillar gamla grejer?
Om de är bra
Det är lätt att tro att förr så gjordes dom saker som höll
Men det vi har kvar nu från förr
Det är just det som visade sig vara bra och höll länge
Det gjordes jättemycket skräp 1975 och det slängdes 1976
Men det som syns idag
Är det som har bestått och klarat tidens tand
Den tredje myten är att i en global ekonomi
Måste ett litet land som Sverige anstränga sig allt hårdare och jobbar allt mer
För att inte bli omsprungna i den globala konkurrensen
Och det är en väldigt suggestiv bild av världsekonomin som en tävling mellan olika länder
Kina anklagas till exempel stundom för att dopa sin valuta
Men var de i praktiken har gjort är att de har sålt sina varor jättebilligt till resten av världen
När utbildningsnivån höjs i Indien
Så att landet börjar få väldigt många kvalificerade programmerare
Då sägs det att andra länders programmerare måste anstränga sig och se upp så att de inte blir omsprungna
Av indiska programmerare
Men varför är den här tävlings-liknelsen så dålig?
Jo den bygger på tanken att ekonomin är ett nollsummespel där det finns en vinnare
Och de andra förlora
Men ekonomin i verkligheten är inte ett nollsummespel. Många kan vinna på samma gång
Och ser du marknadsekonomin som ett sätt att hjälpas åt
Ja då är det självklart så att det faktum att vi blir fler som hjälps åt i många olika länder samtidigt
Gynnar alla inblandade
Om vi lilla Sverige ensamma ska producera allt vi tycker om att konsumera
Då kommer vi få jobba oerhört mycket mer än vad vi gör idag
Men tack vare handel
Så kan vi specialiserar oss på det som vi gör bra och sedan byte oss till de som andra länder gör bra
Datorer från Sydkorea
Kaffe från Afrika och Sydamerika. Kläder från Bangladesh
Och min personliga favorit jordnötssmör från USA
Och då blir det faktiskt lugnare för oss att leva
Och vi kan njuta av mer fritid och slipper jobba så hårt
Och den trenden stämmer också empiriskt i de allra flesta länder så har vi i takt med att vi har blivit rikare
Också unnat oss att ta det lugnare och jobbat mindre
Och trenden de senaste 100–150 åren
Är att fritiden ökar och att arbetstiden minskar
– Varför finns den här bilden av världsekonomin som en tävling?
Det är gameification
Att folk ständigt vill jämföra sig, man vill ha vinnare
Det är mycket ekonomijournalistik
Bilden av ekonomin som en tävling
Och sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv så är det klart att olika företag kan tävla om marknadsandelar
Och vill sno åt kunder till sig
Men de har även invaderat samhällsekonomin
Där vi tror att allting är en tävling även mellan länder eller mellan kommuner så att
Kommuner måste marknadsföra sig för att locka folk till just dem
Och det där är ett otyg som man också kan tala mer om
TVÅ MISSFÖRSTÅND - Marknadsekonomi vs. klimatfrågan
Sedan finns det två missförstånd
Och det gäller marknadsekonomin och klimatfrågan
Det första missförståndet är att marknaden ensamt kommer att lösa klimatfrågan
Så är det inte
Det andra missförståndet är att marknadsekonomin ensam bär skulden för den globala uppvärmningen
Och så är det inte heller
Tror man att marknaden själv löser klimatfrågan
Då missar man att det stora problemet
Har varit under lång tid egentligen ända sen industrialiseringen
Att det har varit gratis att släppa ut sådan som förstör miljön
Marknadsekonomin uppstår när människor respekterar mitt och ditt
Men kommer inte att fungera när det saknas äganderätter till exempel till atmosfären
Som ingen äger eller alla äger tillsammans
– Är det samma med havet då eller?
Ja
Är det gratis att släppa ut saker i grundvattnet så kommer det att producera
På ett sätt som förstör grundvattnet
Är det gratis att bidrar till försurning så får vi försurning
Och är det gratis att släppa ut växthusgaser så får man global uppvärmning
Men det är en konsekvens av att det inte har kostat någonting att det inte har funnits ett pris på utsläppen
Det politiken behöver göra är att se till så att det kostar att förorena
Att det kostar att släppa ut som som är farligt, till exempel växthusgaser
Gör man det så använder man plötsligt marknadsekonomin i miljöns och klimatets tjänst
AVSLUTNING - Marknadsekonomi i klimatets tjänst
Jag ser det så här
Den globala uppvärmningen ett såpass allvarligt problem att vi måste hjälpas åt på alla sätt vi kan
Det betyder att vi måste hjälpas åt via politiken och politiska ingrepp
Och hjälpas åt på marknaden
Politiken klarar det inte ensam därför att det på marknaden finns många olika aktörer med olika idéer
Och ingen kan idag säga vilken idé som är framgångsrik
Utan det vi behöver göra är att låta många idéer testas för att se vilken som är framgångsrik
Men marknaden kan heller inte lösa det på egen hand
Eftersom så länge det är gratis att släppa ut så kommer det att vara lönsamt att producera sådant
som skapar utsläpp
Och då måste politiken ingripa och göra det dyrt att bidra till växthuseffekten
Som alltid måste politiker komma ihåg att främja marknadsekonomi är något annat än att främja
enskilda stora företag
Och just nu finns det till exempel ett antal stora aktörer som har blivit stora genom fossil energi
kol och olja
Det finns massor av idéer om hur vi ska kunna producera fossilfritt
Vågkraft, vindkraft, solkraft
Fusion, fission, vätgas
Jag har ingen aning
Och ingen kan egentligen veta
Men om man sätter ett pris på utsläppen
Så kan konkurrensen på marknadsekonomin mellan olika tekniker ger oss svaret
kring vilken som är bäst på att producera energi utan att släppa ut koldioxid
En konkurrens gör det lätt att ta marknadsandelar på de stora fossila bjässarnas bekostnad
Och det är då du får en fungerande marknadsekonomi som jobbar i klimatets tjänst
– Här har jag en frågan
För jag har nog trott att om staten lägger sig i så är det inte fri marknad längre
Jag förstår
Men
Ibland så måste staten
Lägga sig för att skapa en fri marknad
Jag kan utveckla det där
Ytterst så är det ju staten som ser till att det finns äganderätter även när det gäller
Den här kameran
Alltså om jag faktiskt skulle försöka sno den då kan ni anmäla mig för stöld
och då kommer staten i kraft av sitt våldsmonopol att sätta mig i fängelse
Så marknadsekonomin finns där för att starten finns där och garantera äganderätten
Så det är inte konstigare
Att staten ser till att det finns en marknad för koldioxidutsläpp
än att staten se till att det finns en marknad för kameror eller krukväxter eller vilken produkt som helst
Staten sätter regler som gör att det uppstår äganderätter
Och med dem så kan människor handla fritt och konkurrera fritt med varandra
– Nu förstår jag
Ja
– Men vilka som kommer äga atmosfären hur kan man spekulera i det då?
Jättebra fråga
Att äganderätter finns är ju en helt annan fråga än vem som har äganderätten till det
Och det är en fördelningsfråga
Vem ska bestämma
Och vem ska ta intäkterna
Säg att du inför en koldioxidskatt
Och du inför det i alla länder rakt av idealiskt
Den kommer då funka men men under tiden som den funkar kommer den generera massor av skatteintäkter
Hur ska de använda, vem ska få dom?
Har du en politisk knäckfråga
Som jag tror är
Försummad
Man säger att det är svårt att enas om att införa en koldioxidskatt
för att det är förknippat med så stora kostnader. Ja men det är också förknippat med stora skatteintäkter
Som det råder delade meningar om hur man ska använda dem
Och är det svårt att komma överens om det
Eller om någon är rädd att någon annan ska lägga fingrarna på dom skatteintäkterna
Då är det minst lika problematiskt politiskt att komma överens
Men det där är fördelningspolitik
Därmed inte sagt att det är ointressant men det är en annan sak än marknadsekonomi
Det är signaturen till min podd
Jag fick starta en podd för några månader sedan
Och då fick jag ännu en ursäkt att göra något jag tycker om nämligen att skriva en liten signatur-trudelutt
Så då gjorde jag den här
– Vad heter podden?
Den heter Bergh och Wernberg för att jag heter Bergh och han jag gör den med heter Wernbergh
Kanske kunde vi varit mer fantasifulla vad vet jag men å andra sidan det är informativ.
Det är han är jag som pratar om ekonomi och politik och teknik