image

Pippi Långstrump, 07 - Pippi är sakletare och råkar i slagsmål (03)

När de kom hem i Pippis trädgård sa Pippi:

"Kära hjärtanes, så förargligt!

Här har jag hittat två så fina saker, och ni har inte fått nånting. Ni måste leta lite till. Tommy, varför tittar du inte i det där gamla trädet? Gamla träd brukar vara bland dom allra bästa ställena för en sakletare. "

Tommy sa att han trodde inte alls att Annika och han någonsin skulle hitta något, men för att göra Pippi till viljes stack han ner handen i en fördjupning i trädstammen.

"Nämen", sa han alldeles häpen och drog upp handen.

Och i nypan höll han en fin, fin anteckningsbok med läderpärm. I en särskild hylsa satt en liten silverpenna.

"Det var väl konstigt", sa Tommy.

"Där ser du", sa Pippi.

"Det finns inget så bra som att vara sakletare. Och det är bara underligt att det inte är fler som slår sej på jobbet. Snickare och skomakare och sötare och sånt där, det kan dom bli, men sakletare, nej pass, det duger inte åt dom! "

Och så sa hon till Annika:

"Varför tar du inte och känner nere i den där gamla stubben?

Man hittar praktiskt taget alltid saker i gamla stubbar. "

Annika stack ner handen och fick nästan medsamma tag i ett rött korallhalsband.

Och Tommy och hon stod bara och gapade en lång stund, så häpna var de. Och de tänkte att hädanefter skulle de vara sakletare varenda dag.

Pippi hade varit uppe halva natten och kastat boll, och nu kände hon sig plötsligt sömnig.

"Jag tror jag måste gå och knyta mej ett slag", sa hon.

"Kan ni inte följa med in och stoppa om mej? "

När Pippi satt på sängkanten och tog av sig skorna tittade hon eftertänksamt på dem och sa:

"Han skulle ut och ro, sa han, den där Bengt.

Pysch!" Hon fnyste föraktfullt. "Jag ska lära honom ro, jag! En annan gång! "

"Säj, Pippi", sa Tommy vördnadsfullt, "varför har du så stora skor?

"

"För att kunna vicka med tårna, vetja", svarade hon.

Sen la hon sig att sova. Hon sov alltid med fötterna på huvudkudden och huvudet långt nere under täcket.

"Dom sover så i Guatemala", försäkrade hon.

"Och det är det enda riktiga sättet att sova på. Och på så vis kan jag vicka med tårna när jag sover ocksa.

"Kan ni somna utan vaggsång?

" fortsatte hon. "Jag måste alltid sjunga för mej en stund, annars får jag inte en blund i ögona. " Tommy och Annika hörde hur det brummade nere under täcket. Det var Pippi som sjöng sig till sömns. Tyst och försiktigt tassade de ut därifrån för att inte störa henne. I dörren vände de sig om och kastade en sista blick bort mot sängen. De såg inget annat än Pippis fötter som vilade på kudden. Där låg hon och vickade eftertryckligt med tårna.

Och Tommy och Annika skuttade hem.

Annika kramade hårt sitt korallhalsband i handen.

"Va konstigt i alla fall", sa hon.

"Tommy, du tror väl inte ... tror du att Pippi hade lagt dit dom här sakerna på förhand? "

"Man vet inte", sa Tommy.

"Man vet egentligen ingenting när det gäller Pippi. "


Want to learn a language?


Learn from this text and thousands like it on LingQ.

  • A vast library of audio lessons, all with matching text
  • Revolutionary learning tools
  • A global, interactive learning community.

Language learning online @ LingQ

När de kom hem i Pippis trädgård sa Pippi:

"Kära hjärtanes, så förargligt!

Här har jag hittat två så fina saker, och ni har inte fått nånting. Ni måste leta lite till. Tommy, varför tittar du inte i det där gamla trädet? Gamla träd brukar vara bland dom allra bästa ställena för en sakletare. "

Tommy sa att han trodde inte alls att Annika och han någonsin skulle hitta något, men för att göra Pippi till viljes stack han ner handen i en fördjupning i trädstammen.

"Nämen", sa han alldeles häpen och drog upp handen.

Och i nypan höll han en fin, fin anteckningsbok med läderpärm. I en särskild hylsa satt en liten silverpenna.

"Det var väl konstigt", sa Tommy.

"Där ser du", sa Pippi.

"Det finns inget så bra som att vara sakletare. Och det är bara underligt att det inte är fler som slår sej på jobbet. Snickare och skomakare och sötare och sånt där, det kan dom bli, men sakletare, nej pass, det duger inte åt dom! "

Och så sa hon till Annika:

"Varför tar du inte och känner nere i den där gamla stubben?

Man hittar praktiskt taget alltid saker i gamla stubbar. "

Annika stack ner handen och fick nästan medsamma tag i ett rött korallhalsband.

Och Tommy och hon stod bara och gapade en lång stund, så häpna var de. Och de tänkte att hädanefter skulle de vara sakletare varenda dag.

Pippi hade varit uppe halva natten och kastat boll, och nu kände hon sig plötsligt sömnig.

"Jag tror jag måste gå och knyta mej ett slag", sa hon.

"Kan ni inte följa med in och stoppa om mej? "

När Pippi satt på sängkanten och tog av sig skorna tittade hon eftertänksamt på dem och sa:

"Han skulle ut och ro, sa han, den där Bengt.

Pysch!" Hon fnyste föraktfullt. "Jag ska lära honom ro, jag! En annan gång! "

"Säj, Pippi", sa Tommy vördnadsfullt, "varför har du så stora skor?

"

"För att kunna vicka med tårna, vetja", svarade hon.

Sen la hon sig att sova. Hon sov alltid med fötterna på huvudkudden och huvudet långt nere under täcket.

"Dom sover så i Guatemala", försäkrade hon.

"Och det är det enda riktiga sättet att sova på. Och på så vis kan jag vicka med tårna när jag sover ocksa.

"Kan ni somna utan vaggsång?

" fortsatte hon. "Jag måste alltid sjunga för mej en stund, annars får jag inte en blund i ögona. " Tommy och Annika hörde hur det brummade nere under täcket. Det var Pippi som sjöng sig till sömns. Tyst och försiktigt tassade de ut därifrån för att inte störa henne. I dörren vände de sig om och kastade en sista blick bort mot sängen. De såg inget annat än Pippis fötter som vilade på kudden. Där låg hon och vickade eftertryckligt med tårna.

Och Tommy och Annika skuttade hem.

Annika kramade hårt sitt korallhalsband i handen.

"Va konstigt i alla fall", sa hon.

"Tommy, du tror väl inte ... tror du att Pippi hade lagt dit dom här sakerna på förhand? "

"Man vet inte", sa Tommy.

"Man vet egentligen ingenting när det gäller Pippi. "

×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.