Tidigmodern tid förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå
Om du var europé på 1500-talet trodde du att jorden låg i universums mitt-
-och till största delen var land - i alla fall till 70 %.
En nästan torr planet, där Atlanten var mer som en vattenpöl.
Men under de närmaste århundradena förändras din världsbild totalt.
Det spännande med tidigmodern tid-
-är att allt människor i Europa tror att de vet ställs på ända.
Under tidigmodern tid förstår människan för första gången-
-hur hon ser ut inuti och att det finns fler än tre kontinenter-
-och ta del av chockerande idéer som att alla människor har ett förnuft.
Vad får alla upptäckter för konsekvenser-
-för Europas utveckling och människorna?
Europas tidiga historia kan delas in i tre epoker.
Det här är den sista och kortaste: tidigmodern tid.
Den delade vi förr in i renässansen och upplysningen.
Den börjar när Columbus landstiger på en okänd kontinent-
-och slutar när folket i Frankrike tar makten och avrättar sin kung.
Det är en brytningstid-
-mellan det lite mytiska långt bakåt i tiden som vi inte vet så mycket om-
-och klivet in i moderniteten.
Under den här tiden växer den tidigmoderna staten fram.
Under medeltiden bestod Europa av små kungadömen.
Nu får vi större stater, som bättre kan kontrollera sina resurser.
Men hur mycket märkte de som bodde där av det här?
För en västgötsk bonde - hur var skillnaden mellan 1500- och 1700-tal?
Det tråkiga svaret är att det kanske inte var så stor skillnad.
För bonden är det kanske inte det-
-men 1400-talets italienska humanister-
-tycker att det är en markant skillnad.
De ser en pånyttfödelse av antikens konster och vetenskaper-
-men det är också upptäcktsresornas tid.
Man är ute till havs.
Det är så handel och kulturutbyte sker.
Man måste ha en kompass, och det här är en roskompass.
Magneten dras mot jordens magnetiska nordpol.
En som har en sån är Christofer Columbus-
-han vars resa är så viktig att den markerar starten för epoken.
Målet är att hitta en ny sjöväg till Indien.
Efter några månader till havs når han land den 12 oktober 1492.
Han tror att han kom till Asien och söker efter bevis på det.
Han försöker hitta kryddor och textilier-
-som han sett i handeln med Kina och Indien.
Han tänker att han kom till Asien.
Men var har Columbus hamnat? Kompassen har inte visat fel-
-utan det har dykt upp en ny kontinent: Amerika.
När Columbus dör tror han fortfarande att han nådde Asien.
Han förstod aldrig att det var en ny kontinent-
-med kanske 60-70 miljoner invånare.
För dem kom den s.k. upptäckten att förändra allt.
Skepp går i skytteltrafik-
-och nästan alla landområden i Amerika koloniseras.
Upptäckten av den nya kontinenten skakar om allt.
Allt man trodde sig veta om hur världen såg ut.
Man börjar inse att bilden som Gamla Testamentet, Bibeln och kyrkan ger-
-inte stämmer med verkligheten.
Kan Bibeln, som i nästan tusen år haft svaret på alla frågor, ha fel?
Den nya kontinenten leder till en revolution inom vetenskapen.
Människor börjar undersöka, med målet att lära sig mer om sin omvärld.
Den vetenskapliga revolutionen innebär både upptäckter-
-och ett nytt sätt att upptäcka världen på.
Ett sätt att undersöka naturen-
-för att dra slutsatser om vad som är sant och hur naturen fungerar.
De slutsatserna kan spridas på ett nytt sätt-
-med Gutenbergs uppfinning.
Boktrycket gör det möjligt att massproducera text.
Med det kommer att text blir mycket mer tillgängligt än förut.
Förr reste man till handskrifter.
Nu kan man kan köpa en egen kopia och ha den hemma i sitt biliotek.
I en bok ifrågasätter Copernicus att jorden är universums mitt.
Det plockas upp av Galileo Galilei, som till sin hjälp har en sån här.
Kikaren kom på 1600-talet.
Ju länge den är, desto större förstoring.
Galileis teleskop riktat mot rymden gav tre gånger förstoring-
-men redan nästa år fick han 33 gånger förstoring.
En natt riktar han det mot rymden, och i 33 gånger förstoring-
-ser han nåt som ingen förut sett.
Nu kan han bekräfta att Copernicus hade rätt.
Jorden är inte universums mitt.
Galilei döms av den katolska domstolen till livstids husarrest.
Samhället är fortfarande präglat av religionen.
Filosofer och vetenskapsmän som söker förklaringar-
-vill förklara Guds verk, inte ifrågasätta det.
Religionen påverkar också hur samhället är organiserat-
-och det finns en tydlig hierarkisk ordning.
Ståndssamhället kan illustreras så här.
Huvudet är adeln, hjärtat prästerna och benen bönderna.
Benen ska inte fatta några beslut. Det ska huvudet göra.
Metaforen visar för folket att alla har sin plats.
Det tidigmoderna samhället är besatt av hierarkier och rang.
Man vet sin plats.
Är man adelsman får man ha vissa kläder som borgare inte får ha.
Man ska se direkt på en adelsman att vederbörande är adlig.
Rika människor kan köpa sig fria från synd och få en enkel väg till himlen.
Det börjar ifrågasättas även inom kyrkan.
Här spikar munken Martin Luther upp 95 punkter på kyrkan i Wittenberg.
De förändrar kyrkan och Europa för all framtid.
Luther anser att nån kan ha rätt mot påven och kyrkan-
-om hen har stöd från Bibeln.
"Sakta i backarna", säger påven och hotar med bannlysning.
Luther sätter eld på brevet, och sen går det snabbt.
Missnöjet sprider sig som en löpeld-
-och den romerskkatolska kyrkan splittras.
Luthers kritik av kyrkan blir ett slags katalysator-
-för en massa missnöje som ligger och puttrar i Europa-
-både politiskt och religiöst.
Kungar och furstar ser sin chans.
Om de ansluter sig till Luther och genomför en reformation-
-kan de frigöra sig från den katolska kyrkan och stärka sin makt.
En som tar chansen är Gustav Vasa.
Reformationen öppnar en möjlighet för kungen-
-att skaffa sig större resurser.
Kyrkan har pengar som kungen behöver.
Om man lägger kyrkan under staten kan man ta hand om dem.
Det blir ett katolskt och ett protestantiskt Europa-
-och det som enat kontinenten mer än gränser och språk är nu borta.
Europas stater krigar med varandra under så gott som hela 1600-talet.
Krig är en europeisk specialitet, men nu trappas de upp.
De blir religiöst laddade, längre och blodigare.
Europa domineras av det habsburgska kejsarväldet-
-men fler länder är sugna på att bli storspelare och utöka sin makt.
Det leder till trettioåriga kriget-
-som börjar med ett gräl i Prag 1618 mellan protestanter och katoliker.
Protestanterna kastar ut två katolska guvernörer genom fönstret.
De överlever - enligt katolikerna tack vare två skyddsänglar.
Enligt protestanterna föll de i en dynghög.
Bråket gör att trettioåriga kriget ibland ses som ett religionskrig-
-men det handlar även om makt, pengar och kontroll.
Habsburgska väldet vill bygga en stark kejsarmakt.
"Hold your horses", säger tyska furstar som vill bli självständiga.
Det kompliceras än mer av maktkampen mellan Spanien och Nederländerna.
Dessutom växer Frankrike i makt.
De anser sig hotade av habsburgarna och vill konkurrera om makten.
Allt det här sammanblandas.
Samtidigt hör vi i Sverige vad som händer.
"Vi ska också vara med."
Gustav II Adolf och armén sluter upp med de protestantiska furstarna.
Kungen stupar, men Sverige hamnar på den vinnande sidan med Frankrike-
-när den westfaliska freden sluts 1648.
Sverige är nu storspelaren som andra måste förhålla sig till.
Sverige har en stor armé, och den vill man inte råka ut för.
Det vill man inte.
I krigets fotspår ser vi plundrade byar och nedtrampade åkermarker.
I vissa områden sjunker invånarantalet med en fjärdedel.
Den westfaliska freden förändrar maktbalansen.
Det habsburgska kejsarväldet försvagas i framför allt Tyskland.
Sverige bygger ett imperium-
-men högst upp på prispallen kliver Frankrike.
Frankrike blir värdnation för den nya tidens upplysningsfilosofer.
Här frodas idéer om naturen, vetenskapen och inte minst människan.
1700-talet kallas förnuftets århundrade.
Det finns en enorm optimism kring människans förnuft.
Det finns inget hon inte kan göra med sitt förnuft.
Nu tänker man att alla har ett förnuft-
-till och med längst ner i hierarkin - benen i illustrationen.
Med människans nyvunna förnuft blir tanken om naturrätten stark.
Den var ett sätt att resonera kring grundläggande rättigheter-
-som man tänkte att alla hade.
Inte tack vare gud.
Man kunde inse med sitt förnuft att det måste vara så.
Till exempel måste alla ha rätt till sitt liv.
De första encyklopedierna skrivs, och det periodiska systemet uppfinns.
Tryckpressarna går varma, och folks tankar kan få spridning.
Men att alla kan tycka till uppskattas inte alltid av kungarna.
I många länder blir det censur.
En del som diskuteras handlar nämligen om hur ett land ska styras.
Sverige har en lite annan utveckling.
Hår råder frihetstiden-
-som nästan är ett politiskt experiment med en svag kungamakt.
Det ger oss tryckfrihetsförordningen, en grundlag som vi har än i dag.
När riksdagen 1766 inför tryckfrihet så gör man det som ett svar-
-på krav på att man vill kunna skriva och trycka vad som helst.
Religiösa skrifter är undantagna. Dem får man inte tala fritt om-
-men för politisk kritik är det fritt fram.
Frihetstiden slutar drastiskt med Gustav III:s statskupp 1772.
Men hur ska en stat styras om vi får bestämma?
Upplysningsfilosoferna har tre sätt.
Montesquieu presenterar en maktfördelningsprincip-
-med en lagstiftande, en dömande och en verkställande makt.
För Rousseau får vem som helst styra, bara det följer den allmänna viljan.
Voltaire anser att det bästa är en enväldig monark-
-som med hjälp av upplysta rådgivare kan modernisa landet.
Vi får upplysta despoter som hjälper den teknologiska utvecklingen-
-men givetvis med sina perspektiv och för egen vinning.
Man upplyser bara så att ens makt utökas.
Man vill att undersåtarna tänker rätt, men inte fritt.
En kung och ett fritt folk skapar lätt konflikter-
-och det blir slutet på epoken.
Brittiska kolonier bryter sig fria från kungen-
-och i Frankrike tar folket makten och avsätter sin kung.
Den tidigmoderna tiden börjar övergå i modern tid-
-när vi får revolutioner som anser att det här är fel.
Makten ska delas upp på hela befolkningen.
Hur påverkas övriga världen av den tidigmoderna tiden?
Kontakten mellan Amerikas ursprungsbefolkning och européer-
-är nog den största katastrofen de senaste tusen åren.
Upptäcktsresorna och koloniseringen som började epoken-
-blir avgörande för Europas och övriga världens framtid.
Från kolonierna bedrivs handel som bara gynnar europeiska stater.
För att motivera att man tar resurser utvecklar man ideologier.
Att man är bättre rasmässigt och religiöst legitimerar utrotandet-
-eller att man slaktar personerna där på brutala sätt.
Det mest ekonomiskt betydelsefulla är etableringen av plantageekonomier-
-i Västindien, Nordamerika och Sydamerika.
De krävde slavarbetskraft.
Nu plockar man med sig slavar, och det får ödesdigra konsekvenser.
I den transatlantiska triangelhandeln rör sig båtar i en triangel.
Europa får råvaror från Amerika med förslavad arbetskraft från Afrika.
Den där fina synen på människan med rätten till sitt liv-
-verkar inte gälla alla.
Det finns kanske en idé om att man tillhör en civilisation-
-som står högre än de här kulturerna och folken.
Koloniseringen ger oss ett inflytande på övriga kontinenter som är unikt.
Vi kommer aldrig ha samma inflytande på omvärlden som under den här tiden.
Många av den här tidens tankar, idéer och upptäckter lever kvar än i dag.
De spår vi kan se i dag är bl.a. vårt skatteväsende och sekulariseringen-
-men framför allt utvecklas våra moderna stater under tidigmodern tid.
Svensktextning: Per Lundgren Iyuno-SDI Group för UR
