image

Pippi Långstrump, 10 - Pippi börjar skolan (01)

Tommy och Annika gick naturligtvis i skolan.

Varje morgon klockan åtta traskade de i väg hand i hand med skolböckerna under armen.

Vid den tiden höll Pippi för det mesta på att rykta sin häst eller klä på Herr Nilsson hans lilla kostym.

Eller också tog hon sin morgongymnastik, vilket gick till så att hon ställde sig kapprak på golvet och gjorde 43 frivolter efter varann. Därefter brukade hon sätta sig på köksbordet och i allsköns ro dricka en stor kopp kaffe med ostsmörgås till.

Tommy och Annika tittade alltid så längtansfullt in mot Villa Villekulla när de strävade i väg till skolan.

De skulle mycket hellre ha velat gå och leka med Pippi. Om åtminstone Pippi också hade gått i skolan så hade det väl någorlunda gått an.

"Tänk, så roligt vi kunde ha tillsammans när vi gick hem från skolan", sa Tommy.

"Ja, när vi gick dit också", trodde Annika.

Ju mer de tänkte på det, desto tråkigare tyckte de det var att inte Pippi gick i skolan, och till sist beslöt de att försöka övertala henne att börja.

"Du anar inte en sån snäll Fröken vi har", sa Tommy listigt till Pippi en eftermiddag, när han och Annika kom till Villa Villekulla efter att först ordentligt ha läst sina läxor.

"Om du visste vad det är roligt i skolan", bedyrade Annika.

"Jag skulle bli tokig om jag inte fick gå dit.”

Pippi satt på en pall och höll på att tvätta fötterna i en balja.

Hon sa inget, bara vickade till med tårna ett tag så att vattnet stänkte runt omkring.

"Man behöver inte vara där så fasligt länge", fortsatte Tommy.

"Bara till klockan två. "

"Jaha, och så får man jullov och påsklov och sommarlov", sa Annika.

Pippi bet sig eftertänksamt i stortån men satt fortfarande tyst.

Plötsligt hävde hon beslutsamt ut allt vattnet på köksgolvet så att Herr Nilsson som satt ett stycke därifrån och lekte med en spegel fick sina byxor alldeles nerblötta.

"Det är orättvist", sa Pippi strängt utan att bry sig om Herr Nilssons förtvivlan över de våta byxorna.

"Det är absolut orättvist! Jag tänker inte tåla det! "

"Vad då för nåt?

" undrade Tommy.

"Om fyra månader är det jul, och då får ni jullov.

Men jag, vad får jag?" Pippis röst lät sorgsen. "Inget jullov, inte det allra minsta lilla jullov", sa hon klagande. "Här måste bli en ändring. I morgon börjar jag skolan. "

Tommy och Annika klappade händerna av förtjusning.

"Hurra!

Då väntar vi på dej utanför våran port klockan åtta. "

"Nehej", sa Pippi, "så tidigt kan jag inte börja.

Och förresten rider jag nog till skolan. "

Och det gjorde hon.

Precis klockan tio dagen därpå lyfte hon ner sin häst från verandan, och en stund senare fick alla människor i den lilla staden brått att rusa till fönstren för att se vad det var för en häst som hade råkat i sken. Det vill säga de trodde att den hade råkat i sken. Men det hade den inte. Det var bara Pippi som hade lite bråttom att komma till skolan.

I vildaste galopp sprängde hon in på skolgården, hoppade av hästen mitt i farten, band honom vid ett träd och slet upp dörren till skolsalen med ett brakande som kom Tommy och Annika och deras snälla klasskamrater att hoppa till i bänkarna.

"Hejsvejs", hojtade Pippi och svängde sin stora hatt.

"Kommer jag lagom till pluttifikationen? "

Tommy och Annika hade berättat för sin Fröken att det skulle komma en ny flicka som hette Pippi Långstrump.

Och Fröken hade också hört talas om Pippi i den lilla staden. Och eftersom hon var en mycket snäll och trevlig Fröken hade hon beslutat att göra allt för att Pippi skulle trivas i skolan.

Pippi slängde sig ner på en ledig bänk utan att någon bad henne om det.

Men Fröken brydde sig inte om hennes vårdslösa sätt. Hon sa bara helt vänligt:

"Välkommen till skolan, lilla Pippi.

Jag hoppas att du ska trivas och att du ska lära dej riktigt mycket. " "Jaha, och jag hoppas att jag får jullov", sa Pippi. "Det är därför jag har kommit hit. Rättvisa framför allt! "

 



Want to learn a language?


Learn from this text and thousands like it on LingQ.

  • A vast library of audio lessons, all with matching text
  • Revolutionary learning tools
  • A global, interactive learning community.

Language learning online @ LingQ

Tommy och Annika gick naturligtvis i skolan.

Varje morgon klockan åtta traskade de i väg hand i hand med skolböckerna under armen.

Vid den tiden höll Pippi för det mesta på att rykta sin häst eller klä på Herr Nilsson hans lilla kostym.

Eller också tog hon sin morgongymnastik, vilket gick till så att hon ställde sig kapprak på golvet och gjorde 43 frivolter efter varann. Därefter brukade hon sätta sig på köksbordet och i allsköns ro dricka en stor kopp kaffe med ostsmörgås till.

Tommy och Annika tittade alltid så längtansfullt in mot Villa Villekulla när de strävade i väg till skolan.

De skulle mycket hellre ha velat gå och leka med Pippi. Om åtminstone Pippi också hade gått i skolan så hade det väl någorlunda gått an.

"Tänk, så roligt vi kunde ha tillsammans när vi gick hem från skolan", sa Tommy.

"Ja, när vi gick dit också", trodde Annika.

Ju mer de tänkte på det, desto tråkigare tyckte de det var att inte Pippi gick i skolan, och till sist beslöt de att försöka övertala henne att börja.

"Du anar inte en sån snäll Fröken vi har", sa Tommy listigt till Pippi en eftermiddag, när han och Annika kom till Villa Villekulla efter att först ordentligt ha läst sina läxor.

"Om du visste vad det är roligt i skolan", bedyrade Annika.

"Jag skulle bli tokig om jag inte fick gå dit.”

Pippi satt på en pall och höll på att tvätta fötterna i en balja.

Hon sa inget, bara vickade till med tårna ett tag så att vattnet stänkte runt omkring.

"Man behöver inte vara där så fasligt länge", fortsatte Tommy.

"Bara till klockan två. "

"Jaha, och så får man jullov och påsklov och sommarlov", sa Annika.

Pippi bet sig eftertänksamt i stortån men satt fortfarande tyst.

Plötsligt hävde hon beslutsamt ut allt vattnet på köksgolvet så att Herr Nilsson som satt ett stycke därifrån och lekte med en spegel fick sina byxor alldeles nerblötta.

"Det är orättvist", sa Pippi strängt utan att bry sig om Herr Nilssons förtvivlan över de våta byxorna.

"Det är absolut orättvist! Jag tänker inte tåla det! "

"Vad då för nåt?

" undrade Tommy.

"Om fyra månader är det jul, och då får ni jullov.

Men jag, vad får jag?" Pippis röst lät sorgsen. "Inget jullov, inte det allra minsta lilla jullov", sa hon klagande. "Här måste bli en ändring. I morgon börjar jag skolan. "

Tommy och Annika klappade händerna av förtjusning.

"Hurra!

Då väntar vi på dej utanför våran port klockan åtta. "

"Nehej", sa Pippi, "så tidigt kan jag inte börja.

Och förresten rider jag nog till skolan. "

Och det gjorde hon.

Precis klockan tio dagen därpå lyfte hon ner sin häst från verandan, och en stund senare fick alla människor i den lilla staden brått att rusa till fönstren för att se vad det var för en häst som hade råkat i sken. Det vill säga de trodde att den hade råkat i sken. Men det hade den inte. Det var bara Pippi som hade lite bråttom att komma till skolan.

I vildaste galopp sprängde hon in på skolgården, hoppade av hästen mitt i farten, band honom vid ett träd och slet upp dörren till skolsalen med ett brakande som kom Tommy och Annika och deras snälla klasskamrater att hoppa till i bänkarna.

"Hejsvejs", hojtade Pippi och svängde sin stora hatt.

"Kommer jag lagom till pluttifikationen? "

Tommy och Annika hade berättat för sin Fröken att det skulle komma en ny flicka som hette Pippi Långstrump.

Och Fröken hade också hört talas om Pippi i den lilla staden. Och eftersom hon var en mycket snäll och trevlig Fröken hade hon beslutat att göra allt för att Pippi skulle trivas i skolan.

Pippi slängde sig ner på en ledig bänk utan att någon bad henne om det.

Men Fröken brydde sig inte om hennes vårdslösa sätt. Hon sa bara helt vänligt:

"Välkommen till skolan, lilla Pippi.

Jag hoppas att du ska trivas och att du ska lära dej riktigt mycket. " "Jaha, och jag hoppas att jag får jullov", sa Pippi. "Det är därför jag har kommit hit. Rättvisa framför allt! "

 


×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.