image

Pippi Långstrump, 19 - Pippi går på cirkus (01)

Det hade kommit en cirkus till den lilla staden, och alla barn sprang till sina mammor och pappor och tiggde att få gå dit.

Det gjorde också Tommy och Annika, och deras snälla pappa tog strax fram några sköna silverkronor och gav dem. Med pengarna hårt tryckta i handen rusade de i väg till Pippi. Hon var på verandan hos hästen. Hon höll på att fläta hans svans i små flätor som hon prydde med röda rosetter. "Det är hans födelsedag i dag, tror jag", sa hon. "Och därför måste han vara fin. "

"Pippi", sa Tommy flämtande, för de hade sprungit så fort, "Pippi, vill du gå med på cirkus?

" "Jag kan gå med på vad som helst", sa Pippi, "men om jag kan gå med på surkus vet jag inte, för jag vet inte vad surkus är för nånting. Gör det ont? " "Vad du är tokig", sa Tommy. "Inte gör det ont! Det är ju skoj, vetja! Hästar och pellejönsar och vackra damer som går på lina! " "Men det kostar pengar", sa Annika och öppnade sin lilla hand för att se efter att där fortfarande låg en stor blank tvåkrona och två femtioöringar.

"Jag är rik som ett troll", sa Pippi, "så nog kan jag köpa mej en surkus alltid.

Fast det kommer att bli trångt om jag ska ha fler hästar. Pellejönsarna och dom vackra damerna kan jag nog trava in i mangelbon, men det där med hästarna blir värre. "

"Toker", sa Tommy.

"Inte ska du köpa cirkusen inte. Det kostar pengar att gå dit och titta, förstår du väl. " "Bevare mej", skrek Pippi och knep ihop ögonen. "Kostar det pengar att titta? ! Och här går jag och glor hela dagarna! Vem vet hur mycket pengar jag har glott opp för redan! "

Så småningom öppnade hon försiktigt det ena ögat, och det rullade runt, runt i huvudet på henne.

"Kosta vad det kosta vill", sa hon, "nu måste jag ta mej en titt! " Till sist lyckades i alla fall Tommy och Annika förklara för Pippi vad cirkus var för något. Då gick Pippi och tog fram några gullpengar ur sin kappsäck.

Därpå satte hon på sig sin hatt som var stor som ett kvarnhjul och så traskade de i väg till cirkusen.

Fullt med folk trängdes utanför cirkustältet och framför biljettluckan var det lång kö. Men så småningom blev det Pippis tur. Hon stack in huvudet i luckan, glodde stint på den gamla rara damen som satt där, och sa:

"Hur mycket kostar det att titta på dej då?

" Men den gamla damen var från utlandet, så hon förstod inte vad Pippi menade, utan svarade: "Lilla flicka, det koschtar fem kråner bå fersta blats och tre kråner bå äntra blats och en kråne bå schtåblats. " "Jaså", sa Pippi, "men då får du lova att du går pä lina också.

På en estrad satt cirkusens musikkår som plötsligt började spela en dundrande marsch.

Pippi klappade vilt i händerna och hoppade upp och ner i stolen av förtjusning. "Kostar det att höra också, eller får man göra det gratis?" undrade hon.

Just då drogs skynket åt sidan från artistingången, och cirkusdirektören i svart frack och med piska i handen kom inspringande och med honom tio stycken vita hästar med röda plymer på huvudet.

Cirkusdirektören smällde med piskan, och hästarna sprang runt manegen. Så smällde direktören med piskan igen, och då ställde sig alla hästarna med frambenen uppe på barriären som omgav manegen.

En av hästarna hade stannat alldeles framför barnens plats.

Annika tyckte inte om att få en häst så nära inpå sig, så hon kröp bakåt i stolen så långt hon kunde. Men Pippi böjde sig fram, lyfte upp hästens framben och sa:

"Tjänare på dej!

Jag kan hälsa så mycket från min häst. Han har också födelsedag i dag, fast han har rosetter i svansen i stället för på huvet. " Som tur var släppte Pippi hästens fot innan cirkusdirektören klatschade med piskan nästa gång, för då hoppade alla hästarna ner från barriären och började springa igen.

När numret var slut bockade sig direktören artigt, och hästarna sprang ut.

Ögonblicket därpå öppnade sig skynket igen för en bländvit häst, och på hans rygg stod en skön dam klädd i gröna silke-trikåer. Hon hette Miss Carmencita, stod det i programmet.


Want to learn a language?


Learn from this text and thousands like it on LingQ.

  • A vast library of audio lessons, all with matching text
  • Revolutionary learning tools
  • A global, interactive learning community.

Language learning online @ LingQ

Det hade kommit en cirkus till den lilla staden, och alla barn sprang till sina mammor och pappor och tiggde att få gå dit.

Det gjorde också Tommy och Annika, och deras snälla pappa tog strax fram några sköna silverkronor och gav dem. Med pengarna hårt tryckta i handen rusade de i väg till Pippi. Hon var på verandan hos hästen. Hon höll på att fläta hans svans i små flätor som hon prydde med röda rosetter. "Det är hans födelsedag i dag, tror jag", sa hon. "Och därför måste han vara fin. "

"Pippi", sa Tommy flämtande, för de hade sprungit så fort, "Pippi, vill du gå med på cirkus?

" "Jag kan gå med på vad som helst", sa Pippi, "men om jag kan gå med på surkus vet jag inte, för jag vet inte vad surkus är för nånting. Gör det ont? " "Vad du är tokig", sa Tommy. "Inte gör det ont! Det är ju skoj, vetja! Hästar och pellejönsar och vackra damer som går på lina! " "Men det kostar pengar", sa Annika och öppnade sin lilla hand för att se efter att där fortfarande låg en stor blank tvåkrona och två femtioöringar.

"Jag är rik som ett troll", sa Pippi, "så nog kan jag köpa mej en surkus alltid.

Fast det kommer att bli trångt om jag ska ha fler hästar. Pellejönsarna och dom vackra damerna kan jag nog trava in i mangelbon, men det där med hästarna blir värre. "

"Toker", sa Tommy.

"Inte ska du köpa cirkusen inte. Det kostar pengar att gå dit och titta, förstår du väl. " "Bevare mej", skrek Pippi och knep ihop ögonen. "Kostar det pengar att titta? ! Och här går jag och glor hela dagarna! Vem vet hur mycket pengar jag har glott opp för redan! "

Så småningom öppnade hon försiktigt det ena ögat, och det rullade runt, runt i huvudet på henne.

"Kosta vad det kosta vill", sa hon, "nu måste jag ta mej en titt! " Till sist lyckades i alla fall Tommy och Annika förklara för Pippi vad cirkus var för något. Då gick Pippi och tog fram några gullpengar ur sin kappsäck.

Därpå satte hon på sig sin hatt som var stor som ett kvarnhjul och så traskade de i väg till cirkusen.

Fullt med folk trängdes utanför cirkustältet och framför biljettluckan var det lång kö. Men så småningom blev det Pippis tur. Hon stack in huvudet i luckan, glodde stint på den gamla rara damen som satt där, och sa:

"Hur mycket kostar det att titta på dej då?

" Men den gamla damen var från utlandet, så hon förstod inte vad Pippi menade, utan svarade: "Lilla flicka, det koschtar fem kråner bå fersta blats och tre kråner bå äntra blats och en kråne bå schtåblats. " "Jaså", sa Pippi, "men då får du lova att du går pä lina också.

På en estrad satt cirkusens musikkår som plötsligt började spela en dundrande marsch.

Pippi klappade vilt i händerna och hoppade upp och ner i stolen av förtjusning. "Kostar det att höra också, eller får man göra det gratis?" undrade hon.

Just då drogs skynket åt sidan från artistingången, och cirkusdirektören i svart frack och med piska i handen kom inspringande och med honom tio stycken vita hästar med röda plymer på huvudet.

Cirkusdirektören smällde med piskan, och hästarna sprang runt manegen. Så smällde direktören med piskan igen, och då ställde sig alla hästarna med frambenen uppe på barriären som omgav manegen.

En av hästarna hade stannat alldeles framför barnens plats.

Annika tyckte inte om att få en häst så nära inpå sig, så hon kröp bakåt i stolen så långt hon kunde. Men Pippi böjde sig fram, lyfte upp hästens framben och sa:

"Tjänare på dej!

Jag kan hälsa så mycket från min häst. Han har också födelsedag i dag, fast han har rosetter i svansen i stället för på huvet. " Som tur var släppte Pippi hästens fot innan cirkusdirektören klatschade med piskan nästa gång, för då hoppade alla hästarna ner från barriären och började springa igen.

När numret var slut bockade sig direktören artigt, och hästarna sprang ut.

Ögonblicket därpå öppnade sig skynket igen för en bländvit häst, och på hans rygg stod en skön dam klädd i gröna silke-trikåer. Hon hette Miss Carmencita, stod det i programmet.

×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.